RESULTAT OCH KAPACITET
Årets resultat för kommunen uppgick till 73,5 mnkr, vilket var 49 mnkr bättre än budget. För kommunkoncernen var resultatet 86 mnkr. Bildningsnämnden, drift- och servicenämnden och överförmyndarverksamheten redovisade negativa resultat, medan kommunstyrelsen och social- och arbetsmarknadsnämnden redovisade överskott.
ÅRETS RESULTAT
Kommunens resultat blev 73,5 mnkr jämfört med det budgeterade resultatet på 24,5 mnkr. Nämnderna visade i huvudsak god budgetföljsamhet. Skatteintäkterna blev högre än budgeterat, medan generella statsbidrag och utjämning blev lägre. Verksamhetsresultatet förklaras av att skatteintäkterna inte minskade i den omfattning som tidigare bedömts på grund av pandemin.
Den historiskt låga räntenivån gynnade resultatet i form av lägre finansiella kostnader.
Resultatet påverkades av realisationsvinster med 6,3 mnkr. De avräknas i balanskravsutredningen.
Årets resultat för kommunkoncernen uppgick till 86 mnkr, vilket var 28 mnkr bättre än 2020.
RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER
BALANSKRAVET
Enligt kommunallagens balanskrav måste kommunens ekonomi vara i balans och redovisa högre intäkter än kostnader efter att realisationsvinster räknats bort. Ett positivt resultat krävs för att behålla det egna kapitalet och bygga upp medel för reinvesteringar. Årets resultat efter balanskravsjusteringar uppgick till 67,2 mnkr. Efter reservering till resultatutjämningsreserven, RUR, uppgick balanskravsresultatet till 60,2 mnkr.
| Balanskravsutredning, mnkr | 2021 |
|---|---|
| Årets resultat | 73 473 |
| Samtliga realisationsvinster | − 6 317 |
| Årets resultat efter balanskravsjustering | 67 156 |
| Balanskravsresultat tidigare år | |
| Reservering till RUR | − 7 000 |
| Balanskravsresultat | 60 156 |
RESULTATUTJÄMNINGSRESERV
Med kommunallagen som grund har fullmäktige antagit riktlinjer för god ekonomisk hushållning och RUR. Regelverket ger kommunen möjlighet att reservera delar av positiva resultat. Tidigare års positiva resultat kan användas för att jämna ut minskade intäkter i samband med ett negativt resultat efter balanskravsjusteringar. Reservering får göras med högst ett belopp som motsvarar den del av årets resultat efter balanskravsutredning som överstiger 1 procent av summa skatteintäkter och generella statsbidrag. År 2021 uppgick högsta möjliga reservering till 47,4 mnkr.
Till och med bokslut 2020 uppgick RUR till 45 mnkr. I bokslut 2021 avsattes ytterligare 7 mnkr, vilket innebär att RUR nu uppgår till 52 mnkr.
RUR får användas när balanskravsresultatet är negativt för att nå upp till ett nollresultat.
RESULTATUTJÄMNINGSRESERV
| mnkr | 2020 | 2021 |
|---|---|---|
| Ingående värde | 23 | 45 |
| Årets reservering till RUR | 22 | 7 |
| Disponering av RUR | 0 | 0 |
| Utgående värde | 45 | 52 |
BUDGETAVVIKELSER
En viktig förutsättning för ekonomi i balans är god budgetföljsamhet i verksamheterna.
Totalt uppgick nämndernas överskott till 9,9 mnkr. Det var 1,5 mnkr mindre än föregående år. De senaste fem åren har nämndernas budgetavvikelse förbättrats med 8,0 mnkr.
En förutsättning för att uppnå och behålla en god ekonomisk hushållning, är att balansen mellan löpande intäkter och kostnader är god. Utvecklingen av skatteintäkter och generella statsbidrag samt nettokostnader visar periodvis stora svängningar.
Fyra av de fem senaste åren var ökningstakten av skatteintäkter och generella statsbidrag högre än utvecklingen av nettokostnaderna.
Skatteintäkter och generella statsbidrag ökade i genomsnitt med 4,6 procent per år. Nettokostnaderna ökade i snitt med 3,6 procent.
| Nämnd/styrelse mnkr |
2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 |
|---|---|---|---|---|---|
| Kommunfullmäktige | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,3 | 0,2 |
| Kommunstyrelsen | 3,4 | 3,2 | 8,3 | 9,7 | 1,2 |
| Drift och service | – 0,7 | 0,5 | 0,2 | 0 | – 0,2 |
| därav skattefinansierad verksamhet | – 0,7 | 0,5 | 0,2 | 0 | – 0,5 |
| därav avgiftsfinansierad verksamhet | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Bildningsnämnden | 0,1 | – 0,1 | – 0,1 | 0 | – 0,5 |
| Social- och arbetsmarknadsnämnden | – 0,6 | – 1,1 | 4,2 | 1,8 | 9,6 |
| Revision, valnämnd med flera | – 0,4 | 0 | 0 | – 0,4 | – 0,4 |
| Summa | 1,9 | 2,6 | 12,7 | 11,4 | 9,9 |
ÅRETS RESULTAT SAMMANSTÄLLDA RÄKENSKAPER
Årets resultat för kommunkoncernen visade ett överskott på 86 mnkr, mot 58 mnkr 2020. Hallsbergs Bostadsstiftelse, Hallbo, lämnade ett överskott på 8,9 mnkr, Hallsbergs Bostads AB, HBAB, ett överskott på 1,2 mnkr, Sydnärkes Utbildningsförbund ett underskott på 0,4 mnkr och Nerikes Brandkår ett överskott på 6,7 mnkr. Sydnärkes kommunalförbund redovisade ett nollresultat efter justering mot resultatutjämningsfonder.
I Hallbo var årets resultat efter finansiella poster 8,9 mnkr, att jämföra med budgeterade 4,8 mnkr. Stiftelsens uppdrag är inte att maximera vinsten, utan att kvalitetsförbättra bostäderna och områdena samt möta behovet av nybyggnad.
Resultatet för HBAB blev ett överskott på 1,2 mnkr, vilket också budgeten visade efter avdrag för bolagsskatt.
Sydnärkes Utbildningsförbunds resultat visade ett underskott på 0,4 mnkr. De främsta orsakerna var sänkta statsbidrag, ökade kostnader för vuxenutbildning, att kostnaderna för sfi inte helt kompenserades och att medlemskommunernas ungdomar valde andra gymnasieskolor.
Årets resultat för Nerikes Brandkår var ett överskott på 6,7 mnkr. Det berodde på flera saker, bland annat reavinster på placerade medel, högre intäkter för obefogade larm och externa avtal och att personal hyrs ut till ledningsverksamheten i räddningstjänsten.
Sydnärkes kommunalförbunds resultat blev ett överskott på 4,9 mnkr före avsättning till resultatutjämningspost. Varje kommun ska finansiera sin egen taxa som fastställs av respektive kommunfullmäktige. Kommunalförbundet redovisar samlade resultat som kortfristig skuld till eller kortfristig fordran på respektive avfallskollektiv. Förfaringssättet innebär att kommunförbundet inte redovisar något eget kapital. I bokslutet 2021 redovisas det samlade resultatet av alla fyra avfallskollektiv som kortfristig skuld.
NETTOKOSTNADERNAS ANDEL AV SKATTEINTÄKTER OCH STATSBIDRAG
En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det råder balans mellan löpande intäkter och kostnader. Det långsiktiga ekonomiska målet är att kommunens resultat ska utgöra 1,6 procent av summan av skatteintäkter och generella statsbidrag, sett över en treårsperiod.
Resultatet i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag, tillika kommunens finansiella mål, blev 7,2 procent. Det innebär att målet uppfylldes. De fem senaste årens resultat uppgick till 46,6 mnkr per år i genomsnitt.
Det kan åskådliggöras genom att nettokostnaderna ställs i relation till skatteintäkter, generella statsbidrag och finansnetto. Måttet får därmed inte vara högre än 98 procent, om det ekonomiska målet ska vara uppfyllt.
| Procent | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 |
|---|---|---|---|---|---|
| Verksamhetens nettokostnader | 92 | 93 | 92 | 90 | 89 |
| Avskrivningar | 4 | 4 | 3 | 3 | 4 |
| Finansnetto | 1 | 0 | 0 | 1 | 0 |
| Summa procentandel | 97 | 97 | 95 | 94 | 93 |
INTÄKTER
Skatteintäkter och generella statsbidrag är kommunens största inkomstkälla. Skatteintäkternas storlek beror på skattesatsen och skatteunderlaget efter taxering av invånarnas inkomster. Kommunens skattesats var 21:55 kronor per beskattningsbar hundralapp.
Skatteintäkterna blev totalt 27,2 mnkr högre än budgeterat. De preliminära skatteintäkterna var 2,6 mnkr högre än budget. Slutavräkningen för 2020 var positiv med 2,9 mnkr. Den preliminära slutavräkningen för 2021 blev positiv med 18,3 mnkr. Generella statsbidrag och utjämning blev 7,1 mnkr lägre än budgeterat. Intäkten från inkomstutjämningsbidraget blev 0,7 mnkr högre än budget. Kostnadsutjämningsbidraget blev 0,2 mnkr lägre än budget. Intäkten från regleringsbidraget blev 0,1 mnkr lägre än budget. Kommunal fastighetsavgift blev 0,3 mnkr lägre än budget. Generella statsbidrag blev 7,3 mnkr lägre än budgeterat, vilket berodde på att ett budgeterat statsbidrag till äldreomsorgen på 7 mnkr riktades om till verksamheten direkt.
KOSTNADER
Bruttokostnaderna för den kommunala verksamheten uppgick till 1 209 mnkr. Den kommunala verksamheten är personalintensiv och av bruttokostnaderna utgjorde perso-nalkostnaderna 56 procent.
Nettokostnadsutvecklingen uppgick till 3,2 (3,8) procent, medan ökningen av skatteintäkter och generella statsbidrag uppgick till 4,7 (5,7) procent. Utrymmet mellan intäktsökningen och kostnadsökningen är en avgörande faktor för kommunens möjlighet att skapa en stabil ekonomi med nödvändiga överskott för framtida finansiering av verksamhet och investeringar.
Utrymmet var 1,5 procentenheter (1,9 procentenheter 2020).
Semesterlöneskuld och uppehållslöneskuld uppgick totalt till 32,2 mnkr. Det var en ökning med 2,5 mnkr. Den totala sjukfrånvaron var oförändrad. Det speglar att läget med covid-19-pandemin var oförändrat. I spåren av pandemin och ökad sjukfrånvaro kunde personalen inte ta ut semester i samma omfattning som ett normalt år. Det ökade antalet sparade semesterdagar och därmed semesterlöneskulden.
Skulden för okompenserad övertid var 2,4 mnkr, vilket var något lägre än året innan. Ferielöneskulden för lärarpersonal var densamma, 5,9 mnkr.
KÄNSLIGHETSANALYS
Nedanstående tabell visar hur stor påverkan 1 procents ökning eller minskning har på kommunens intäkter och kostnader.
| Händelse förändring | Kostnad eller intäkt i mnkr |
|---|---|
| Ränteförändring rörliga lån 1 procent | +/– 0,6 |
| Löneförändring 1 procent | +/– 6,7 |
| Bruttokostnadsförändring 1 procent | +/– 12,1 |
| Generella statsbidrag 1 procent | +/– 2,9 |
| Skatteförändring 1 skattekrona | +/– 33,0 |
FINANSIELLA POSTER
Finansnettot blev 4 mnkr bättre än budget. Finansiella intäkter blev 2 mnkr högre än budgeterat, bland annat på grund av för låg budget för borgensavgifter. De finansiella kostnaderna blev 2 mnkr lägre än budgeterat. Det var i huvudsak räntekostnaden för långfristiga lån som påverkade utfallet. Ingen nyupplåning gjordes. I stället löstes ett lån på 29 mnkr. Den låga räntenivån gynnade räntekostnaderna.
AVSÄTTNINGAR, NEDSKRIVNINGAR OCH SÄRSKILDA ÅTAGANDEN
Ingen ny avsättning gjordes till lakvattenrening. Ianspråktagande gjordes med 0,5 mnkr. Den kvarvarande avsättningen på 10,1 mnkr beräknas gå åt för att åtgärda den underdimensionerade reningsanläggningen vid den nedlagda deponin i Vissberga.
INVESTERINGAR
Årets nettoinvesteringar uppgick till 58,4 mnkr av budgeterade 153,3 mnkr. Genomförandegraden blev 38 procent (75 procent 2020).
I nedanstående tabeller redovisas investeringar i större projekt, och avgiftsfinansierade va-investeringar.
Den största investeringen var exploatering av va-nät i Toskabäcken.
Sanering av va-ledningar uppgick till 5,7 mnkr. Större saneringar skedde på Kärrsvägen i Pålsboda, Ekliden-Blomsterhultsgatan, Rösegatan och Snickarevägen i Hallsberg.
Sjövattenledningen i Tisaren byggdes ut och den sista delen av överföringsledningen på land genom Toskabäcken är klar. På grund av främst geotekniska förutsättningar – som inte framkom under planeringen – fördyrades projektet, eftersom vägarna behövde förstärkas för va-ledningarnas skull. Fördyrningar skedde även på grund av att avfall sanerades från vägarna.
Ombyggnaden av Folkasboskolans ventilation startade hösten 2020. Projektet avslutades vecka 44. Kostnaderna blev högre än budgeterat, eftersom bland annat undertaket fick rivas, belysning och fönster bytas samt förråd och brandcell byggas, vilket inte var planerat från början.
Sörängen har byggts om för LSS-verksamhet. Projektet blev betydligt mer omfattande än planerat. Husets samtliga system och ytskikt är nya.
Tillgänglighetsanpassningen i Alléhallen är klar och omklädningsrummen togs i bruk under sensommaren.
REDOVISNING AV STÖRRE INVESTERINGSPROJEKT
| Belopp i tkr | Budget 2021 |
Utfall 2021 |
Avvikelse 2021 |
|---|---|---|---|
| Exploatering VA-nät Toskabäcken | – 6 317 | – 6 413 | – 96 |
| Sanering VA-nät | – 4 000 | – 5 662 | – 1 662 |
| Tisaren sjövattenledning | – 6 550 | – 4 112 | 2 438 |
| Folkasboskolan, ventilation | – 2 670 | – 4 052 | – 1 382 |
| SUF tillagningskök | – 3 575 | – 3 591 | – 16 |
| Sörängen f d Childrens | – 2 500 | – 3 361 | – 861 |
| Vattenledning Rala 3 | – 1 663 | – 2 532 | – 869 |
| Tillgänglighetsanpassning Alléhallen | – 2 416 | – 2 349 | 67 |
| Folkasboskolan asfaltsbeläggning | – 1 650 | – 2 000 | – 350 |
| Allébadet, driftutrustning | – 910 | – 1 838 | – 928 |
| Trafiksäkerhetsobjekt | – 1 000 | – 1 548 | – 548 |
| Exploatering Sköllersta Sörby | 0 | – 1 280 | – 1 280 |
| Inventarier | – 1 600 | – 1 235 | 365 |
| Sydnärkehallen omklädningsrum | – 1 141 | – 1 219 | – 78 |
| Maskiner kök | – 1 400 | – 1 213 | 187 |
| Avloppsreningsverk | – 1 029 | – 1 183 | – 154 |
| Inköp maskiner och fordon | – 1 168 | – 1 168 | 0 |
| Folkasboskolan, fönsterbyte | – 1 244 | – 1 065 | 179 |
| Summa större investeringsprojekt | – 40 833 | – 45 822 | – 4 989 |
REDOVISNING AV EXPLOATERING SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET
| Belopp i tkr | Budget 2021 | Utfall 2021 | Avvikelse 2021 |
|---|---|---|---|
| Exploatering Samsala 2 B+C | – 7 300 | – 224 | 7 076 |
| Exploatering skattefinansierad verksamhet | – 7 300 | – 224 | 7 076 |
REDOVISNING AV EXPLOATERING AVGIFTSFINANSIERAD VERKSAMHET
| Belopp i tkr | Budget 2021 | Utfall 2021 | Avvikelse 2021 |
|---|---|---|---|
| Vattenledning Rala 3 | – 1 663 | – 2 532 | – 869 |
| Exploatering VA-nät Toskabäcken | – 6 317 | – 6 413 | – 96 |
| Exploatering VA-nät Tisaren Tunbohässle | – 200 | – 387 | – 187 |
| Exploatering VA-nät Tisaren Tisarstrand | – 70 | – 208 | – 138 |
| Överföringsledning Tisaren | – 1 063 | 1 063 | |
| Tisaren sjövattenledning | – 6 550 | – 4 112 | 2 438 |
| Utbyggnad VA-nät Tisaren | – 4 561 | 0 | 4 561 |
| Exploatering, Kvarsätter | – 1 300 | 0 | 1 300 |
| Exploatering, Samsala 2 B+C | – 6 100 | – 873 | 5 227 |
| Exploatering Hässleberg | 0 | – 686 | – 686 |
| Exploatering Sköllersta Sörby | 0 | – 1 280 | – 1 280 |
| Exploatering ofördelat | – 3 000 | 3 000 | |
| Exploatering avgiftsfinansierad verksamhet | – 29 161 | – 13 960 | 15 201 |
REDOVISNING AV ÖVRIGA VA-INVESTERINGAR
| Belopp i tkr | Budget 2021 | Utfall 2021 | Avvikelse 2021 |
|---|---|---|---|
| Inköp maskiner och fordon | – 2 420 | – 267 | 2 153 |
| Nödvattenrum | – 600 | 0 | 600 |
| Sanering VA-nät | – 4 000 | – 5 662 | – 1 662 |
| Anläggningar | – 4 800 | 4 800 | |
| Avloppsreningsverk | – 1 029 | – 1 183 | – 154 |
| Summa VA-verksamhet | – 12 849 | – 7 112 | 5 737 |
SOLIDITET
Soliditeten uppgick till 41 procent. Det var en ökning med 6 procentenheter. För den sammanställda redovisningen var den 25 procent (en ökning med 2 procentenheter). Orsaken var god likviditet och överskott.
Soliditeten beskriver den ekonomiska styrkan på längre sikt. Den visar hur stor del av tillgångarna som finansierats med eget kapital. Förändringarna i detta finansiella mått påverkas av investeringstakt, nyupplåning, andra skuldförändringar och av det ekonomiska resultatet. Ju lägre soliditet, desto högre framtida kostnader.
EGET KAPITAL
Det egna kapitalet har ökat varje år under en femårsperiod.
För att kommunens förmögenhet, som har skapats av tidigare generationer, inte ska urholkas och för att kommande generationer inte ska belastas av dagens konsumtion, krävs en positiv resultatnivå. Sedan 2017 har det egna kapitalet ökat med 95 procent. För koncernen är ökningen 65 procent.
SKULDSÄTTNINGSGRAD
Skuldsättningsgraden i kommunen sänktes från 2 till 1.
Skuldsättningsgraden för koncernen ligger kvar på 3.
Skuldsättningsgraden beskriver den del av tillgångarna som finansieras med främmande kapital. En skuldsättning över 1 betyder att skulderna är större än det egna kapitalet. En hög skuldsättningsgrad tyder på mer risk. Skuldsättningsgrad används för att beskriva kommunens finansiella risk (räntekänslighet).
SOCIAL INVESTERINGSFOND
Kommunstyrelsen beslutade 2015 att införa en social investeringsfond. Fondens syfte är att minska utanförskap, bryta långvarig arbetslöshet och förbättra integrationen. Beslutet innebar att reserverade medel på balansräkningen för tidigare ej utnyttjade medel, som utbetalats i form av statsbidrag för flyktingmottagande, fördes över till fonden. Den ursprungliga avsättningen i bokslut 2015 uppgick till 8,4 mnkr.
Det ingående saldot 2021 uppgick till 10,3 mnkr. Under året togs 6,0 mnkr i anspråk. I bokslut 2021 avsätts 5,6 mnkr. Utgående saldo var således 10,0 mnkr.
Fonden redovisas som en del av eget kapital, men påverkar inte den externa redovisningen i form av resultat- och balansräkning.