Översikt över verksamhetens utveckling

Fem år i sammandrag

År 2019 2018 2017 2016 2015
Antal invånare sista december 13 747 13 309 12 916 12 447 12 078
Därav invånare i åldersgrupp:          
1–5 år 819 786 730 709 682
6–15 år 1 704 1 623 1 634 1 560 1 472
16–18 år 484 480 428 407 424
65–79 år 2 710 2 637 2 569 2 458 2 348
80–89 år 554 507 466 446 424
90–år 96 101 102 91 94
Utdebitering av obligatoriska skatter och avgifter:          
Kommunalskatt 21,60 21,66 21,66 21,26 21,26
Regionskatt 10,83 10,77 10,77 10,77 10,77
Begravningsavgift 0,18 0,18 0,18 0,18 0,18
Skatteintäkter/generella bidrag netto (mkr) 753 722 673 609 577
Skatteintäkter (kr/invånare) 54 770 54 252 52 106 48 933 47 753
Trosas skattekraft i förhållande till rikssnitt (%) 102,7 (%) 103,8 (%) 105,7 (%) 107,0 (%) 107,5 (%)
Verksamhetens nettokostnader – 724 – 690 – 640 – 595 – 582
Nettokostnader i % av skatteintäkter 96% 96% 95% 98% 101%
Nettokostnader (kr/invånare) – 52 650 – 51 813 – 49 535 – 47 835 – 48 225
Årets resultat (mkr) 32,1 34,5 33,7 12,7 25,6
Eget kapital (mkr) 438 406 372 338 326
Eget kapital (kr/invånare) 31 895 30 506 28 801 27 171 26 950
Soliditet (%) 35 % 35 % 34 % 32 % 32 %
Soliditet inkl ansvarsåtagande för pensioner 25 % 23 % 21 % 18 % 17 %
Låneskuld (kr/invånare) 31 280 32 309 33 292 36 957 38 086
Investeringar netto per år (mkr) 79 75 83 59 40
Personalkostnader (mkr) 512 471 447 410 380
Arbetslösa i % av befolkningen, 16–64 år, Trosa 1,6 1,4 1,5 1,8 1,7
Arbetslösa i % av befolkningen, 16–64 år, Riket 4,1 3,8 3,2 3,1 3,2
   Varav ungdomar 18–24 år Trosa 2,0 1,1 0,9 1,9 1,8
   Varav ungdomar 18–24 år Riket 4,0 3,8 2,8 3,0 3,4
Antal anställda Trosa kommun          
Tillsvidare 837 818 788 764 716
Årsarbetare 789 753 724 699 658
År 2019 2018 2017 2016 2015
Mandatfördelning          
Moderaterna 14 14 14 14 14
Liberalerna 2 2 2 2 2
Centerpartiet 2 2 2 2 2
Kristdemokraterna 1 1 1 1 1
Socialdemokraterna 8 8 9 9 9
Miljöpartiet de gröna 2 2 3 3 3
Vänsterpartiet 2 2 1 1 1
Sverigedemokraterna 4 4 3 3 3
  35 35 35 35 35

Årets resultat

Årets resultat uppgick till 32,1 mkr, vilket var 24,8 mkr bättre än budgeterade 7,3 mkr. Nämnderna redovisade tillsammans ett överskott på 8,4 mkr mot budget. Kommunens finansnetto var 7,7 mkr bättre än budgeterat och skattenettot 2,7 mkr högre än budgeterat. I resultatet ingår också exploateringsintäkter, inklusive markförsäljning, på 15,6 mkr.

Under året har kommunen gjort avsättningar på 13,4 mkr för kommande medfinansiering av statliga infrastrukturåtgärder, den totala avsättningen uppgår därmed till 55,7 mkr. Årets betalning till Trafikverket för Infart Västra Trosa var 0,7 mkr och totalt har kommunen betalat 9,5 mkr för infarten sedan 2015.

Händelser av väsentlig betydelse

De ekonomiska konsekvenserna till följd av coronakrisen är högst osäkra, produktion och sysselsättning har fallit kraftigt, åtminstone tillfälligt. Det innebär att skatteunderlagets tillväxt också minskar i ökningstakt jämfört med tidigare prognoser. Trosas långsiktiga strategi utifrån antagen styrmodell ligger fast för att verksamheterna fortsatt ska ha stabila förutsättningar.

Verksamhetsberättelser för nämnder och bolag

Nämndernas och bolagens verksamhetsberättelser beskriver budgetavvikelser och årets resultat. Verksamhetsberättelserna beskriver även händelser av väsentlig betydelse och förväntad utveckling.

Privata utförare

Privata utförare inom verksamheter i humanistiska nämnden, vård- och omsorgsnämnden samt teknik- och servicenämnden.

I humanistiska nämnden finns privata utförare inom verksamhetsområdena förskola, grundskola, gymnasieskola och individ- och familjeomsorgen. I vård- och omsorgsnämnden finns privata utförare inom hemtjänst och LSS. Även Teknik- och servicenämnden har privata utförare, dels inom teknisk verksamhet och dels inom vatten- och renhållningsverksamheten.

Kommunens intäkter och kostnader

Kommunens verksamheter finansieras till största delen av den kommunalskatt Trosas invånare betalar. Endast 8 procent av kommunens intäkter är avgifter som kommunen tar ut för vatten och avlopp, sophämtning, barnomsorg och hemtjänst med mera. Kommunens verksamhet är personalintensiv och följaktligen står personalkostnaderna för mer än hälften av kommunens kostnader.

Intäkter

Intäkter

Kostnader

Kostnader

Förskola och utbildning står för knappt hälften av kostnaderna som finansieras med kommunal skatt. Vård och omsorg står för runt 30 procent.

Kostnader per verksamhet

Kostnader_per_verksamhet

Det kommunala utjämningssystemet

För att Sveriges kommuner ska ha likvärdiga förutsättningar görs en utjämning mellan landets kommuner. Alla kommuner garanteras intäkter upp till 115 procent av Sveriges medelskattekraft genom inkomstutjämningsbidrag. Minskar den egna kommunens skattekraft ökar inkomstutjämningsbidraget samtidigt som skatteintäkterna minskar. Kostnadsutjämningen beräknas främst utifrån varje kommuns befolkningsstruktur, det vill säga fördelningen mellan olika åldersgrupper. Barn i olika åldrar kräver förskola och skola och den äldre befolkningen kräver äldreomsorg. LSS-utjämningen mellan landets kommuner utjämnar kostnaden per invånare för LSS-insatser.

Trosas inkomstutjämningsbidrag har ökat de senaste åren i takt med att Trosas skattekraft har minskat. Trosa har dock fortfarande Sörmlands högsta skattekraft tillsammans med Strängnäs.

Kommunal utjämning i Trosa, 2015–2019

Kommunal_utjämning_i_Trosa_kronor_invånare_2015-2019

Kommunal utjämning 2019, i Sörmland

Diagram_Kommunal_utjämnning_i_Trosa_kr_inv_2015-2019