Resultat och kapacitet

ÅRETS RESULTAT

Kommunens resultat blev positivt med 48,5 mnkr vilket var betydligt högre än det budgeterade resultatet på 17 mnkr. Driftnämnderna visade underskott medan kommunstyrelsen redovisade överskott. Både skatteintäkter och generella statsbidrag blev högre än budgeterat. Resultatet förklaras av att skatteintäkterna blev högre än vad kommunen tidigare räknat med vilket främst beror på slutskatteredovisningen för 2021 och den preliminära slutskatteredovisningen för 2022.

Den låga räntenivån under 2022 gynnade också resultatet i form av lägre finansiella kostnader. Tack vare god likviditet kunde kommunen också lösa en del av sina lån, vilket sänker de finansiella kostnaderna.

Inga realisationsvinster redovisades för 2022 vilket gör att det inte finns något att avräkna i balanskravsutredningen.

Årets resultat för kommunkoncernen uppgick till 113 mnkr, vilket var 27 mnkr bättre än 2021.

Resultat före extraordinära poster

BALANSKRAVET

Enligt kommunallagens balanskrav måste kommunen ha en ekonomi i balans och redovisa högre intäkter än kostnader efter att realisationsvinster räknats bort. Ett positivt resultat krävs för att säkra det egna kapitalet och bygga upp medel för reinvesteringar. Årets resultat efter balanskravsjusteringar uppgick till 48,5 mnkr. Efter årets reservering till resultatutjämningsreserven, RUR, uppgick årets balanskravsresultat till 40,5 mnkr.

RESULTATUTJÄMNINGSRESERV

Med kommunallagen som grund har fullmäktige antagit riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserven. Regelverket ger kommunen möjlighet att reservera delar av överskott och spara för framtiden. Tidigare års överskott kan användas för att jämna ut ekonomin under år med minskade intäkter och underskott efter balanskravsjusteringar. Kommunen får reservera högst ett belopp som motsvarar den del av årets resultat efter balanskravsutredning som överstiger en procent av summan av skatteintäkter och generella statsbidrag. För 2022 var den högsta möjliga reserveringen till RUR 37,8 mnkr.

Till och med bokslutet 2021 innehöll resultatutjämningsreserven 52 mnkr. I bokslutet 2022 kommer kommunen att avsätta ytterligare 8 mnkr vilket innebär att resultatutjämningsreserven nu kommer innehålla 60 mnkr.

Resultatutjämningsreserven får användas när balanskravsresultatet är negativt och för att nå ett nollresultat.

RESULTATUTJÄMNINGSRESERV

BUDGETAVVIKELSER

En viktig förutsättning för en ekonomi i balans är god budgetföljsamhet i verksamheterna.

Totalt uppgick nämndernas överskott till 13,4 mnkr. Kommunstyrelsen redovisade ett stort överskott där kvarvarande planeringsreserv stod för den största delen, medan alla driftnämnder redovisade underskott. Nämndernas avvikelse var 3,5 mnkr högre än föregående år.

En förutsättning för att uppnå och behålla en god ekonomisk hushållning är också att det finns en balans mellan löpande intäkter och kostnader. Utvecklingen av skatteintäkter och generella statsbidrag, samt nettokostnader, visar periodvis stora svängningar.

Åren 2018–2021 ökade skatteintäkter och generella statsbidrag mer än nettokostnaderna. Under 2022 var ökningstakten i stället högre för nettokostnaderna. Skatteintäkter och generella statsbidrag ökade med 6,4 procent medan nettokostnaderna ökade med 10,2 procent. Skatteintäkter och generella statsbidrag ökade i genomsnitt med 4,9 procent per år under femårsperioden. Även nettokostnaderna ökade i snitt med 4,9 procent samma period.

BUDGETAVVIKELSE

ÅRETS RESULTAT – SAMMANSTÄLLDA RÄKENSKAPER

Årets resultat för den sammanställda redovisningen (redovisningen för hela kommunkoncernen) var ett överskott med 113 mnkr, mot 86 mnkr 2021. Hallsbergs Bostadsstiftelse lämnade ett plus på 66 mnkr mot budgeterade 64 mnkr, Hallsbergs Bostads AB (HBAB) redovisade ett plus på 1 mnkr mot budgeterade 2 mnkr, på grund av höga priser på el och fjärrvärme samt inflation.

Sydnärkes Utbildningsförbund ett minus på 4 mnkr, Nerikes Brandkår ett plus på 2 mnkr. Sydnärkes kommunalförbund redovisade nollresultat efter justering mot resultatutjämningsfond.

Sydnärkes Utbildningsförbund har fortsatt sitt effektiviseringsarbete inom alla verksamheter 2022. Förbundet hade ett underskott på 5,3 mnkr att hämta igen för att nå en budget i balans. Prognosen pekade ändå på ett underskott på 3,6 mnkr. Ökade kostnader i slutet av året gav ett underskott på 4,1 mnkr.

Nerikes Brandkår redovisade ett överskott på 1,8 mnkr, vilket var 1,4 mnkr bättre än budgeterat. Överskottet beror bland annat på högre intäkter för obefogade larm, externa avtal och externutbildning. För att möta de ökade kostnaderna för bland annat drivmedel har andra verksamheter haft en stor återhållsamhet, särskilt senare delen av året.

Sydnärkes kommunalförbund redovisade ett nollresultat efter avsättning till resultatutjämningsreserven. Varje kommuns avfallshantering ska finansieras med kommunens egen taxa, som bestäms av respektive kommunfullmäktige.

Kommunalförbundet redovisar skulderna som fordran på varje avfallskollektiv. Det innebär att kommunalförbundet inte redovisar något eget kapital.

NETTOKOSTNADERNAS ANDEL AV SKATTEINTÄKTER OCH STATSBIDRAG

En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det råder balans mellan löpande intäkter och kostnader. Det långsiktiga ekonomiska målet är att kommunens resultat ska utgöra 1,6 procent av summan av skatteintäkter och generella statsbidrag, sett över en treårsperiod.

Man kan också åskådliggöra balansen genom att ställa nettokostnaderna i relation till skatteintäkter, generella statsbidrag och finansnetto. Måttet får därmed inte vara högre än 98 procent, om det ekonomiska målet ska vara uppfyllt.

Resultatet i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag, som också utgör kommunens finansiella mål, blev 4,5 procent 2022. Det innebär att målet uppfylldes med god marginal. De fem senaste årens resultat har varit 50,3 mnkr per år i genomsnitt.

VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER SOM ANDEL AV SKATTEINTÄKTER OCH GENERELLA STATSBIDRAG

INTÄKTER

Skatteintäkter och generella statsbidrag är kommunens största inkomstkälla. Skatteintäkternas storlek beror på skattesatsen och skatteunderlaget efter taxering av invånarnas inkomster. Kommunens skattesats var 21:55 kronor per beskattningsbar hundralapp.

Skatteintäkterna tillsammans med de generella statsbidragen blev totalt 28 mnkr högre än budgeterat. De preliminära skatteintäkterna blev 3 mnkr lägre än budgeterat.

Slutavräkningen för 2021 blev positiv med 5,6 mnkr. Den preliminära slutavräkningen för 2022 blev också positiv med 15,9 mnkr. Generella statsbidrag och utjämningsbidrag blev 11 mnkr högre än budgeterat, varav intäkten från inkomstutjämningsbidraget blev 6 mnkr högre och kostnadsutjämningsbidraget 0,2 mnkr lägre än budgeterat. Intäkten från regleringsbidraget blev 4,3 mnkr högre än budgeterat och den kommunala fastighetsavgiften blev 1,2 mnkr högre än budgeterat.

KOSTNADER

Bruttokostnaderna för den kommunala verksamheten uppgick till 1 282 mnkr (närmare 1,3 miljarder). Den kommunala verksamheten är personalintensiv och av bruttokostnaderna utgjorde personalkostnaderna 55 procent.

Nettokostnadsutvecklingen blev 10,2 procent (3,18 procent 2021), medan skatteintäkter och generella statsbidrag ökade med 6,4 procent (4,72 procent 2021). Skillnaden mellan intäktsökningen och kostnadsökningen är en avgörande faktor för kommunens möjlighet att skapa och behålla en stabil ekonomi med nödvändiga överskott för att kunna finansiera verksamhet och investeringar i framtiden. Att ökningen av nettokostnaderna 2022 var större än ökningen av skatteintäkter och generella statsbidrag innebar ett sämre resultat 2022 än föregående år. 2022 blev skillnaden –3,8 procent (nettokostnadernas ökning på 10,2 procent minus intäkternas ökning med 6,4 procent) jämfört med förra året då skillnaden var +1,5 procent, det vill säga intäkterna ökade mer än kostnaderna. Att kostnaderna ökat betydligt mer än intäkterna beror främst på hög inflation och därmed högre kostnader för el, bränsle, livsmedel med mera.

Semesterlöneskuld och uppehållslöneskuld uppgick till totalt 33,0 mnkr, en ökning med 0,8 mnkr. Den totala sjukfrånvaron i kommunen var något lägre än 2021.

Skulden för okompenserad övertid var 2,9 mnkr, vilket var 0,5 mnkr högre än året innan. Ferielöneskulden för lärarpersonal ökade med 0,9 mnkr jämfört med förra året och uppgick till 6,8 mnkr.

KÄNSLIGHETSANALYS

Tabellen nedan visar hur stor påverkan 1 procents ökning eller minskning av olika parametrar har på kommunens intäkter och kostnader.

FINANSIELLA POSTER

Finansnettot blev 4 mnkr bättre än budgeterat. Finansiella intäkter blev 2 mnkr högre än budgeterat, bland annat på grund av lågt budgeterade borgensavgifter. De finansiella kostnaderna blev 2 mnkr lägre än budgeterat. Det var i huvudsak räntekostnaden för långfristiga lån som påverkade resultatet. Kommunen gjorde ingen nyupplåning 2022 utan löste i stället ett lån på 30 mnkr. Den fortsatt låga räntenivån gav gynnsamma räntekostnader.

AVSÄTTNINGAR, NEDSKRIVNINGAR OCH SÄRSKILDA ÅTAGANDEN

Kommunen gjorde ingen ny avsättning till lakvattenrening, men tog i anspråk 0,5 mnkr. Den kvarvarande avsättningen på 9,5 mnkr beräknas gå åt för att åtgärda den underdimensionerade reningsanläggningen vid den nedlagda deponin i Vissberga.

INVESTERINGAR

Årets nettoinvesteringar uppgick till 60,4 mnkr av budgeterade 246,1 mnkr. Det innebär att kommunen endast genomförde 24,5 procent av budgeterade investeringar (38 procent 2021).

Tabellerna nedan redovisar investeringar i större projekt, och avgiftsfinansierade VA- investeringar.

Den största investeringen under året var påbörjandet av förskolan Åkerön på söder i Hallsberg. Markarbeten är i full gång och platta ska gjutas i februari 2023.

Saneringen av VA-ledningar uppgick till 5,5 mnkr. Större saneringar har skett på Testavägen där ett konstruktionsfel åtgärdades. Andra utförda arbeten har varit på Lundgatan/Axgatan och Rösegatan.

Ombyggnad av Sköllersta skolas ventilation är uppskjuten till sommarlovet 2023 efter önskemål från verksamheten. Förhoppningsvis kommer tillgången till ventilationsmaterial att vara bättre då.

Tillgänglighetsanpassningen i Alléhallen är klar.

Projekteringen av ROT-renoveringen av centrumhuset är påbörjad och inkluderar en analys av hyresgästernas behov. Projektet startar 2023.

Sydnärkehallen har fått en ny kylmaskin och kringutrustning installerad. Arbetet är klart sånär som på ett fåtal mindre punkter som ska åtgärdas första kvartalet 2023.

Exploateringen vid Samsala (Samsala 2 B-C) har gått helt enligt plan, två tomter har tillkommit i efterhand.

Parkeringen vid kommunhuset är färdigställd. Viss återfyllning, finjustering och linjemålning kvarstår och utförs våren 2023.

Kommunen kommer att göra en bedömning om budget för ej påbörjade investeringsprojekt samt pågående projekt, och begära överföring av återstående medel till 2023.

SOLIDITET

Soliditeten uppgick till 43 procent den 31 december 2022. Det var en ökning med 2 procentenheter. För den sammanställda redovisningen var den 30 procent, en ökning med 5 procentenheter jämfört med 2021). Orsaken var god likviditet och överskott.

Soliditeten beskriver den ekonomiska styrkan på längre sikt genom att visa hur stor del av tillgångarna som finansierats med eget kapital. Förändringarna i detta finansiella mått påverkas av investeringstakt, nyupplåning, andra skuldförändringar och av det ekonomiska resultatet. Ju lägre soliditet, desto högre framtida kostnader.

EGET KAPITAL

Det egna kapitalet har ökat varje år under en femårsperiod.

För att kommunens förmögenhet, som har skapats av tidigare generationer, inte ska urholkas och för att kommande generationer inte ska behöva betala för dagens konsumtion, krävs kontinuerligt positiva resultat. Sedan 2018 har det egna kapitalet ökat med 92 procent. För koncernen 79 procent.

SKULDSÄTTNINGSGRAD

Skuldsättningsgraden i kommunen minskade 2021 från 2 till 1 och har legat kvar där 2022. För koncernen har skuldsättningsgraden minskat från 3 till 2.

Skuldsättningsgraden beskriver den del av tillgångarna som finansierats med främmande kapital, det vill säga lån. En skuldsättning över 1 betyder att skulderna är större än det egna kapitalet. Skuldsättningsgraden används för att beskriva kommunens finansiella risk (räntekänslighet), och en hög skuldsättningsgrad innebär högre risk.

SOCIAL INVESTERINGSFOND

Kommunstyrelsen beslutade 2015 att införa en social investeringsfond. Fondens syfte är att minska utanförskap, bryta långvarig arbetslöshet och förbättra integrationen.

Det ingående saldot 2022 uppgick till 10 mnkr. Under året har beslut tagits på totalt 4,9 mnkr. Under 2022 tog kommunen 4,9 mnkr i anspråk och avsatte 4,9 mnkr i bokslutet. Utgående saldo var därför fortfarande 10 mnkr 2022. Kommunens målsättning är förnärvarande att fonden uppgår till 10 mnkr. Ny avsättning hanteras i beslut om årsredovisning.

Fonden redovisas som en del av eget kapital, men påverkar inte den externa redovisningen i form av resultat- och balansräkning.