Förvaltningsberättelse

Ekonomi

Finansiell analys av åren 2020–2022

2019 års budget som fastställdes i december 2018 utgör underlag för 2020 års budget. Därefter har fullmäktige utökat kommunbidraget till förskole-, fritidshems- och grundskoleverksamheten med 2,0 mnkr. Utökningen finansierades genom att budgeten för generella statsbidrag utökades.

Vid bedömning av utvecklingen under 2020 används budget 2019 som underlag för de angivna värdena om inget annat anges. I balansräkningen för 2020 har ingående värden justerats till det senaste helårsutfallet (2018) och för tilläggsbudgeteringar avseende investeringar 2019.

Kompensation för pris- och löneökningar

Budgetåret 2020 har verksamheterna kompenserats för pris- och löneökningar utifrån varje verksamhets förutsättningar. Kompensationen inkluderar löneökningar, kostnader för entreprenader, hyror samt övriga kostnader. Även intäkterna har vid beräkningen av pris- och lönekompensation bedömts öka. Dessutom har kompensation lämnats för den helårseffekt som erhålls 2020, eftersom lönerna 2019 höjdes från och med den 1 april 2018.

För strategiska lönesatsningar 2020 finns dessutom en central lönepott på 1,1 mnkr (från och med april). Den centrala potten inkluderar eventuell ersättning till enskilda verksamheter inom förskola och grundskola.

Personalomkostnadspålägget (PO-pålägget) som finansierar arbetsgivaravgifter, försäkringar, pensioner med mera, ökar från 39,17 procent till 40,15 procent i budget 2020. Nämnderna har kompenserats för ökningen av PO-pålägget.

Sammantaget har pris- och lönekompensationen för 2020 beräknats till 29,1 mnkr. Av dessa har 28,0 mnkr fördelats till verksamheterna. Centralt återfinns 1,1 mnkr avseende strukturanslag som fördelas i samband med 2020 års lönerevision. Till det kommer strukturanslag för 2019 års lönerevision som beräknas till 2,7 mnkr (helår).

Vid beräkning av kommunbidragen har hänsyn tagits till förändring av kapitaltjänstkostnaderna, till följd av ändrade avskrivningar och intern ränta, med undantag för verksamheter som erhåller budget baserad på invånarantal samt teknisk avgiftsfinansierad verksamhet. För alla verksamheter utom teknisk skattefinansierad verksamhet har kapitalkostnader beräknats utifrån att investeringar i genomsnitt aktiveras den 31 juli. För teknisk skattefinansierad verksamhet har kapitalkostnader beräknats utifrån att de aktiveras den 31 december. Internräntan 2020 är oförändrat 1,5 procent. Internräntan beräknas även på investeringsinkomster i form av anslutningsavgifter.

Resursfördelningsmodell

Resursfördelningsmodell tillämpas för äldreomsorgsverksamheten, förskole-, fritidshems- och grundskoleverksamheten samt gymnasieverksamheten. Resursfördelningen till dessa verksamheter baseras på befolkningsprognosen för olika åldersklasser.

För teknisk verksamhet finns en resursfördelningsmodell som baseras på förändring av antalet kvadratmeter gata och cykelled som tekniska nämnden ansvarar för.

Utifrån en prognostiserad befolkningsförändring utökas kommunbidraget för förskole-, fritidshems- och grundskoleverksamheten med 7,0 mnkr. Då efterfrågan på förskola för åldersklassen 1–5 år har ökat från 91,9 procent till 92,6 procent ökar ersättningsnivåerna i resursfördelningsmodellen, vilket ökar kommunbidraget med ytterligare 0,9 mnkr.

Inom äldreomsorgen utökas kommunbidraget med 1,1 mnkr utifrån befolkningsförändringar.

Inom gymnasieverksamheten minskar kommunbidraget med 0,8 mnkr eftersom antalet invånare i åldern 16–18 år minskar. För 2019 har det antagits att det finns 30 elever fler än befolkningen i åldern 16–18 år. Då skillnaden mellan antalet elever och antalet ungdomar i åldern 16–18 år minskat under flera år justeras resurstilldelningen med 5 elever till 25 elever. Justeringen innebär att kommunbidraget minskas med ytterligare 0,8 mnkr.

Förändringen av antalet kvadratmeter gator och gång- och cykelleder är liten, vilket innebär att resurserna för detta inte förändras 2020. Detaljerad sammanställning av resursfördelningsmodellen återfinns på sidan 67.

De delar av resursfördelningsmodellen som baseras på invånarantal i olika åldersgrupper innefattar alla kostnader, det vill säga även lokal- och kapitalkostnader. Någon särskild kompensation för dessa typer av kostnader tillkommer inte. Ökning eller minskning av kostnaderna medför inte justering av resursfördelningen. Undantaget är delmodellen för teknisk verksamhet, som inte inkluderar kapitalkostnader.

Balanskravsutredning och resultatutjämningsreserv

Det finns tre delar i lagstiftningen kring kommunens ekonomi. Dels ställs krav på mål för god ekonomisk hushållning, vilket redovisas i ett separat avsnitt. Dels finns det lagstiftning kring balanskrav som ställer krav på att kommunen ska besluta om en budget där intäkterna överstiger kostnaderna. Om resultatet ändå blir negativt i bokslutet är huvudprincipen att underskottet ska kompenseras med motsvarande överskott inom tre år och att kommunfullmäktige i en plan ska ange hur det ska ske. Kommunfullmäktige kan med hänvisning till synnerliga skäl besluta om att inte återställa hela eller delar av ett underskott. Detta ska då tydligt specificeras i förvaltningsberättelsen i årsredovisningen.

Kommunen budgeterar 2020 med ett resultat om 15,0 mnkr, vilket innebär att det lagstadgade balanskravet uppfylls.

Balanskravsutredning

Den tredje delen i lagstiftningen kring kommunens ekonomi är möjligheten att ha en resultatutjämningsreserv vilken möjliggör att på ett genomtänkt sätt reservera en del av överskottet i goda tider för att kunna täcka upp om och när skatteintäkterna minskar i en lågkonjunktur. Med lagstiftningen som grund har kommunen riktlinjer för resultatutjämningsreserv vilka både begränsar hur stort årligt belopp som reservationen får omfatta och hur stor den totala resultatutjämningsreserven får vara. Resultatutjämningsreserven är 77,4 mnkr och reglerna begränsar storleken till 9 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Den förväntade utvecklingen av rikets skatteunderlag gör att det bedöms vara möjligt att använda resultatutjämningsreserven 2020–2022 enligt nuvarande regelverk. Detta kräver dock att kommunen budgeterar med ett negativt resultat, vilket inte görs. En svårighet med att använda resultatutjämningsreserven är att det endast är en kortsiktig åtgärd som inte löser långsiktiga obalanser.

Resultatutjämningsreserv (RUR)

Resultat och kapacitet

Skatte- och nettokostnadsutveckling

Både 2016 och 2017 var resultaten kring 23 mnkr, det vill säga väsentligt bättre än resultatet 2018 på –2,7 mnkr. Budgeten 2019 innebär ett resultat i nivå med den ekonomiska målsättningen om ett resultat om lägst 1 procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Det innebär att jämfört med bokslut 2017 ökar nettokostnaderna 2019 betydligt långsammare än skatteintäkter inklusive kommunalekonomisk utjämning.

År 2020 ökar resultatnivån (+15,0 mnkr) för att både öka marginalerna i kommunens ekonomi och för att kunna finansiera investeringar. Både 2021 och 2022 klaras inte målsättningen om att resultatet minst ska vara 1,0 procent av skatteintäkterna och generella statsbidrag.

I planerna 2021–2022 ökar nettokostnaderna snabbt, framförallt beroende på volymökningar i verksamheterna. Motsvarande ökning finns inte i skatteintäkterna och generella statsbidrag, framförallt år 2021.

Det går även att beskriva utvecklingen genom att ställa nettokostnaderna i relation till skatteintäkter inklusive utjämning. Det är tydligt att nettokostnadernas andel av skatteintäkterna och utjämning blir högre 2021. Det krävs effektiviseringar för att utvecklingen ska brytas.

Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och utjämning

En nivå över 100 procent innebär att verksamheten behöver finansieras med överskott i finansnettot. År 2019 finns ett positivt resultat om 10,6 mnkr, trots att nettokostnadernas andel av skatteintäkterna och utjämningen uppgår till 100 procent. Det är ett positivt finansnetto om 10,4 mnkr som bidrar till det resultatet. Det förbättrade budgeterade resultatet om 15,0 mnkr medför att nettokostnaderna understiger 100 procent 2020. Planen för 2021 innebär ett negativt resultat om -0,8 mnkr.

Avskrivningar

Trenden har varit att investeringarna överstiger avskrivningarna, vilket bidrar till att avskrivningarna ökar år för år. Dock bidrar låga investeringar 2018 och 2020 till att avskrivningarna inte ökar 2020. Det är skattefinansierade investeringar som minskar mellan 2019 och 2020. En stor del av minskning 2020 inom skattefinansierad verksamhet består av låga investeringar 2018 samt att verksamheten på grund av att investeringsutrymmet 2019 är starkt begränsat inte kunnat överföra ej nyttjade investeringsmedel från 2018 till 2019.

Det finns ökningar av avskrivningar inom den avgiftsfinansierade verksamheten. En hög investeringsnivå (64,6 mnkr exklusive anslutningsavgifter) under 2019 gör att avgiftsfinansierad verksamhet i form av VA-verksamhet har högre avskrivningskostnader 2020. Till det kommer nyinvesteringar 2020, vilket framförallt påverkar 2021. En del av investeringarna avser anslutningar till kommunalt VA. Dessa finansieras delvis av anslutningsavgifter.

Skatteintäkter

Skatteintäkterna är beräknade i enlighet med Sveriges Kommuner och Landstings (SKL:s) skatteunderlagsprognos från augusti 2019.

Inkomstutjämningen och skatteintäkter påverkas av invånarantalet den 1 november året innan. För 2020–2022 används befolkningsprognosens antal invånare som underlag för beräkningen. Generella statsbidrag och utjämning för 2020 baseras på invånarantalet den 1 januari 2019.

Prognosen för taxeringsutfallet för 2020 visar på en tillväxt av det kommunala skatteunderlaget med 3,1 procent, vilket är sämre än genomsnittet för de tio senaste åren som ligger på 4,1 procent (2011–2020). Skatteunderlaget beräknas öka med 3,0–3,7 procent per år under perioden 2021–2022, vilket även det är under genomsnittet för de senaste tio åren.

Kommunalekonomisk utjämning

Beräkningarna av både inkomst- och kostnadsutjämningen bygger på SKL:s prognos för bidragsåret 2020 med undantag för delmodellen för befolkningsförändringar i kostnadsutjämningen. Osäkerhet om utfallet gör att SKL budgeterat avgiften (Sjöbo är inte aktuellt för att erhålla ersättningen i delmodellen) till 0 kr. Bedömningen är att avgiften kan bli ungefär 120 kr per invånare och därför har kommunalekonomisk utjämning (regleringsavgiften) justerats med 2,3 mnkr.

Den SKL-prognos som används utgår från den senaste föreslagna vårändringsbudgeten.

År 2018 erhölls 225 mnkr i inkomstutjämning och för 2019 ökade bidraget med 9 mnkr till knappt 234 mnkr. Prognosen för 2020 är att inkomstutjämningen ökar med ytterligare 11,2 mnkr. Prognosen för 2020 bygger på att medelskattekraften i Sjöbo är 87,4 procent av rikets, något lägre än medelskattekraften som antogs i budget 2019.

Under många år har skattekraftsunderlaget ökat snabbare i Sjöbo än i riket i genomsnitt. Utvecklingen bröts inkomståret 2016. Prognosen är att med undantag för 2021-2022 kommer skattekraftsunderlaget att öka långsammare i Sjöbo än i riket i genomsnitt. Det innebär att ökningstakten i inkomstutjämningen blir högre och kommunen istället får lägre ökningstakt avseende skatteintäkter. År 2021 prognostiseras inkomstutjämningen öka med 1,4 mnkr. Ökningen beräknas bli drygt 8 mnkr 2022.

Avgiften för kostnadsutjämningen beräknas för 2020 minska med 7,6 mnkr i förhållande till 2019. Det motsvarar en minskning av avgiften med 408 kr per invånare. Det är delmodellerna gymnasieskola och barnomsorg som framförallt gör att avgiften minskar. Både antalet 1–5-åringar och 16–18-åringar ökar snabbare än genomsnittet i riket. Trots stor ökning av antalet 7–15-åringar är förändringen inom delmodellen grundskola negativ då ökningen är större i riket.

Inom åldersgrupperna över 65 år är det endast mindre förändringar. Sammantaget innebär det att Sjöbos avgift i kostnadsutjämning minskar väsentligt. Utjämningssystemet är relativt i förhållande till andra kommuner. Systemet bygger bland annat på antalet invånare i olika åldrar, dels för kommunen, dels för riket som helhet. Ökar eller minskar kommunen procentuellt mer än riket som helhet, så påverkas utjämningen.

Regleringsbidraget påverkas av statens anslag för kommunalekonomisk utjämning. Regleringen mellan stat och kommuner, för bland annat ändringar i skatteregler, brukar gå via regleringsbidraget eller regleringsavgiften. Regeringens satsning om 10 mdkr (välfärdsmiljarderna) till kommuner och landsting inkluderas i generella statsbidrag. Den del av statsbidraget som baseras på antal asylsökande och nyanlända uppgår 2020 till 3,0 mnkr men minskar till 0 mnkr 2021.

Den andra delen av satsningen baseras på invånarantal och ingår i regleringsposten. Efter hand som den andel av statsbidraget som baseras på antalet mottagna flyktingar och nyanlända minskar kommer andelen som baseras på befolkning att öka. År 2020 beräknas den invånarbaserade delen av satsningen bli 9,2 mnkr. År 2021 när satsningen helt baseras på invånarantalet, beräknas statsbidraget bli 13,2 mnkr. Även regeringens satsning om ökade resurser till välfärden med 3,5 mdkr 2019 och 7 mdkr 2020 ingår i statsbidraget.

Regleringsposten förbättras från +702 kr per invånare till +1 105 kr per invånare. Bidraget blir ännu högre 2021 när bland annat regeringens satsning om ökade resurser slår igenom fullt ut samt när den delen av välfärdsmiljarderna som beror på befolkningsstorlek ökar.

År 2020 beräknas regleringsbidraget totalt till 21,4 mnkr, vilket är 15 mnkr bättre än budget 2019.

Utjämningsavgiften för LSS var betydligt högre 2019 jämfört med 2018. Minskningen fortsätter dock inte 2020. Avgiften för 2020 är 6,3 mnkr, vilket är en ökning med 0,8 mnkr jämfört med året innan. Ökningen är till stor del en följd av att antalet beslut förändrats mer i riket än i Sjöbo samt att 2018 ökade personalkostnaderna i Sjöbos verksamhet mindre än riksgenomsnittet, vilket påverkar utjämningen. Utjämningen för 2020 baseras på antalsuppgifter den 1 oktober 2018.

Sjöbo kommuns intäkter av fastighetsavgiften beräknas öka med 0,8 mnkr 2020 och uppgår till 42,8 mnkr. År 2020 ska en taxering av småhus på lantbruk göras, vilket endast i liten omfattning påverkat prognosen.

Finansnetto

Från och med 2014 har kommunen inga långfristiga skulder till kreditinstitut (eventuell leasing inte inräknat). Någon upplåning är inte heller inplanerad 2020–2022. Därför är de finansiella kostnaderna låga och består till stor del av ränta på pensionsskuld och bankkostnader. År 2018 var finansnettot +17,3 mnkr. En stor del av förklaringen till det stora överskottet var att kommunen tog ut 6,4 mnkr från KPA Pensions överskottsfond.

De stora investeringsvolymerna 2019 finansieras via minskad likviditet, vilket påverkar ränteintäkterna. Det låga ränteläget medför också små möjligheter för kommunen att erhålla avkastning på likviditeten.

Finansnettot beräknas vara 11,0 mnkr år 2020, vilket är en förbättring med 0,6 mnkr. En stor del av det positiva finansnettot kommer av att utdelningen från bolagen beräknas till 6,0 mnkr, fördelat med hälften på AB Sjöbohem och hälften på Sjöbo Elnät AB.

Driftkostnadsandel

Driftkostnadsandel innebär att de olika kostnaderna och intäkterna i kommunen ställs i relation till skatteintäkterna, inklusive kommunalekonomisk utjämning. Andelen anges i procent. Negativa tecken innebär att kommunens intäkter är större än kostnaderna.

En grund i god ekonomisk hushållning är att intäkterna överstiger kostnaderna och att det även finns marginaler så att investeringar kan finansieras, anläggningstillgångar kan värdesäkras och att samtliga pensionsåtaganden beaktas. En driftkostnadsandel som understiger 100 procent innebär att årets resultat är positivt.

År 2018 hade kommunen underskott, bland annat som en följd av underskott inom nämnderna. Budgeten för 2019 innebär ett högre resultat som dock ligger i nivå med den finansiella målsättningen. År 2020 ökar det budgeterade resultatet till 15,0 mnkr vilket gör att driftkostnadsandel sjunker till 98,6 procent.

Jämfört med 2019 är det både verksamhetens intäkter och kostnader samt avskrivningarnas andel som beräknas minska 2020.

Trenden med att avskrivningarna ökar bryts under perioden. Det beror till största delen på att investeringsnivån går ner 2020 på grund av begränsat investeringsutrymme samt att inte alla önskade överföringar mellan 2018 och 2019 har godkänts av kommunfullmäktige. Det gör att avskrivningarna minskar mellan 2019 och 2020. Planen för 2021 och 2022 är att avskrivningarna ökar i måttlig takt.

År 2020 ligger driftkostnadsandelen före finansnetto på 99,6 procent, vilket innebär att en stor del marginaler som kommunen behöver skapas via överskott inom finansnettot. Överskottet i finansnettot består både av utdelningar från de kommunägda företagen och av borgensavgifter när de kommunägda företagen lånar externt.

För 2020 ökar skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning kommunens intäkter med 46,5 mnkr, med oförändrad skattesats.

Pris- och lönekompensation
Inkomsterna används bland annat till pris- och lönekompensation till verksamheterna på totalt 28,0 mnkr, vilket inkluderar förändrade kapitalkostnader och upplösning av investeringsbidrag. Till det kommer att 1,1 mnkr återfinns i en central lönepott som även inkluderar eventuell ersättning till enskilda skolor och förskolor i det fall fördelningen medför ökad skol- och förskolepeng.

Resursfördelningsmodellen
För de verksamheter som ingår i resursfördelningsmodellen utökas kommunbidraget med 7,4 mnkr (se sidan 67). Av dessa beror 7,3 mnkr på ökad befolkning i aktuella åldersklasser. Resursfördelningsmodellen inkluderar även en ökning med 0,9 mnkr då efterfrågan på plats inom förskolan minskat. Till det kommer en minskning av kommunbidraget för gymnasiet med 0,8 mnkr beroende på minskad skillnad i elevantalet och antalet ungdomar 16–18 år.

Valnämnden
Då det inte planeras för val 2020 minskas kommunbidraget för politisk verksamhet med 0,5 mnkr.

Individ- och familjeomsorg
En satsning på individ- och familjeomsorgen medför ett utökat kommunbidrag för verksamheten med 2,5 mnkr.

Verksamhet för personer med funktionsnedsättning
Inom verksamhet för personer med funktionsnedsättning medför en ny gruppbostad på sammanlagt 12 platser att två andra äldre gruppbostäder på sammanlagt 9 bostäder kan stänga, samtidigt som antalet platser totalt ökar med 3 stycken. Verksamheten kompenserades med 3,1 mnkr 2019 avseende det nya boendet som medför ökade kostnader för bland annat personal och hyror. De ökade kostnaderna 2019 avsåg inte ett helt år, därför kompenseras verksamheten med ytterligare 1,0 mnkr avseende det nya boendet. Till det kommer att verksamhetens kommunbidrag utökas med ytterligare 2,5 mnkr för att stärka kvaliteten.

Äldreomsorg
Utöver tilldelningen enligt resursfördelningsmodellen utökas kommunbidraget för äldreomsorgen med 4,0 mnkr då riktat statsbidrag till verksamheten motsvarande 4 mnkr upphör.

Förskole-, fritidshems- och grundskoleverksamhet
År 2019 erhöll förskole-, fritidshems- och grundskoleverksamheten ett tilläggsanslag om 2,0 mnkr för att öka personaltätheten inom förskola och grundskola. Utökningen kvarstår 2020.

Personalomkostnadspålägg
Ökat personalomkostnadspålägg (PO-pålägg) medför att kostnader för under året inarbetade pensioner bedöms kunna täckas fullt ut med PO-pålägget.

Pensionskostnader
Pensionskostnaderna för pensionsåtagandet som upparbetats till och med 1998 beräknas år 2019 öka med 1,1 mnkr. Den årliga indexuppräkningen beräknas inte kunna finansieras via överskott från försäkringsbolagets placeringar.

Anslag till kommunstyrelsens förfogande
Anslag till kommunstyrelsens förfogande har minskats med 4,6 mnkr till 2,4 mnkr.

I planen för de kommande åren förväntas nettokostnaderna öka beroende på pris- och löneökningar. I planen har prognostiserad befolkningsutveckling beaktats för de verksamheter som ingår i resursfördelningsmodellen. Även ökade driftkostnader, orsakade av planerade investeringar i form av avskrivningar, är beaktade.

Ökade kostnader, för bland annat ökat antal barn och äldre, medför att resultatet för 2022 blir lägre än 2020 och 2021.

Investeringsvolym

Kommunen har en lägre investeringsnivå 2020 än flera tidigare år. Det beror till stor del på att det låga resultatet 2018 medfört att för skattefinansierade investeringar är investeringsutrymmet starkt begränsat. Även VA-investeringarna 2020 utgår från ett långsiktigt hållbart investeringsutrymme som bidrar till lägre ökningstakt avseende VA-taxorna. Sammantaget innebär det att investeringsnivån går ner, framförallt jämfört med 2019.

Den stora skillnaden inom avgiftsfinansierad verksamhet mellan åren 2018 och 2019 beror till stor del på utbyggnaden av kommunalt VA i Svansjö sommarby, där en stor del av utgifterna kom 2017 och tidigare men anslutningsavgifterna erhålls 2018. Det gör att nettoinvesteringarna är låga 2018.

Den största enskilda investeringen 2020 är Sjöbo Väst handelsområde som är i stort behov av en förbättrad trafiklösning för att utvecklingen ska fortsätta. Därför tilldelas verksamheten 5,0 mnkr för bygge av cirkulationsplats och lokalgator. En annan stor investering är ombyggnationen av Heinge vacuum (4,0 mnkr).

Inom skattefinansierad verksamhet går investeringsnivån ner med 12,5 mnkr, men från en hög nivå 2019. Hade inte ekonomin begränsat möjligheten att överföra investeringsmedel mellan 2018 och 2019 hade nivån 2019 varit ännu högre.

Bilar kommer fortsättningsvis att till stor del köpas istället för att leasas, beräkningar visar att det blir mer kostnadseffektivt i längden. Större investeringar 2020 inkluderar även bland annat IT-investeringar, påbörjad exploatering av Bränneriet, upprustning av idrottsanläggningar och camping samt utbyte av Malenagymnasiets fordon.

Investeringarna inom skattefinansierade verksamheter ökar åter 2021, bland annat beroende på flera utbyten av fordon på Malenagymnasiet.

Investeringar

Siffrorna i diagrammet ovan inkluderar tilläggsbudgeteringar och de investeringsprojekt som ombudgeterats till år 2019, eftersom de inte färdigställts enligt plan.

Planerade investeringar under planperioden bedöms kunna finansieras med egna medel.

Risk – kontroll

Soliditet

Soliditeten är ett mått på den långsiktiga betalningsförmågan i kommunen. En soliditet på 100 procent anger att kommunen endast finansieras med eget kapital. När lånade medel tillförs minskar soliditeten och vid 0 procent har kommunen inget eget kapital, utan endast lånat kapital.

I balansräkningen 2020 har justering gjorts för utfallet 2018, vilket starkt bidrar till att soliditeten sjunker mellan 2019 och 2020. Även om resultatet är positivt 2020 och ingen nyupplåning är aktuell, sjunker soliditeten något. Det är en effekt av det låga resultatet 2018 samt att tillgångarna växer snabbare än eget kapital, eftersom investeringarna 2019 är stora. Det är svårt att upprätthålla en hög soliditet när investeringsnivån är hög, eftersom det kräver höga positiva resultat.

År 2021–2022 fortsätter soliditeten att sjunka något på grund av låga resultat men det endast mindre förändringar eftersom den höga investeringstakten finansieras via överskott, avskrivningar och förändrad likviditet. Ingen lånefinansiering planeras.

Kommunen har enligt budget 2020 en hög soliditet jämfört med flertalet andra kommuner, om hänsyn tas till hela pensionsåtagandet. Endast fyra kommuner hade högre soliditet än Sjöbo år 2017. I en jämförelse bör dock beaktas att Sjöbo kommun har valt att ha sina verksamhetsfastigheter i AB Sjöbohem. Hade fastigheterna kvarstått i kommunen hade en del varit lånefinansierat, vilket medfört lägre soliditet.

Finansiering av investeringar

2020 års investeringar finansieras helt med egna medel som skapats under året. Siffrorna inkluderar om- och tilläggsbudgeterade investeringar 2019.

Självfinansieringsgrad

Det är endast år 2020 som självfinansieringen uppgår till mer än 100 procent, det vill säga att investeringarna helt finansieras av ett positivt resultat och avskrivningar. Övriga år är självfinansieringsgraden väsentligt under 100 procent. Hittills har detta inte inneburit att investeringar lånefinansierats och enligt planerna fram till 2022 kommer inte investeringarna under perioden att lånefinansieras. Istället kommer likviditeten eller kapitalplaceringarna att minska.

Skuldsättning

Kommunen har inga skulder till kreditinstitut (exklusive eventuell leasingfinansiering). Budgeten och planerna för 2020–2021 innebär inga förändringar i detta avseende. Däremot finns det skulder i form av långfristiga förutbetalda intäkter samt delfinansiering med Trafikverket avseende en gång- och cykelled, vilket återfinns som lån tills den är genomförd och regleringen med Trafikverket är klar.

Riskbedömning

Vid bedömning av resultatnivån är det viktigt att beakta risker och andra osäkerheter som kan komma att påverka resultatet för budgetåret. Vid bedömning av risker ingår de eventuella åtaganden som kommunen har för de kommunala bolagen och borgensförbindelser.

Bolagen har en god ställning och verksamheten är i ekonomisk balans. Storleken på tilldelad intäktsram är en väsentlig risk för Sjöbo Elnät AB.

Gällande perioden 2020–2023 har Energimarknadsinspektionen beslutat om förändringar gällande beräkning av intäktsramen. Det kommer att påverka Sjöbo Elnäts intäktsram så att bolaget under denna period får ett betydligt mindre beslutat belopp än vad bolaget de tidigare perioderna blivit tilldelat.

Vidare kan en icke förväntad händelse, exempelvis en storm, leda till ett stort akut investeringsbehov i elnätet. Bolaget jobbar med eliminering av denna risk genom att ersätta luftledningar med nedgrävd jordkabel.

AB Sjöbohem behöver konsolidera verksamheten och öka soliditeten. En väsentlig risk för bolaget är att avtalen med kommunen är uppsägningsbara per den 31 december 2019.

En stor del av Malenagymnasiets elever kommer från andra kommuner. Eftersom det finns ett fritt sök i Skåne kan eleverna själva välja var de vill gå. Det gäller för Malenagymnasiet att bedriva sådana utbildningar som eleverna söker sig till. Eftersom Malenagymnasiet har en stor fordons- och maskinpark är det viktigt att elevantalet hålls uppe, så att dels priserna per elev som kommunen betalar inte ökar, dels att verksamheten helt kan finansieras via intäkter i form av elevpengar. Kommunens prislista för gymnasieprogram som bedrivs av enskilda eller andra kommuner påverkas av andra kommuners priser. Det är endast för kommunens elever som går i Malenagymnasiet som kommunen själv kan bestämma priset oberoende av andra kommuners priser.

De största osäkerheterna i budgeten utgörs av budgeterade skatter och generella statsbidrag. Den budgeterade skatteintäkten grundas på en prognos över skatteunderlagsutvecklingen under tre år. Även befolkningsutvecklingen är ett osäkerhetsmoment som kan behöva hanteras.

I nedanstående tabell redovisas hur olika förändringar kan påverka kommunens finansiella situation.

Känslighetsanalys

Förutom år 2018 har kommunen kunnat parera eventuella avvikelser med aktiv uppföljning, god budgetföljsamhet och god förmåga att anpassa kostnadsutvecklingen vid ogynnsam utveckling av intäkterna. Ett högre budgeterat resultat 2020 ökar förmågan att hantera avvikelser jämfört med 2019.