Humanistiska nämnden

Barnomsorg och utbildning

Ordförande: Michael Swedberg (M)
Produktionschef: Mats Larsson

Totalt, tkr 2019 2018 2017
Budget, netto 339 443 315 344 296 110
Resultat, netto 343 285 323 901 293 482
Avvikelse – 3 842 – 8 557 2 628
Antal årsarbetare 385 376 363
Antal kvinnor 353 347 331
Antal män 46 43 44
Frisknärvaro*, % 66 67 69

* Andel månadsavlönade som haft fem eller färre sjukdagar under året.

VERKSAMHETSOMRÅDE

  • Förskola
  • Skolbarnomsorg
  • Förskoleklass
  • Grundskola
  • Särskola
  • Gymnasieutbildning
  • Vuxenutbildning
  • Svenska för invandrare (SFI)
  • Kommunens aktivitetsansvar

ÅRETS RESULTAT

Barnomsorg och utbildning redovisade ett underskott på 3,8 mkr mot budget för 2019.

Det senaste årets befolkningstillväxt påverkar alla verksamhetsområden med ökade volymer av barn, elever och studerande. Resultatenheterna, som är grundskolorna och förskolorna, har fått kompensation för ökad volym i elevpeng. De övriga enheterna (gemensamma kostnader för barnomsorg och utbildning, elevhälsa och riktat stöd, skolskjutsar, nyanländas lärande, vuxenutbildning och gymnasieutbildning) har inte kompenserats i samma omfattning.

I samband med att ansvaret för integration överfördes från BoU, barn och utbildning, till IFO, individ- och familjeomsorgen, överfördes återstående intäkter från Migrationsverket för framtida kostnader för integrationsinsatser, totalt närmare 5 mkr. Dessa har IFO inte använt och de har därför återförts till BoU. Under året har 1,5 mkr fördelats till enheter som haft stora integrationskostnader och den resterande delen, 3,5 mkr, återfördes vid årsbokslutet till ledning/administration.

Elevhälsa och stöd till elever lämnade ett underskott på 1,5 mkr trots att enheten fått riktade statsbidrag. Skolskjutsar lämnade ett underskott på 2,4 mkr.

Den fortsatt omfattande verksamheten inom språkcentrum med nyanländas lärande (studiehandledning, modersmål och svenska som andraspråk) resulterade i ett underskott på 1,7 mkr.

Gymnasieverksamheten lämnade ett underskott på 0,9 mkr. Snittpriset per köp av gymnasieplats var högre än vad nämnden fått i budget.

Föräldraavgifterna för barnomsorg redovisade ett överskott på 2,2 mkr, vilket var en effekt av fler barn i verksamheterna. Fler barn innebar samtidigt att barnomsorgskostnaden för kommunen gav ett underskott på 0,8 mkr. Dels på grund av ökade kostnader för lokalbidrag till fristående förskolor, dels för att antalet barn ökat efter avstämningen av den centrala bufferten, vilket gjort att nämnden inte har kompenserats för detta.

2019 hade BoU höga intäkter i form av statsbidrag, främst för likvärdig skola, lärarlönelyft, lågstadiesatsning, förstelärartjänster och fritidshemssatsning. Kommunen använder statsbidragen enligt de statliga kraven, vilket främst har inneburit ökad bemanning och höjda löner. Antalet riktade statsbidrag har lett till ökad administration.

Resultatenheterna (förskolorna och grundskolorna) redovisade ett sammantaget underskott på 1,2 mkr. Från 2018 hade resultatenheterna en resultatöverföring på 3 mkr.

Budgetavvikelserna och kostnadsutvecklingen är främst kopplade till de senaste årens stora befolkningsökning som har ökat nettokostnaderna i skolan och förskolan. I förskolan har andelen barn i de lägre åldrarna 1–3 år ökat. Grundskolans ökade nettokostnad beror dels på fler elever, dels på ambitionshöjningen och satsningar i form av riktade statsbidrag. Antalet barn med extra behov har ökat under året och i den gruppen ingår en ökning av placerade barn i Trosa kommun med särskilda behov. Trosa kommun har fortsatt att satsa på att höja lönerna för förskollärare och lärare.

MÅLUPPFYLLELSE

Målet att vara bland de 20 bästa skolkommunerna i SKR:s Öppna jämförelser kan inte redovisas då SKR har valt att ta bort denna jämförelse. Nya mål är framtagna och kan redovisas från och med 2020. Nedan redovisas de resultat som tidigare ingick i den sammanvägda rankningen. Resultatet visas med jämförelse med rikssnittet. Sammantaget visar resultaten att Trosa inte nådde målet att vara en av de 20 bästa skolkommunerna 2019.

Resultat

Medborgarnas bedömning av kommunens förskoleverksamhet nådde värdet 70 (64 i riket) på en skala 0–100 enligt SCB.

Väntetiden för de barn som inte fått plats på förskola på önskat placeringsdatum, var två dagar.

Andelen elever i åk 3 som deltagit i och klarat alla delprov i matematik var 72 procent (65 procent i riket).

Andelen elever i åk 3 som klarat alla delprov i svenska och svenska som andraspråk var 87 procent (76 procent i riket).

93 procent av eleverna nådde kunskapsmålen i åk 6.

Meritvärdet i åk 9 var 235 (230 i riket).

88,6 procent av avgångseleverna var behöriga till gymnasiet (84,7 procent i riket).

Andelen gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år var 85,9 procent (78,1 procent i riket). (Källa: Databasen Kolada)

VÄSENTLIGA PERSONALFÖRHÅLLANDEN

Integrationsenheten är överförd till individ- och familjeomsorgen. Barnomsorg och utbildnings personalresurser ökade med nio årsarbetare. Totalt hade BoU 385 årsarbetare, varav 353 kvinnor. Andelen månadsavlönade som hade fem eller färre sjukdagar under året var 66 procent. HME-enkäten visar ett fortsatt gott resultat på 86 procent vilket uppnådde målet för motivation, styrning och ledning.

HÄNDELSER AV VÄSENTLIG BETYDELSE

Förskolan har fått en ny läroplan, Lpfö 18. Undervisningen stärks i läroplanen och förskolan har under året infört läroplanen genom föreläsningar och studier.

I samarbete med Mälardalens högskola deltar Trosa kommuns förskolor i det tvååriga utvecklings- och forskningsprojektet ”Digitala verktyg och differentierad undervisning i Region Sörmlands tidiga skolår”.

Alla förskolor och skolor samverkar med de fackliga parterna i ett skolutvecklingsarbete kopplat till strategisk kompetensförsörjning.

Tillbyggnaden av Skärlagskolan startade och pågår till 2021.

Dibbers förskolor vid Bråta och Fänsåker öppnade under 2019.

FÖRVÄNTAD UTVECKLING

Fortsatt nationellt stora utmaningar att kunna rekrytera behörig personal till förskola och skola. Detta påverkar och kommer att påverka sektorn under lång tid. Verksamhetens viktigaste resurs för goda resultat är kunniga medarbetare som trivs och att de får bidra till utveckling och resultat. De fortsatt goda resultaten i enheternas HME-undersökningar är viktiga att upprätthålla.

För att fortsätta nå goda resultat med en ekonomi i balans behöver verksamheten hålla fast vid beslutade strategier med tidiga insatser, utbyggd elevhälsa, bästa bemötande, höga förväntningar, analys av resultat, uppföljning av åtgärder och kollegialt lärande. Utvärderingen av undervisningen och analysen av måluppfyllelsen visar att förvaltningen behöver utveckla organisationen av undervisningsgrupper, studiehandledning och särskola.

Humanistiska_namnden_barnomsorg_och_utbildning