Förvaltningsberättelse

Sjöbo och dess omvärld

Befolkning

Efter att Sjöbo kommun under 2000-talet haft en positiv befolkningsökning, mattades ökningstakten av 2008 och 2010 minskade befolkningen. Därefter har den åter ökat.

Sjöbo kommun hade vid årsskiftet 19 153 invånare, en ökning med 82 personer. Under 2018 avtog befolkningsökningen, då den ökade med 0,4 procent, att jämföra med rekordåret 2017 då ökningen var 1,7 procent. Befolkningen har till och med juni 2019 ökat med 95 personer till totalt 19 248, en ökning jämfört med samma period 2018.

BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING1

År 2018 uppgick Sveriges befolkning till drygt 10 miljoner. Befolkningsökningen har växlat ned jämfört med de senaste åren. De närmaste åren förväntas befolkningen i Sverige öka med cirka 1 procent per år, vilket motsvarar knappt 100 000 personer.

Minskad dödlighet och att fler invandrar än utvandrar leder till en äldre befolkning och fler utrikes födda.

Befolkningsökningen i Sjöbo beräknas vara något lägre än i riket, vilket framgår av ovanstående diagram. Utvecklingen följer den historiska trenden, med undantag för 2022, då befolkningen i Sjöbo ökar mer än i riket.

Befolkningen i Sjöbo förväntas årligen öka med 0,8 procent, en högre ökning än 2018. Ökningen förklaras av nybyggda flerfamiljshus och villor.

Befolkningsutveckling Sjöbo kommun 2008–20222

Befolkningsprognosen innebär att Sjöbos befolkning 2024 överstiger 20 000 invånare. År 2019 ska Sjöbo enligt prognosen ha 19 320 invånare, vilket är 167 fler än vid årsskiftet. Befolkningsökningen beror på totalt 36 nya lägenheter i flerfamiljshus. Projektet Förmågan i Sjöbo svarar för 24 lägenheter. Även den stora försäljningen av tomter 2018 förväntas bidra till befolkningsökning 2019.

För perioden 2020–2022 prognostiseras en ökning av befolkningen med i genomsnitt 140 personer årligen. Med undantag för åldersgruppen 16–18 år (gymnasieungdomarna) förväntas samtliga åldersgrupper öka och barn i skolåldern och de som är 65 år och äldre svarar för två tredjedelar av ökningen. Befolkningen i Sjöbo förväntas uppgå till 19 375 personer vid slutet av 2020.

När man beräknar hur befolkningsförändringen påverkar den kommunala servicen och budgeten använder man förändringen som ett genomsnitt mellan två år för att fånga förändringen under ett år. Nedanstående diagram och analys är utformade i enlighet med den modellen.

Befolkningsutveckling i åldersklasser 2020–2022

Befolkningen i åldersgrupperna som ingår i resursfördelningsmodellen väntas öka med 250 personer 2020–2022. Knappt 80 procent handlar om barn i åldern 1–15 år (cirka 200). Befolkningen över 65 år beräknas öka med 115 personer, medan antalet ungdomar i åldern 16–18 år förväntas minska.

Antalet barn i förskoleåldern förväntas öka med 16, merparten 2020. Antalet barn i grundskolan ökar med 180, med störst ökning 2022. De stora ökningarna av befolkningsgruppen 65–79 år avtar och istället är det 80–89 år som successivt ökar. Åldersgruppen 90 år och äldre ökar marginellt under perioden.

De demografiska förändringarna innebär att de behovskrävande åldersgrupperna växer väsentligt framöver. Ett ökat antal äldre och fler barn i både förskola och grundskola innebär att behoven beräknas motsvara 1 procents kostnadsökning årligen. För 2020 innebär det en utökning av budgeten för de berörda verksamheterna med cirka 10 mnkr.

Avmattning i konjunkturen

Efter tio år av återhämtning sedan finanskrisen 2008 närmar sig en inbromsning av konjunkturen. Den3 globala tillväxten tappar fart och förväntas vara den lägsta sedan 2009. Minskningen av de totala världshandelsvolymerna har de senaste sex månaderna historiskt endast överträffats av raset i samband med finanskrisen 2008. Därmed ser utsikterna för den internationella ekonomin svaga ut 2019, framförallt i de utvecklade ekonomierna. I de flesta länder märks ännu inte dämpningen i tillverkningsindustrin i utfall för sysselsättning och arbetslöshet.

Riskfaktorer som tidigare identifierats i form av ett handelskrig mellan USA och flera av USA utpekade länder kvarstår. Inte minst situationen mellan USA och Kina kan komma att påverka världshandeln negativt och därmed troligen tillväxten i världen.

Storbritanniens utträde ur EU får konsekvenser för framförallt länder inom EU. Avmattningen i Tyskland är nu ett faktum.

I Europa är de svaga offentliga finanserna i flera länder ett allvarligt problem. En hög offentlig skuldsättning gäller för flera av eurozonens största ekonomier, såsom Spanien, Frankrike och Italien. De kan komma att tvingas till budgetåtstramningar i ett läge då konjunkturen skulle må bra av expansiv finanspolitik.

Efter fem år av hög tillväxt förväntas den starka konjunkturen i Sverige mattas av, men läget bedöms alltjämt vara något starkare än normalt 2020. Den långa perioden av ökad sysselsättning ser ut att upphöra.

BNP procentuell förändring 2018–2022 (Kalenderkorrigerad)

År 2018 ökade BNP med 2,5 procent, en marginell förändring i förhållande till 2017. En stark internationell konjunktur och en försvagad krona påverkade exportsektorn positivt. Det starkt ökande byggandet bidrog. En svag inhemsk efterfrågan, sjunkande bostadsinvesteringar och en svag utveckling för övriga investeringar i näringslivet dämpar nu utvecklingen av BNP.

Den relativa arbetslösheten beräknas ligga kring 6,5 procent 2020 för att därefter öka något. Trots ett ansträngt arbetsmarknadsläge med svårigheter att rekrytera, antas löneutvecklingen fortsätta att vara dämpad. Inflationsutvecklingen förväntas ligga kring 2 procent. Riksbanken förväntas höja den svenska räntan i maklig takt de kommande åren.

Utvecklingen i kommunerna

Kommunerna befinner sig i början av en period med mycket stora krav på omställning. Skatteunderlagets utveckling blir betydligt svagare än de senaste åren. Tillsammans med stora behovsökningar väntas det leda till allt sämre resultat i kommunsektorn.

Sammantaget har kommunerna de senaste tio åren haft positiva resultat, som genomsnittligt motsvarat cirka 3 procent av skatter och generella statsbidrag.

Resultatet 2018 i kommunerna motsvarade 2,6 procent av skatteintäkterna. Det var en minskning jämfört med 2017, då det var 4 procent. Nästan 25 procent av kommunerna redovisade ett negativt resultat, vilket var en försämring i förhållande till 2017, då 7 procent redovisade underskott. Minskade verksamhetsintäkter gjorde att resultat blev lägre. En bidragande orsak var att statsbidragen relaterade till migration och asylmottagning minskade kraftigt.

År 2019 minskar medelskattesatsen med 4 öre och landar på 20:70 kronor.

Den kommunala konsumtionen fortsätter att växa relativt snabbt till följd av de ökande krav som den snabbt växande befolkningen ställer. Det är framförallt i de yngre och äldre åldrarna som befolkningen ökar. Dessa grupper föranleder de högsta kostnaderna i kommunen, eftersom barnomsorg, skola och äldreomsorg främst berör dem. Emellertid har kostnaderna även tidigare ökat mer än vad demografiska utvecklingen föranlett. Befolkningsökningen motsvaras inte av en lika stor tillväxt av skatteunderlaget. Fram till 2022 beräknas ett gap uppstå mellan intäkter och kostnader på cirka 20 miljarder, om verksamheten fortsätter utvecklas som hittills.

Den demografiska förändringen påverkar även investeringsbehovet, samtidigt som det finns behov av upprustning av befintliga byggnader och anläggningar. De planerade investeringarna ökar och det är förskolor, skolor, infrastruktur samt vatten och avlopp som planeras att byggas på bred front.

Kommunkoncernernas, det vill säga kommunerna inklusive de kommunala bolagen, sammantagna investeringar har ökat en längre tid, från 79 miljarder 2009 till 135 miljarder 2019. Det är en ökning med 71 procent jämfört med 2007. De kommunala bolagen står för en större del av kommunernas investeringar. Det har resulterat i att låneskulden stigit.

Kommunkoncernernas låneskuld ökar årligen och uppgick 2018 till 546 miljarder kronor, en ökning sedan 2012 med 32 procent.

Efter att skatteunderlaget i flera år ökat med 4,5 procent eller mer, bromsade det in 2018 och avtar ytterligare 2019. Därefter förväntas det öka i en något jämnare takt – dock på en lägre nivå – för att ta mer fart från 2022. Den huvudsakliga förklaringen är att antalet arbetade timmar upphör att öka när konjunkturtoppen passeras. Även höjda grundbidrag för personer som fyllt 65 år innebär att skatteunderlaget minskar. Det kompenseras av en höjning av anslaget för kommunalekonomisk utjämning.

Prisökningarna för kommunernas kostnader väntas tillta successivt under hela perioden och ta en växande andel av skatteunderlaget i anspråk.

Ett annat skäl till att kostnaderna ökar är bristen på arbetskraft. Som en följd av befolkningsökningen har behovet av lärare, socialsekreterare med flera ökat kraftigt. Kommunerna har nu problem med att rekrytera utbildad personal inom många områden och bristen på arbetskraft pressar upp kostnaderna.

Historiskt har det alltid genomförts effektiviseringar i kommunerna; samtidigt som verksamheten effektiviserats har den också byggts ut. Den ekonomiska obalansen beräknas kvarstå under lång tid framöver. Här krävs långsiktiga lösningar, vilka kan vara möjliga med stöd av digitalisering och ändrade arbetssätt.

Kommunerna står inför utmaningar både vad gäller verksamhet och ekonomi. Det ställer stora krav på intern styrning, ökat fokus på effektivisering och även på samverkan med exempelvis regionen och andra kommuner.

Arbete

Arbetsmarknaden har befunnit sig i balans. Antalet arbetade timmar har ökat snabbare än arbetskraftsutbudet, vilket innebar att arbetslösheten minskade till drygt 6 procent 2018. Den fortsatt höga efterfrågan medför att det blir allt svårare att rekrytera personal med rätt kompetens, framförallt i kommunsektorn.

Vikande sysselsättning inom bygg- och tillverkningsindustrin 2019 förväntas sätta stopp för den svenska sysselsättningsuppgången. Såväl antalet sysselsatta som antalet arbetade timmar förväntas börja minska 2019.

Löner och priser

En arbetslöshet ner mot 6,5 procent är lägre än när arbetsmarknaden är i balans. Normalt skulle det innebära högre löne- och prisökningar. Löneökningarna 2018 beräknas ha blivit något högre än 2017 och hamna på 2,5 procent (enligt konjunkturlönestatistiken). Det märke eller norm som industrins parter satt de senaste åren har legat på cirka 2,2 procent i avtalsmässiga löneökningar. Det är låga nivåer för att vara under en högkonjunktur. Timlönerna4 beräknas 2019 totalt öka med 2,7 procent och 2020 med 3,1 procent.

Låg inflation har gjort att reallönerna i genomsnitt ökat, trots de låga nominella löneökningarna.

Inflationen beräknad med KPIF5 har alltsedan början av 2014 varit långsamt stigande. Först från och med 2017 beräknas KPIF mer beständigt ligga kring 2 procent. Ökningen har mattats av och KPI6 beräknas under 2019 uppnå 1,8 procent.

Kostnaden för avtalspensioner har stadigt ökat i kommunerna. Det är framförallt kostnaderna för den förmånsbestämda pensionen för anställda med inkomster över taket i det allmänna pensionssystemet. Satsningen på till exempel karriärlärartjänster ökar kommunernas pensionskostnader.