Verksamheten

Förskole- och fritidshems- samt grundskoleverksamhet

Verksamhetsbeskrivning

Utbildning syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.

Barn i åldrarna 1–5 år erbjuds förskoleverksamhet i form av förskola. Pedagogisk omsorg erbjuds för närvarande av familjedaghem. Det finns 12 kommunala förskolor och 13 fristående förskolor i kommunen. I centralorten erbjuds pedagogisk omsorg på obekväm tid, det vill säga kvällar, nätter och helger. Den öppna förskolan välkomnar alla barn i åldrarna 0–5 år.

Barn i åldrarna 6–12 år, vars föräldrar studerar eller förvärvsarbetar, erbjuds fritidshem på sin skola. Kommunen erbjuder även lov- och eftermiddagsverksamhet.

Förskoleklassen är organiserad med grundskoleverksamheten.

I kommunen finns 6 kommunala skolor och 3 fristående skolor.

I alla kommundelar erbjuds kommunal verksamhet i form av förskola, fritidshem och skola från förskoleklass till skolår 6. I Blentarp och Sjöbo finns tätortsskolor som erbjuder verksamhet från förskoleklass till skolår 9.

Kommunen anordnar även en resursskola för elever som inte bedöms klara lärmiljön i den ordinarie verksamheten.

Kommunen erbjuder grundsärskola i Sjöbo tätort och i viss mån individintegrerad verksamhet på respektive skola.

Råd- och stödenheten har till uppdrag att erbjuda förebyggande och tidiga insatser inom såväl elevhälsan som individ- och familjeomsorgen. Enheten bedriver en samordnad och integrerad verksamhet, där bland annat skolans elevhälsa samt specialpedagogiskt och kurativt stöd ingår.

Förändringar i verksamheten

För Sjöbos del är förbättrade resultat i skolan det enskilt viktigaste målet. Bättre skolresultat är en viktig förutsättning för att kommunen ska kunna öka tillväxten i enlighet med visionen.

Barns rättigheter stärks i och med att barnkonventionen blir svensk lag 2020.

Den nya timplanen delar upp stadiernas timplaner. Effekten blir att mellanstadiets timmar inte ryms inom den nuvarande skoldagen, varför skoldagens start- och sluttid behöver ses över.

En utredning om den framtida skolorganisationen pågår.

Antalet barn i åldrarna 1–5 år beräknas öka med 11 jämfört med budget 2019. Antalet barn i skolåldern beräknas öka 2020 med 40. Störst ökning finns i åldersgruppen 7–9 år med 40 barn, medan antalet invånare i åldern 13–15 år minskar med 12.

Förändringarna i respektive åldersklass medför att kommunbidraget ökar med 7,0 mnkr enligt resursfördelningsmodellen, eftersom antalet barn ökar.

Behovet av förskola för åldersgruppen 1–5 år har ökat från 91,9 till 92,6 procent och därför ökar ersättningsnivåerna i resursfördelningsmodellen med 0,9 mnkr.

År 2019 fick förskole-, fritidshems- och grundskoleverksamheten ett tilläggsanslag om 2,0 mnkr för att öka personaltätheten i förskola och grundskola. Utökningen kvarstår 2020.

Kompensationen för ökade pris- och lönekostnader gör att kommunbidraget ökar med 10,6 mnkr. För att budget och redovisning bättre ska spegla resursanvändningen flyttas 0,8 mnkr till annan verksamhet. Sammanlagt ökar kommunbidraget med 19,7 mnkr.

Mål

Framtid

Den snabba tekniska utvecklingen med robotar, nanoteknik och artificiell intelligens förändrar framtidens arbetsmarknad. Det är de flesta framtidsspanare överens om. Det betyder att också skolan måste förändras. Det som efterfrågas kallas framtidskompetenser eller 21st century skills. Kreativitet, problemlösning och samarbetsförmåga är några av de färdigheter som brukar nämnas. Programmering blir ett naturligt inslag i alla skolans ämnen.

Regeringen skriver (Stärkt digital kompetens i skolans styrdokument, promemoria, 2017-03-09) att skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens och att förbereda dem för ett föränderligt samhälle ska framgå tydligare. Eleverna ska lära sig att använda digital teknik och förstå hur tekniken påverkar dem och hur de kan påverka tekniken. I det ingår också att kunna agera på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt i digitala sammanhang.

Andelen barn som bedöms vara berättigade till tilläggsbelopp är fortfarande högt. Ett sjuttiotal barn årligen beviljas anslag för extraordinära stödåtgärder. Det finns ett antal överklaganden från fristående verksamheter angående beloppets storlek. Kompetensen inom kommunen att möta barn och elever med stödbehov måste stärkas. Det finns flera välfungerande metoder i verksamheterna, men ett systematiskt arbetssätt saknas. Därför påbörjas i augusti 2019 ett utvecklingsarbete i positivt beteendestöd (PBS). Genom kompetenshöjande insatser och handledning till skolverksamheterna skapas bättre förutsättningar för barns och elevers utveckling.

Rekryteringsläget fortsätter att vara bekymmersamt i pedagogisk verksamhet; antalet lärare motsvarar inte Sveriges behov. Beräkningar visar att år 2025 kommer det att saknas fler än 65 000 lärare. I dagens grundskola och gymnasieskola finns 135 000 lärare.

Regeringens januariavtal förespeglar ett antal genomgripande förändringar av skolan de kommande åren.

Ekonomi

Nyckeltal