Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning

Den pandemi som pågått i två år hann inte mer än klinga av, så uppstod en ny allvarlig kris då Ryssland invaderade Ukraina den 24 februari 2022. Kriget väntades leda till en massiv flyktingvåg, men Vansbro kommun har hittills endast tagit emot 12 flyktingar enligt EU:s massflyktsdirektiv.

Kriget och det osäkra säkerhetsläget har förändrat det ekonomiska läget och den låga räntan är ett minne blott. Det ökar kommunens räntekostnader och gör att kommunen kan fördela mindre pengar till verksamheten.

Den höga inflationen gör i sin tur att kommunens skattepengar räcker till mindre, och för hushållen kommer pris- och ränteuppgången att bli mycket kännbar. Inflationen påverkar även pensionskostnaden, och även om inflationen väntas sjunka under året är bedömningen att de höga prisnivåerna kommer att bestå. Det gör att urholkningen som skett av hushållens realinkomst kommer att ta lång tid att återhämta.

Konjunkturen har försämrats snabbt och det reella skatteunderlaget minskar med 3 procent 2023 jämfört med året innan och troligen kommer ingen återhämtning ske förrän 2026. BNP förväntas minska med 1 procent 2023 och sysselsättningen väntas minska vilket påverkar kommunens skatteintäkter.

Årets resultat och ekonomiska ställning

Efter att ha redovisat större överskott de senaste två åren blev årets resultat ett underskott på 1,1 mkr. Överskottet på 26 mkr 2020 berodde på att skatteintäkterna minskade i inledningen av pandemin medan intäkterna från generella statsbidrag ökade. Driftverksamheten gjorde då ett mindre överskott. 2021 års överskott uppgick till 28 mkr trots att kommunens sektorer överskred budget med 26 mkr. Anledningen var även då ökade skatteintäkter men även en engångsintäkt på 11 mkr för bygget av skyddsvallen.

Årets skatteintäkter blev 16 mkr högre än budgeterat och under året gjorde kommunen en ombudgetering för att förstärka sektor social omsorg. Anledningen var ett större prognostiserat underskott för individ- och familjeomsorgen. Efter förstärkningen på 14,4 mkr redovisade kommunens sektorer ett underskott på 19 mkr. Utan budgetförstärkningen hade underskottet varit 33,4 mkr. För att klara av framtida drift och investeringar krävs att kommunens sektorer håller budget och att kommunen kan redovisa överskott. Att låna 10 mkr till investeringar kommer varje år att kosta 400 tkr vid en ränta på 4 procent, vilket höjer driftkostnaden samtidigt som det gör att kommunen har mindre pengar till olika satsningar.

Kommunens nettokostnader ökade med 11,5 procent men kommunen lyckades ändå begränsa underskottet tack vare de ökade skatteintäkterna.

Tack vare tidigare överskott har kommunen avsatt 20,8 mkr i en resultatutjämningsreserv (RUR) som kommunen kan använda för att jämna ut resultatet över tid. Detta utifrån principen om god ekonomisk hushållning och att varje generation ska bära kostnaderna för den kommunala service den förbrukar. Kommunen använde en del av reserven i 2022 års bokslut för att täcka årets underskott.

Årets resultat sänkte kommunens soliditet exklusive pensionsåtaganden marginellt, och soliditeten var fortfarande 48 procent. Soliditeten inklusive pensionsåtaganden ökade från 21 procent till 22 procent.

Konsolideringsgraden är andelen av kommunens pensionsförpliktelser som täcks av medel i stiftelse, försäkring eller egna förvaltade pensionsmedel. Konsolideringsgraden för pensionsförpliktelser var 0 procent för Vansbro. Det betyder att kommunen inte har några medel avsatta i stiftelse, försäkring eller egna förvaltade pensionsmedel.

Näringsliv och sysselsättning

Kommunen placerade sig på plats 19 i den årliga rankningen av kommunernas näringslivsklimat. Det var en förbättring med 13 platser sedan 2021 och Vansbro ligger högst upp av Dalarnas kommuner.

I arbetet med en ny näringslivsstrategi har kommunen etablerat ett antal fokusgrupper. Kompetensförsörjning är det viktigaste området för kraftsamling och samverkan. Fokusgrupp kompetensförsörjning har trots det varit svårast att få i gång. Ett skäl är att området är så komplext med många olika aktörer och processer som redan pågår i kommunen, samtidigt som det saknas övergripande kunskap om alla förutsättningar och hur de samverkar. Utifrån detta beslutade kommunen 2021 att använda närmare hälften av det extra statsbidraget för näringslivsutveckling till att anställa en projektledare för att leda fokusgrupp kompetensförsörjning och arbeta med frågan. Projektledaren tillsattes i början av augusti 2022.

Förutom kompetensförsörjning till kommunens företag är bostäder en viktig fråga som ingår i näringslivsstrategin. Fokusgrupp bostäder arbetar med att hitta och samråda med tänkbara exploatörer för bostadsbyggande i Vansbro kommun. Ett antal aktörer har visat intresse och vill ha fortsatt dialog, och även utarbetade förslag på detaljplaner och markanvisningsavtal. Kommunen arbetar i dagsläget med 11 detaljplaner för att möjliggöra framtida byggnationer, och ett arbete pågår med förslag på markanvisningar.

Risker

Kommunen äger två hängbroar, Saltviksbron och Grönalidsbron. Broarna är försäkrade till 10 respektive 3 mkr vilket inte motsvarar kostnaden för en nybyggnation om broarna skadas. Det är dock inte möjligt att försäkra broarna till ett högre belopp och om broarna behöver ersättas i framtiden är det kommunen som får stå för kostnaden.

Inför 2023 ökade kommunens pensionskostnader med 11 mkr, varav en fjärdedel berodde på det nya pensionsavtalet AKAP-KR som ökar pensionsavsättningen för anställda från 4,5 procent till 6 procent. Resterande del beror på inflationen då pensionerna är värdesäkrade. Beroende på hur inflationen utvecklas kommer den att påverka pensionskostnaderna kommande år. Är inflationen fortsatt hög påverkar det prisbasbeloppet och kommunens kostnader. Efter sommaren väntas klarhet i detta och det påverkar även utrymmet för satsningar i kommunens strategiska plan för åren 2024–2026.

En parlamentarisk utredning håller på att se över alla delar av utjämningssystemet för kommuner och regioner, inklusive LSS-utjämningen för kommuner. Utredningen, som ska vara klar i maj 2024, ska även överväga om det finns riktade statsbidrag som kan inordnas i det generella statsbidraget. Det kan påverka kommunens framtida intäkter och leda till behov av anpassningar i ekonomi och/eller verksamhet. Det finns för närvarande omkring 180 riktade statsbidrag vilket medför omfattande administration och försvårar den kommunala verksamhetens långsiktiga planering. Därför är en förändring och förenkling välkommen.

Kommunen har bundet elpris fram till halvårsskiftet 2024 då en ny upphandling ska göras. Utifrån rådande marknadsläge är bedömningen att kommunens elkostnader kommer att öka framöver.

Befolkning

Befolkningsutveckling

Befolkningen i kommunen ökade med 24 invånare (0,4 procent) under året, från 6 776 till 6 800. Befolkningen i Dalarna minskade med 77 personer (0,03 procent) och i riket ökade den med 73 000 personer (0,7 procent).

Under året föddes 65 nya invånare i Vansbro medan 85 invånare avled, vilket innebar ett födelseunderskott på 20. För de tio senaste åren är födelseunderskottet totalt 357. 65 födslar är i nivå med tidigare år men antalet avlidna minskade jämfört med de två senaste åren.

Att befolkningen ändå ökade beror på att fler flyttade till kommunen (264 personer) än från kommunen (228 personer). Det ger ett flyttnetto på +36 där överskottet för inrikes flyttade var 12 och inflyttade från utlandet var 24. Inflyttningen från andra län var 150 personer och utflyttningen till andra län 145 personer. Inflyttning från övriga Dalarna uppgick till 81 och utflyttningarna till 74.

Att födelseunderskottet på 20 och flyttöverskottet på 36 ändå resulterar i en ökning på 24 invånare i stället för 16 beror på en justeringspost på 8 enligt SCB:s befolkningsstatistik.

 

Befolkning – åldersfördelning

Tabellen ovan visar befolkningens fördelning på olika åldersgrupper de tre senaste åren. 2022 ökade gruppen 0–17 år med 18 personer, gruppen 18–64 (arbetsför ålder) med 7 och grupperna över 65 år minskade med 1. Det innebär att försörjningskvoten för kommunen minskade från 92,1 till 91,2. Försörjningskvoten för Dalarna ökade från 90,6 till 91,5 och för riket var den oförändrad, 77,1.

Det innebär att på en person i de mest yrkesverksamma åldrarna 20–64 år finns det för Vansbros del 0,912 personer som är yngre eller äldre. Ju högre detta tal är (kvot), desto tyngre är försörjningsbördan för invånarna i åldersgruppen 20–64 år. Färre yrkesverksamma ska helt enkelt försörja fler icke yrkesverksamma. För kommunens del var 2022 års kvot en liten förbättring.

Andelen ålderspensionärer i kommunen var 27,1 procent vilket var en minskning med 0,1 procentenheter. För Dalarna ökade den från 25,1 procent till 25,5 procent och för riket var andelen oförändrad, 20,4 procent. Att försörjningskvoten och andelen ålderspensionärer minskat i Vansbro är ett hoppfullt tecken för framtiden när det gäller de demografiska utmaningarna.

Känslighetsanalys