God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning

2019 års resultat

Kommunen redovisade för 2019 ett negativt resultat på 35,5 mkr. Underskottet mot budget var 39,6 mkr eftersom kommunen budgeterat med ett överskott på 4,1 mkr. I årets resultat finns en extraordinär post för försäljning av bioenergianläggningen, som gett en reaförlust som försämrat resultatet med 16,1 mkr. Utan den hade resultatet varit –19,4 mkr.

Kommunens nettokostnader var 406 mkr, en minskning med 17 mkr eller 4 procent från 2018. Om man bortser från gåvointäkten för Bäckaskog (beskriven i analysen av resultaträkningen) blir verksamhetens nettokostnad 437,5 mkr, en ökning med 14 mkr eller 3,3 procent jämfört med 2018.

Årets resultat

Som framgår i diagrammet ovan har kommunen de senaste tre åren redovisat negativa resultat. Totalt över den senaste tioårsperioden har dock kommunen totalt sett haft ett positivt resultat på 9,4 mkr, inklusive den extraordinära kostnaden för försäljningen av bioenergi­anläggningen.

Driftverksamheterna lämnade ett underskott på 25,4 mkr. Den största avvikelsen uppstod inom socialt stöd och omsorg och verksamheterna individ- och familje­omsorg (IFO) och funktionshinderomsorgen. Underskottet för IFO uppgick till 17,5 mkr där anledningen är höga kostnader för placerade barn, ungdomar och vuxna missbrukare. Kostnaden för ekonomiskt bistånd har också ökat på grund av att flera personer gått ur etableringen och ännu inte klarar sin egen försörjning. Kostnaden för inhyrda konsulter inom förvaltningen har varit hög under året men vid årsskiftet var nästan alla tjänster tillsatta.

Funktionshindersomsorgen lämnade ett underskott mot budget på 6,2 mkr som beror på högre kostnader än budgeterat för det nya gruppboendet Spiken och att kostnaderna ökat för nytillkomna ärenden som rör elevhemsboende enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) på annan ort och personlig assistans. Den ökade kostnaden inom funktionshinderomsorgen beräknas ge lägre kostnader i utjämningssystemet 2021.

Utbildning, kultur och fritids underskott beror till största delen på ökade personalkostnader i för- och grundskolan för bland annat resurser till barn och klasser med stort stödbehov. Samhällsbyggnads överskott beror på lägre kostnader för bostadsanpassning och snöröjning än budgeterat, dock dämpades överskottet av ett underskott inom bredbandsverksamheten. Underskottet för kommunkansli och intern service förklaras främst av konsultkostnader för försäljningen av bio­energianläggningen, kostnader för telefoni­upphandling samt ökade kostnader för företagshälsovård.

Tabellen visar bara kommunens förvaltnings­områden. Utöver dessa finns andra verksamheter som påverkar resultatet. Finansieringen redovisade ett underskott på 1,4 mkr. Den största avvikande posten är reaförlusten på 16,1 mkr för försäljningen av bioenergianläggningen, men det finns positiva poster som minskar påverkan, bland annat schablonersättningar från Migrationsverket som inte fördelats till verksamheterna, mindre löneökningarna än budgeterat och högre skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning än budgeterat.

Västerdalarnas utbildningsförbund (VDUF) är avvecklat och verksamheten har förts över till respektive ägarkommun från 2020. Underskottet på 7,1 mkr mot budget var något mindre än fjolårets underskott på 8,4 mkr för Vansbros del. Poster som påverkat resultatet positivt är kollektivtrafiken som lämnade ett mindre överskott mot budget och markförvaltning som lämnat ett överskott mot budget tack vare skogsavverkning.

God ekonomisk hushållning

Kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning. Begreppet ”god ekonomisk hushållning” har både en finansiell aspekt och en verksamhetsaspekt. Den finansiella aspekten innebär bland annat att varje generation ska bära kostnaderna för den service den konsumerar och att ingen generation ska behöva betala för det som tidigare generationer förbrukat. Verksamhetsaspekten är kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt.

En förutsättning för en god ekonomisk hushållning är att det finns ett tydligt samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effektivitet. För att skapa ett sådant samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot mål och budget.

Kommunfullmäktige har beslutat om strategiska mål som visar vad verksamheterna ska prioritera för att nå god ekonomisk hushållning. Utifrån dessa har kommunstyrelsen utarbetat nämndmål som gör de strategiska målen tydliga för verksamheterna.

Kommunens nettokostnader har sedan 2013 ökat mer än intäkterna från skatte- och utjämningssystemet. Anledningen är verksamheternas ökade kostnader som beskrivs ovan. Under 2019 ökade nettokostnaderna med 3,3 procent (exklusive Bäckaskog) och intäkterna ökade med 2,3 procent. I längden är detta ingen hållbar situation då kommunens eget kapital minskar. Soliditeten (inklusive pensionsåtaganden) minskade från 12 till 8 procent vilket gör att kommunens finansiella handlingsutrymme i framtiden blir begränsat.

Årets negativa resultat medför att kommunen inte kan finansiera investeringarna med egna medel. Självfinansieringsgraden visar hur stor del av investeringarna som kommunen betalat med egna pengar. 100 procent betyder att investeringarna finansierats med årets överskott och kostnaden för avskrivningar. Självfinansieringsgraden för 2019 var –150 procent och de senaste fem åren uppgår den till totalt 60 procent. För att vända utvecklingen och nå en god framtida drift av kommunen och finansiera investeringar med egna medel är det avgörande att kommunen lyckas förbättra sitt resultat.

Resultatutjämningsreserv

Kommunallagen ger kommuner och regioner möjlighet att bygga upp en resultatutjämningsreserv (RUR). Reserven gör det möjligt att avsätta en del av ett överskott i goda tider och sedan använda denna buffert för att täcka underskott som uppstår på grund av en svag utveckling av skatteunderlaget. Genom en sådan reserv kan kommunen justera eller utjämna resultatet mellan olika år. Syftet är att kunna möta konjunkturvariationer för att ge jämnare ekonomiska förutsättningar för de verksamheter kommunen bedriver.

Enligt regelverket beslutar kommunfullmäktige vilka regler som gäller i den enskilda kommunen och enligt Vansbro kommuns regelverk kan medel från resultatutjämningsreserv användas då kommunens balanskravsjusterade resultat är negativt. Kommunen får maximalt använda det belopp som finns i resultatutjämningsfonden.

Det som fanns avsatt i resultatutjämningsreserven använde kommunen 2018 för att täcka en del av underskottet. År 2019 fanns inga medel kvar i resultatutjämningsreserven.

Resultaträkning

Under 2019 övertog Vansbro kommun fastigheten Vansbro Saltvik 23:1 från Vansbroviken KB som också ägdes av Vansbro kommun. Köpeskillingen var 1 krona och i samband med köpet avvecklades Vansbroviken KB. Då köpeskillingen understiger värdet ska det bokföras som en gåva under verksamheternas intäkter medan nedskrivningen av kommanditbolaget redovisas som finansiell kostnad. Detta påverkar inte kommunens resultat men det påverkar nettokostnaderna och de nyckeltal där nettokostnaderna ingår. Därför redovisas nyckeltalen nedan både inklusive och exklusive gåvointäkten.

Verksamhetens nettokostnader var 406,4 mkr, en minskning med 17,1 mkr från 2018. Om man bortser från gåvointäkten blir verksamhetens nettokostnad 437,5 mkr, en ökning med 14 mkr jämfört med 2018.

Skatteintäkterna, inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter, var 417,4 mkr, en ökning med 9,4 mkr jämfört med 2018. Skatte­intäkterna stod för 286,5 mkr och generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter för 130,8 mkr. Tillsammans utgjorde dessa intäkter 76 procent av de totala intäkterna. Övriga intäkter kom från riktade statsbidrag, avgifter, taxor, intäktsräntor med mera.

Verksamhetens nettokostnader visar hur mycket som måste täckas av framför allt skattemedel. För att kommunen ska ha balans i ekonomin får nettokostnaderna inte öka mer än skatteintäkterna. Förhållandet mellan verksamhetens nettokostnader och skatteintäkter måste också ge utrymme för investeringar. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna, inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter, var 97,4 procent, vilket var en förbättring med 6,4 procentenheter mot 2018.

Om gåvointäkten räknas bort blir nettokostnadernas andel 104,8 procent, en ökning med 1 procentenhet från 2018. Inkluderar man finansnettot blev nettokostnadsandelen 104,7 procent. Nettokostnaderna var alltså 4,7 procentenheter högre än intäkterna. I verksamhetens nettokostnader ingick avskrivningar med 15,8 mkr.

Kommunen betalar hela den individuella delen i det kommunala tilläggspensionsavtalet. Kostnaden för intjänade pensioner 2019 var 11,4 mkr inklusive löneskatt. Pensioner som utbetalades via KPA uppgick till 10,7 mkr inklusive skatt. Avsättningar för pensionskostnader ökade med 3,4 mkr inklusive skatt.

Kommunen redovisar skatteintäkter enligt rekommendationen från Rådet för kommunal redovisning (RKR). Rekommendationen innebär att skatteintäkterna delas i tre delar: preliminära månatliga inbetalningar, prognos över slutavräkning för redovisningsåret och skillnaden mellan slutlig taxering och prognosen för föregående år.

Finansnettot (skillnaden mellan ränteintäkter och räntekostnader) var –30 386 tkr (drygt 30 miljoner) inklusive kostnaden för att avveckla Vansbroviken KB som motsvaras av en intäkt i verksamhetens nettokostnader. Bortsett från den kostnaden blir finansnettot +725 tkr. Kommunens lån uppgick till 145 mkr. Ränte­ kostnaderna på lån hos Kommuninvest var 1,2 mkr. Räntan på pensionsavsättningar uppgick till 1,5 mkr.

Balansräkning

Omräkning av ingående balanser

Biobränsleanläggningen skulle från och med 2017 ha redovisats som anläggningstillgång men har redovisats som finansiell tillgång. Det har rättats 2019 och till följd av det har ingående balanser för aktuella konton räknats om. Rättelsen påverkar varken tidigare års resultat eller eget kapital. Balansräkningens nyckeltal och jämförelsetal för tidigare år är omräknade till följd av de ändrade ingående balanserna.

Anläggningstillgångar

Anläggningstillgångarna (i huvudsak mark, byggnader och tekniska anläggningar samt finansiella anläggningstillgångar) minskade med 92,2 mkr till 324,6 mkr. Minskningen beror till största delen på försäljningen av bioenergianläggningen.

Omsättningstillgångar

Fordringarna minskade med 7,4 mkr till 37,3 mkr. Kommunens likvida medel (kassa, bankgiro och bank) ökade med 75,3 mkr till 117,5 mkr. Ökningen beror på att när bioenergianläggningen såldes ökade de likvida medlen och de lån som togs vid köpet är bundna och finns därför kvar.

Likviditet

Likviditeten, det vill säga den omedelbara betalningsförmågan, var vid årsskiftet 22 procent, vilket motsvarade 81 dagars utbetalningar. År 2018 var likviditeten 8 procent. Likviditeten beräknas som de kontanta medlen i procent av driftkostnaderna. Ökningen beror i huvudsak på pengarna som kom in vid försäljningen av bioenergianläggningen.

Eget kapital

Kommunens eget kapital (anläggningskapital plus rörelsekapital) minskade med 35,5 mkr till följd av årets underskott. Det egna kapitalet uppgick vid årets slut till 176,3 mkr.

Avsättningar

Avsättningar till pensionsförmåner uppgick till 29,9 mkr. Här ingick pensionsåtaganden exklusive ÖK-SAP (överenskommen särskild ålderspension) med 27,7 mkr. Pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelser. Avsättning för visstidspension för förtroendevalda var 1,7 mkr och avsättning för pensionsåtaganden för förtroendevalda enligt OPF-KL var 0,5 mkr. Årets intjänade pensionsförmåner redovisas som kostnad.

Långfristiga skulder

Kommunens långfristiga skulder uppgick vid årets slut till 184,6 mkr och 145 mkr av dessa var lån hos Kommuninvest. Kostnadsersättningar, investeringsbidrag och anslutningsavgifter ska täcka investeringar av olika slag och fördelas proportionellt i förhållande till betalda utgifter och beräknad användningsperiod för de olika investeringsobjekten. Av investeringsbidragen på 37,4 mkr upplöste kommunen 0,4 mkr 2019. Kommunen har fått in anslutningsavgifter till bredbandsnätet på totalt 4,5 mkr, som upplöstes med 0,1 mkr.

Kortfristiga skulder

De kortfristiga skulderna minskade med 7,3 mkr till 88,6 mkr. Här ingår leverantörsskulder med 8,1 mkr och upplupna löner med 1,4 mkr. Löner som utbetalas i januari 2020 men avser 2019 uppgick till 4,1 mkr. Upplupna semesterlöner var 13,9 mkr och skulden för den individuella delen var 10,8 mkr inklusive löneskatt.

Soliditet

Med soliditet menas andelen eget kapital av de totala tillgångarna. Soliditeten anger därmed hur stor del av tillgångarna som är finansierade med kommunens eget kapital.

Soliditeten var vid årsskiftet 37 procent, vilket var en försämring jämfört med 42 procent 2018. Tar man hänsyn till de pensionsåtaganden som redovisas som ansvarsförbindelse var soliditeten 8 procent.

Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser

Kommunens borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser uppgick till 378 mkr, varav 140 mkr var pensionsförpliktelser intjänade före 1998, inklusive löneskatt. Pensionsförpliktelserna minskade med 10,3 mkr.

Kommunens borgensåtagande för Stiftelsen Vansbro­hem omfattade 114,2 mkr för bostadslån, vilket var oförändrat från 2018.

Kommunens borgensåtagande för Vansbro Teknik AB:s lån var 116,7 mkr och för Dala Vatten och Avfall AB:s lån 6,9 mkr.

Borgensåtaganden för egnahem och småhus utgjorde 40 procent av den utestående skulden. Vid årsskiftet uppgick dessa åtaganden till 4 tkr, en minskning med 11 tkr.

För närvarande bedöms risken vara liten för att kommunen behöver infria någon borgensförbindelse.