Omvärldsanalys

Kommunernas preliminära resultat 2021 redovisat av SCB 2022-03-01

Kommunerna redovisade ett verksamhetsresultat på 38,3 miljarder kronor för 2021. Det var en förbättring med 8,4 miljarder kronor jämfört med 2020.

Verksamhetens nettokostnader ökade med 23,3 miljarder kronor, men kompenserades av en ökning av skatteintäkter med 28,3 miljarder kronor samt generella statsbidrag och utjämning som ökade med ytterligare 3,5 miljarder kronor under 2021.

Resultat efter finansiella poster ökade med 12,3 miljarder kronor jämfört med 2020.

Finansiella intäkter ökade med 3,6 miljarder kronor och finansiella kostnader minskade med 0,2 miljarder kronor, vilket gav en nettoeffekt på 3,8 miljarder kronor jämfört med föregående år.

2,8 procent av kommunerna redovisade ett negativt verksamhetsresultat. Det var färre än året före då 6,9 procent av kommunerna redovisade ett negativt verksamhetsresultat.

Endast fyra kommuner redovisade ett negativt årsresultat.

SKR kommenterar kommunernas resultat 2021

”För andra året i rad är det samlade ekonomiska resultatet för kommuner och regioner rekordstort. Det beror främst på en oväntat snabb återhämtning av den svenska ekonomin med ökade skatteintäkter, bland annat tack vare en rad statliga stimulanser av näringslivet. Skatteintäkterna har blivit 25 miljarder kronor högre än den information kommuner och regioner hade när budgeten för 2021 gjordes.

Skatteunderlagsprognoserna har justerats upp successivt under året och ökningen har därmed varit omöjlig att förutse eller budgetera för. Det här visar också hur snabbt ekonomiska förutsättningar kan förändras.

Andra bidragande orsaker till resultatet är hög finansiell avkastning på placeringar och låga räntor på skulder. Dessutom har det varit en lägre efterfrågan av vissa verksamheter kombinerat med en lägre investeringstakt än normalt.

Därtill har rea- och exploateringsverksamhet, genom såld mark och intäkter från exploatörer, givit extra klirr i kassan.

Ett positivt finansnetto, som dessutom varierar, går inte att använda till löpande verksamhet. I den kommunala ekonomin ska kostnaderna varje år täckas av de intäkter som beräknas i budgeten. Dessa kommer framför allt från skatteintäkter, generella och riktade statsbidrag. Årliga överskott stärker däremot den långsiktiga ekonomiska ställningen, soliditeten, och bidrar till att finansiera långsiktiga investeringar och betala av kommande pensionsskulder.

För kommuner ligger den sammanlagda soliditeten, inklusive pensionsskulden som intjänats före 1998, på 29 procent. Det innebär att kommunen blir lite rikare, men denna rikedom kan inte användas som pengar till verksamheten kommande år. Det kan jämföras med om en privatperson amorterar på lånen till en lägenhet. Personen blir genom amortering lite rikare, men dessa pengar kan inte användas till annat kommande år.

De kommande ekonomiska utmaningarna har inte försvunnit i och med att sektorn nu har tillfälligt starka resultat. En tillbakablick visar att förra gången sektorns resultat var riktigt starka var åren innan finanskrisen. Det visar att den ekonomiska situationen kan ändras mycket snabbt. Dessutom kvarstår de långsiktiga demografiska utmaningarna med ökade välfärdsbehov och brist på arbetskraft.”

Hallsbergs resultat i förhållande till riket och länet redovisas i avsnittet finansiell analys.

SKR:s skatteprognos februari 2022

SKR:s senaste prognos från februari 2022 visade att jämfört med prognosen från december 2021 räknar man med starkare utveckling av skatteunderlaget 2021–2023, men svagare 2024–2025. Sammantaget innebär det en högre slutnivå 2025. År 2021 beror förändringen på att lönesummans utveckling visade en större faktisk ökning årets sista månader. Nu finns ett helt års utfall för lönesumman. Utvecklingen därefter beror på en starkare konjunkturtrend. Både BNP- och skatteunderlagsprognoserna justeras upp ytterligare. SKR beräknar i årets första skatteunderlagsprognos att BNP-tillväxten 2021 landar på 4,9 procent (utfall saknas ännu för fjärde kvartalet) och 3,6 procent 2022. Det innebär en upprevidering av tillväxtprognosen. Antalet arbetade timmar justeras ned för sista kvartalet. Det berodde dels på ökad smittspridning och sjukfrånvaro, dels på en något lägre ökning av sysselsättningen. De arbetade timmarna förväntas öka igen när medelarbetstiden normaliseras. Trots den höga smittspridningen är det bra fart i ekonomin, även om utvecklingen dämpats något. Den svenska exporten går bra, samtidigt som hushållens konsumtion växer, men i något långsammare takt. I Sverige är det inte något större problem med inflationen, om man räknar bort energipriserna. SKR bedömer att återhämtningen bara begränsades något i slutet av 2021 och i början av 2022. Trots vissa negativa effekter av höga energipriser och högre räntor i USA, är den globala ekonomiska utvecklingen framöver stark. Återhämtningen fortgår, speciellt när hushållens konsumtion växlar tillbaka till tjänstebranscherna. Sammantaget tror SKR på en lite starkare konjunktur än den som tidigare presenterats, främst med högre export 2022 och lite lägre konsumtion för hushållen. SKR tror att de utbudsproblem som finns främst i den internationella handeln fortsätter att minska. Samtidigt är de höga energipriserna negativa för köpkraften och en ökad osäkerhetsfaktor för hushållen.