Finansiell analys

Skatte- och nettokostnadsutveckling

2019 ökade antalet invånare med 438 personer i Trosa, en ökning med 3 procent. Trosa fick därmed även 2019 rätt till ett så kallat eftersläpningsbidrag för att kunna möta de ökande kostnader en större befolkning innebär. 2019 var eftersläpningsbidraget 11,6 mkr. Skatteintäkterna ökade med 4 procent men ökningstakten har minskat flera år i rad. Nettokostnadsutvecklingen exklusive jämförelsestörande poster dämpades med 4 procentenheter jämfört med föregående år. Personalkostnaderna enskilt ökade med 9 procent jämfört med 2018.

Intäkter och kostnader, ökning respektive minskning

Verksamhetens bruttointäkter ökade med 6 procent jämfört med föregående år då de minskade med 1 procent. Ökningen omfattar dels taxor och avgifter som ökat med 7 procent och dels bidrag som ökat med 12 procent, motsvarande 7 mkr. En stor del av ökningen inom bidrag beror på rättelse av moms. Exploateringsintäkterna, inklusive markförsäljning, uppgick till 21 mkr, något högre än föregående år.

Verksamheternas bruttokostnader ökade med 5 procent, vilket var 1 procentenhet mindre än 2018.

Kommunens investeringar ökade mellan åren 2009–2014 och har därefter varit på en mer måttlig nivå. Avskrivningskostnaderna ökade dock med 2,4 mkr till 46 mkr.

Inkomstutjämningsbidraget beräknas utifrån skillnaden mellan kommunens egen beskattningsbara inkomst och ett skatteutjämningsunderlag som motsvarar 115 procent av skattekraften hos kommuner som ligger på samma nivå som riksgenomsnittet. Trosa hade en skattekraft på 103 procent, en minskning mot 2018, och fick därför inkomstutjämningsbidrag på 75 mkr 2019.

Kommunen hade ett positivt finansnetto (2,9 mkr), trots en låneskuld på 430 mkr. De finansiella intäkterna omfattar borgensavgifter från de kommunala bolagen och återbäring från Kommuninvest. De finansiella kostnaderna består av räntor på kommunens lån.

Olika kostnaders andel av skatteintäkter och generella statsbidrag

En förutsättning för god ekonomisk hushållning är att kommunen har en balans mellan kostnader och intäkter. Ett nyckeltal är nettokostnadsandelen, det vill säga hur stor andel de löpande kostnaderna tar i anspråk av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning. En nettokostnadsandel på över 100 procent innebär att kostnaderna överstiger intäkterna. Riktvärdet för landets alla kommuner är 98 procent. Trosas nettokostnadsandel har de senaste åren legat på 95–96 procent.

Nettokostnad jämfört med skatteintäkt

Skatteintäkterna per invånare var 2 tkr högre per invånare än nettokostnaderna per invånare, 55 tkr/invånare respektive 53 tkr/invånare. Nettokostnadsökningen var däremot fortsatt större än ökningen av skatteintäkterna. Nettokostnaderna per invånare ökade med 837 kronor till 2 278 kr/invånare medan skatteintäkterna per invånare ökade något mindre, med 518 kronor, till 2 147 kr/invånare.

Resultatets andel av skatter, utjämning och generella statsbidrag

Soliditet

Soliditet 2001-2019

Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella styrka. Den anger hur stor del av de totala tillgångarna som kommunen har finansierat med eget kapital. Faktorer som påverkar soliditeten är förändringen av tillgångarna som ökar när investeringarna är högre än avskrivningskostnaderna. Årets resultat ökar det egna kapitalet och om kommunen gör avsättningar minskar resultatet och därmed soliditeten. Soliditeten ökade med 2 procent till 23 procent inklusive ansvarsförbindelse. Förändringen av eget kapital beror på årets marginellt lägre resultat jämfört med föregående år.

Skuldsättningsgrad

Den del av tillgångarna som kommunen har finansierat med lån brukar kallas för skuldsättningsgrad. Nyckeltalet beskriver hur räntekänslig kommunen är. Skuldsättningsgraden har gradvis minskat, kommunen har inte tagit några nya lån under året och hade vid årets slut totalt en skuld på 430 mkr. Ränteläget är historiskt lågt men räntebanan har justerats upp och kommunen har fortsatt budgetera för ett högre ränteläge än det rådande. Den genomsnittliga räntan för kommunens låneportfölj är 0,64 procent och räntebindningen 1,87 år. Under året antog fullmäktige en ny finanspolicy som är ett övergripande ramverk för kommunen och dess bolag. Ett av målen med finanspolicyn är att samordna de finansiella frågorna i kommunkoncernen. I takt med att befolkningen ökar behöver kommunen fortsätta investera i verksamheterna för att möta invånarnas behov av service. Dessa investeringar kommer kommunen delvis att behöva finansiera med lån.

Sammanfattning av perspektiven resultat och kapacitet

Årets resultat på 32,1 mkr motsvarar 4,3 procent av skattenettot. Skatteintäkterna har ökat genom att antalet invånare ökat, men samtidigt ökar kostnaderna när den kommunala verksamheten ska räcka till fler invånare. Verksamheternas nettokostnader får inte överskrida skatteintäkterna om kommunen ska ha en långsiktigt hållbar ekonomi. I årets intäkter ingår flera poster av engångskaraktär, framför allt försäljning av exploateringsmark och återsökning av moms från tidigare år.

Inte desto mindre är skuldsättningsgraden hög och när ränteläget går upp minskar utrymmet för kostnadsökningar i kommunens verksamheter.

Trosa kommun har en soliditet på 35 procent. Räknar man in ansvarsförbindelsen för pensioner sjunker soliditeten till 25 procent. Årets resultat på 4,3 procent av skatteintäkter och statsbidrag gör att det egna kapitalet stärks ytterligare. Sammanfattningsvis har Trosa haft en balans mellan intäkter och kostnader de senaste åren, vilket resultatnivåerna också visar. När det gäller den framtida kapaciteten behöver kommunen fortsätta fatta medvetna ekonomiska beslut för att säkerställa en ekonomi i balans. Kommunens arbetssätt med bland annat årliga rationaliseringar är en del i att hålla kostnadsutvecklingen under kontroll.

Riskförhållande och kontroll

Riskförhållande beskriver hur utsatt kommunen är för finansiella risker. En god ekonomisk hushållning innebär att kommunen i ett kort och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Här analyseras också borgensåtagande och pensionsskuld.

Med kontroll menas hur kommunen följer sina finansiella mål och sin budget. En god följsamhet mot budget innebär också en god ekonomisk hushållning. Risk och kontroll hänger samman genom att båda är mått på kommunens förmåga att anpassa ekonomin till olika situationer.

Likviditetsmått

Kassalikviditet anger den kortsiktiga betalningsförmågan. Om kassalikviditeten är 100 procent eller mer kan kommunen betala de kortfristiga skulderna direkt, under förutsättning att omsättningstillgångarna kan omsättas direkt. Fondering av avsatta medel till Ostlänken har gjorts på ett fasträntekonto enligt särskilt placeringsbeslut och utgör 55 mkr av likviditeten.

Ränterisk

Förändringar av ränteläget kan skapa ovisshet om framtida utgifter och därmed också risker. Kommunen begränsar sin ränterisk genom att ha en viss andel fast ränta i låneportföljen. Syftet är att skapa en god förutsägbarhet för framtida räntekostnader. En längre räntebindning skapar en större stabilitet i framtida räntekostnader och därmed en lägre ränterisk jämfört med en portfölj med kort räntebindning.

Kreditrisk

Kommunen har en kreditrisk på sina fordringar, det vill säga risken att kommunen inte får fordringar betalda. Kommunens kundfordringar var vid årets slut 10 mkr (22 mkr 2018). Kundfordringarna utgör 12 procent av de totala fordringarna.

Investeringar

Kommunens investeringar var höga åren 2009–2014. I Trosa beslutades att investeringar skulle tidigareläggas under lågkonjunkturen. Dels för att investera i tider när priserna hålls nere, dels för att skapa arbetstillfällen. På grund av ökade behov när befolkningen ökar kan kommunen åter behöva öka investeringarna de kommande åren. Några av de större investeringarna är utbyggnad av Skärlagsskolan, isrink och idrottshall samt reningsverk. Investeringarna kommer att finansieras genom avskrivningar och lån.

Investeringar 2005-2022

Borgensåtagande och ansvarsförbindelse

Kommunens borgensförbindelse gentemot de kommunala bolagen har minskat med 3,4 mkr sedan 2017.

Kommunens pensionsåtagande

Kommunens pensionsskuld redovisas enligt den så kallade blandmodellen. Pensioner intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Det är den största delen av kommunens pensionsskuld. 2019 var kommunens pensionsskuld inklusive löneskatt 176,4 mkr varav 134,4 mkr avser ansvarsförbindelsen. Det innebär att 76 procent av den totala pensionsskulden inte ingår i balansräkningen.

Ökningen av pensionskostnad kan till största delen förklaras av 6,7 mkr högre kostnad för pensionsförsäkring. Orsaken är främst nya anställningar och fler anställda som har kommit över brytgränsen för förmånsbestämd pension. Avsättning till pensioner ökade med 6,4 mkr vilket beror på att förtroendevaldas pensioner nu ingår fullt ut . Pensionskostnaden totalt sett ökade med 13,6 mkr jämfört med 2018.

Känslighetsanalys

Vissa händelser kan kommunen påverka, andra inte – till exempel konjunkturförändringar eller förändrade lagar och förordningar. Oplanerade händelser eller beslut kan få avgörande betydelse för kommunens ekonomi. Tabellen nedan visar hur kommunens ekonomi påverkas av olika tänkbara händelser, till exempel ränteförändring.