Mål och måluppfyllelse

Under 2022 polisanmäldes 38 våldsbrott i Vansbro kommun vilket innebär 560 våldsbrott per 100 000 invånare. Kommunens mål är mindre än 700 våldsbrott per 100 000 invånare och år.

Trots att det varit publika tillställningar som dragit mycket folk till kommunen och där det funnits tillfälliga lokaler, skedde ingen ökning under årets sista månader. De släppta pandemirestriktionerna har även lett till en ökning av besökare.

I Vansbro kommun har antalet anmälda våldsbrott minskat de senaste åren vilket troligtvis kan härledas till pandemin. Samtidigt har det skett en ökning av antalet invånare som sökt sig till kvinnojouren, även detta kan antas vara en effekt av pandemin.

Slutsatsen är att brottsligheten som riktar sig mot person delvis har flyttat från det offentliga till det privata rummet. Det är ett mönster som uppmärksammats på nationell nivå under pandemin. Då pandemin avtagit i intensitet går det ännu inte att veta om minskningen fortfarande är en pandemieffekt eller om det finns andra orsaker.

Målvärdet för indikatorn är uppnått.

Arbetslösheten fortsatte sjunka till en mycket låg nivå, 2,2 procent eller 69 personer. Det betyder att det finns risk för svårigheter att matcha arbetsgivarnas behov av kompetens med de arbetssökandes kunskaper. För individerna och försörjningssystemet är det bra med en så låg arbetslöshet som möjligt men för arbetsmarknaden har kommunen en för liten ”kompetenspool” att rekrytera från, vilket kan bromsa tillväxten. Under hösten anställde kommunen en projektledare som ska arbeta med kompetensförsörjning. Projektet ska ge en överblick över alla processer och aktörer som verkar inom området, med syfte att kunna fokusera på de områden där kommunen inte gör tillräckligt. Målet är att arbetsgivarna i kommunen ska hitta den kompetens de behöver över tid genom inflyttning, bättre matchning, fler inpendlare samt utbildningar anpassade efter arbetsmarknadens behov.

Resultatet nådde inte målvärdet, men arbetet med ungdomar som avslutar treårigt gymnasium har växlat upp genom marknadsföring. Den utökade coachtjänsten inom KAA (det kommunala aktivitetsansvaret för unga som varken arbetar eller studerar) har gett bra resultat 2022 med fler ungdomar i verksamhet trots det ökade inflödet av ungdomar som hoppar av grundskola och gymnasium. Gymnasiet hade 23 avhopp varav 13 ungdomar i åldersgruppen 16–19 år har kontakt med KAA-coach. PIA-projektet kring problematisk skolfrånvaro påbörjas 2023 för att nå målet att eleverna ska slutföra treårigt gymnasium och/eller nå egen försörjning genom arbete.

Under pandemin som började 2020 har undervisningen inte kunnat utföras på plats, vilket gjorde att undervisningstiden minskade. Flera av eleverna har sin enda svenskspråkiga kontakt i skolan och därmed blev den dagliga språkträningen lidande.

I en kommun med ett stort behov av personal är det flera av eleverna som kombinerar sfi-studierna med arbete, därför kan närvarotimmarna i sfi bli färre. Att eleverna har ett arbete är positivt, men det innebär samtidigt att det tar längre tid att tillgodogöra sig läsning och skrivning med färre studietimmar i veckan och bristande kontinuitet i sfi-studierna.

Specialpedagogisk kompetens saknas på Lärcentrum vilket gör att elever som behöver detta inte får det. Det kan vara en orsak till att kommunen inte nått målet om två betyg på två år (två godkända kurser för elever som började på sfi för två år sedan). Likaså kan elever med särskilda behov behöva längre tid för att tillgodogöra sig undervisningen.

Under ett halvår av läsåret 2021 fanns en specialpedagog på Lärcentrum som en del av projektet Utveckla Lärcentrum. Projektet hade dock bara finansiering en begränsad tid och till viss del under pandemin, vilket kan ha bidragit till att insatsen inte fick det önskade genomslaget.

Meritvärdet minskade, till stor del beroende på den höga frånvaron under pandemin, vilket i sin tur har lett till sociala svårigheter som gör att åtgärdsprogram och stöd inte ger den önskade förbättringen av skolnärvaro. Ett trendbrott är också att pojkar har högre betyg än flickor. Denna skillnad beror mycket på att skolfrånvaron varit högre bland flickor än bland pojkar i årskurs 7–9. Även här kommer PIA-projektet att ha stor betydelse för framtiden.

Behörigheten till gymnasiet hänger också ihop med den höga frånvaron i årskurs 9, men även med den ohälsa som finns bland kommunens ungdomar. Flera av eleverna i grundskolan har en skolbakgrund med hög frånvaro där bland annat lång kö till BUP ökat ohälsan för flera äldre elever. Många elever hamnar inom KAA (kommunalt aktivitetsansvar) efter avhopp från gymnasieprogram de valt på annan ort. Den största delen av dessa elever går på IM (Introduktionsprogrammet) som idag är det största programmet på Vansbros gymnasium.

Kommunalt aktivitetsansvar innebär att kommuner enligt skollagen har ett aktivitetsansvar och måste erbjuda ungdomar som inte går i gymnasieskola och saknar gymnasieexamen lämpliga individuella åtgärder. Syftet är att ungdomarna ska slutföra en gymnasieutbildning.

Av avgångsklassen 2022 var det 48,1 procent som uppnådde fullständig gymnasieexamen inom tre år. För avgångsklassen (oavsett studietid) var det totalt 65,5 procent som uppnådde fullständig gymnasieexamen. För avgångsklassen 2021 var det 73 procent som gick ut med fullständig gymnasieexamen inom tre år. Det innebär att måluppfyllelsen var betydligt lägre för avgångsklassen 2022 jämfört med tidigare år.

Att 2022 års måluppfyllelse är så mycket lägre har flera orsaker, men huvudorsaken är elevfrånvaro och pandemieffekter.

Elevfrånvaron och måluppfyllelsen för gymnasieexamen inom tre år är en utmaning för skolan. En analys av måluppfyllelse och frånvaro leder till dessa slutsatser:

• De flesta elever med hög frånvaro går på yrkesprogram.
• Frånvaron är lika bland flickor och pojkar.
• Elever antagna till yrkesprogram har lägre måluppfyllelse/förkunskaper med sig från grundskolan, och lägre studiemotivation.
• Många elever har i grundskolan studerat i särskild undervisningsgrupp/mindre grupper, och för dem blir det en utmaning att möta gymnasieskolans arbetssätt, samt lyckas med socialisering i större grupper.
• Elever vid yrkesprogram har jobbat i stället för att närvara i skolan.
• Pandemin har gjort elevernas skolgång svår, med en blandning av fjärrundervisning och studier på plats. Det har gjort det svårare för elever med återgången till undervisning i skolan.

Elever som inte klarat kursmålen har följts upp av lärare, mentor och elevhälsoteamet. Förutom extra anpassningar och särskilt stöd har elever fått möjlighet till extra tid och lärarhandledning genom lovskola, fokusdagar, studiestugor och läxstugor. Elever som inte klarat kursmålen under ordinarie läsår har fått möjlighet till omläsning av kurs/prövning av kurs, alternativt ett fjärde år. Dock var det många elever i avgångsklassen 2022 som inte antog erbjudandet.

Vägen framåt handlar om att fortsätta arbeta strukturellt för att öka elevnärvaron i gymnasiet. Här pågår ett arbete med att skapa bättre uppföljnings- och stödverktyg, utveckla strategier för det förebyggande och främjande arbetet med elevnärvaro samt stärka den pedagogiska och sociala lärmiljön på skolan.

Flera av lärarna i kommunen är inte behöriga i flera av de ämnen de undervisar i. Kommunen har även fyra lärare som läser till lärare på arbetsintegrerad utbildning, där studenten är anställd på halvtid i kommunen och läser 75 procent på lärarutbildningen. Dessa elever räknas inte som behöriga under sin studietid men har ändå en mycket bra grund för att kunna stödja eleverna på en betydligt högre nivå än annan obehörig personal. Resultatet 65,5 procent var en förbättring mot fjolårets 59 procent.

Snittet för kommunen i brukarnöjdhetsenkäten var 94 procent där Bäckaskog hade 100 procent och Söderåsen 86 procent.

Verksamheten jobbar mycket med kontaktmannaskapet på SÄBO för att stärka kundnöjdheten. Kontaktmannaskap innebär att 1–2 personer har som extra uppgift att se till den boendes behov, boka tid hos frisör och fotvård, hålla kontakten med närstående med mera.

Användandet av skyddsutrustning har inom vård och omsorg fortsatt. Flera utbrott av covid-19 på Söderåsen medförde att personalen behövt använda extra skyddsutrustning med både visir och munskydd samt att avdelningar stängdes flera gånger under året. Det kan ha påverkat resultatet.

Sammanslagningen mellan Dala-Järna och Nås i början av 2021 kan ha påverkat brukarnöjdheten genom fler medarbetare, sämre kontinuitet och därmed större otrygghet. Munskydd och visir på grund av covid-19 kan också upplevas skrämmande då brukaren inte ser vem som kommer. Hög sjukfrånvaro har lett till fler vikarier och sämre kontinuitet. Nya arbetssätt införs i hemtjänsten 2023.

Resultatet är baserat på år 2020 och 2021. Då IFO hade för låg svarsfrekvens från medborgarna i Vansbro kommun beslutade dåvarande sektorchef att IFO inte skulle delta i årets brukarundersökning.

Resultatet har förbättrats sedan föregående år och var samma som genomsnittet i riket, 84 procent.

Vansbro Stadsnät färdigställde 2022 ERUF5, projektet Snöån–Snöbyn–Saltvik–Dalasågen och påbörjade ERUF6 sträckan Eldforsen–Sågen. Schaktningen till Vansbro västra påbörjades under hösten och beräknas bli klar våren 2023. I Vansbro centrum har nätet förstärkts med fler markskåp, kanalisation samt nytt fiberkablage för att möta de nya kapacitetskraven. Vansbro Stadsnät har köpt Vansbrosimningens fiberinfrastruktur för att möjliggöra expansion inom Vansbro Stadsnät och tillhandahålla ett robust och driftsäkert fibernät inför kommande Vansbrosim.

Vansbro Stadsnät har anslutit 130 fastigheter med fiber 2022. Under hösten har kommunen gjort det möjligt att delbetala kostnaden för fiberanslutning. Förhoppningen är att det ska öka anslutningsgraden.

Målet att fler föreningar än föregående år erhåller föreningsbidrag uppnåddes.

Målvärdet uppnåddes delvis. Simhallen var stängd med anledning av pandemin hela januari och en vecka i februari, därefter öppet utan restriktioner. Men simhallspersonalen upplevde länge en försiktighet bland vissa målgrupper. Först mot slutet av året började verksamheten bli som vanligt. Samtidigt har simhall och gym fått ett större upptagningsområde med fler besökare från grannkommuner. I början av 2023 verkar besökare från alla målgrupper ha kommit tillbaka till simhallen utan större oro för smittorisk.

Under pandemin har antalet aktiva låntagare på biblioteken minskat i hela landet, så även i Vansbro. I och med att samhället öppnade upp igen 2022 och bibliotekets evenemang som författarbesök, temakvällar, bokcirklar, sagostunder med mera kom i gång igen, nådde kommunen målet med en större andel aktiva låntagare än 2021. Antalet distansstuderande som lånar kurslitteratur fortsätter också öka.

Att ha lokalen i Dala-Järna som permanent samlingspunkt fortsätter vara mer attraktivt än tidigare då verksamheten varvade med att ha vissa kvällar i skolan i Vansbro. Arrangemang och aktiviteter utanför själva lokalen på lov och specialkvällar har varit lyckosamma och lockat många besökare, till exempel blir höstlovsprogrammet i samverkan med andra verksamheter alltmer populärt.

Antalet platser i särskilt boende minskade under året på grund av ombyggnation på Bäckaskog. Vid årsskiftet bedömdes 32 av kommunens 81 SÄBO-platser vara av god standard. Vid inflytten i nya Bäckaskog i februari–mars 2023 kommer 48 procent av kommunens SÄBO-platser vara av god standard.

Kommunen jobbar fortfarande med att minska matsvinnet, men periodvis har frånvarorapporteringen av elever gjort det svårt att bedöma hur mycket mat som kommer att gå åt. Verksamheten tittar på nya rutiner för detta.

Resultatet nådde inte målvärdet men var en förbättring med sex platser jämfört med 2021. Resultatet visar en positiv trend mot det långsiktiga målet att vara topp fem i Sverige 2024 enligt näringslivsstrategin 2020– 2024. Den här delfrågan väger tungt i rankningen av företagsklimatet i alla Sveriges kommuner. Kommunen fortsätter arbeta brett för att nå målen. Ett exempel är storytelling om Vansbros utveckling mot en bred och växande arbetsmarknad, en väl fungerande samverkan mellan skola och arbetsliv, byggbara tomter för bostäder och företag, nätverk för att utveckla en viss bransch eller viktig fråga med mera. Kommunens näringslivsklimat nådde plats 19 av Sveriges 290 kommuner och plats 1 i den grupp av liknande kommuner som Vansbro tillhör.

Resultatet nådde inte målvärdet men var en förbättring med 30 platser jämfört med 2021 vilket är mycket glädjande. Resultatet visar en positiv trend för att nå det långsiktiga målet att vara topp fem i Sverige 2024 enligt näringslivsstrategin 2020–2024. Kommunen fortsätter arbeta med attityd- och bemötandefrågor för de tjänstemän som har direkta företagskontakter. Under året har kommunen också haft information för omkring 250 medarbetare om att alla i förvaltningen är viktiga för resultatet. Näringslivsfunktionen känner tillförsikt om en fortsatt positiv trend om kommunen klarar att bemanna nyckeltjänsterna som har mycket kontakt med näringslivet.

Resultatet nådde inte målvärdet. Kommunen har vidtagit flera åtgärder, bland annat projektet Slussen (med hjälp av Finsam ¹ -medel) för att fånga upp personer med psykosocial problematik, långtidssjukskrivna, språksvaga med flera, med målet att de ska nå egen försörjning. Kommunen har även sjösatt kurser för personal i MHFA ² , psykisk ohälsa och suicid.

Målvärdet för indikatorn uppnåddes. Resultatet var ytterligare en minskning av antalet utskrivna sidor. Antalet pappersutskrifter och kopior fortsätter minska vilket är positivt då kommunen ska utveckla och effektivisera genom digitalisering. Samtidigt ökar antalet inskannade dokument vilket pekar på att information i pappersformat digitaliseras i allt högre utsträckning. Även om tillfälligheter givetvis kan påverka resultatet märks en tydlig trend att antalet utskrifter/kopior minskar.

Källsortering är införd i alla verksamheter. Arbetet fortsätter med att säkerställa rätt kärlvolymer och tömningsintervaller för respektive fraktion (typ av avfallsmaterial).

HME-enkäten (Hållbart medarbetarengagemang) genomförs varje år i november och är en av pusselbitarna i det stora arbetsmiljöarbetet. Varje sektor ska arbeta med sitt resultat och även lyfta det på arbetsplatsträffarna. En del arbetsplatser har för få medarbetare för att få ett eget resultat men kan utifrån sektorns resultat ha en dialog på arbetsplatsen om hur arbetsmiljöarbetet fungerar på den arbetsplatsen.

Enkäten består av nio frågor (påståenden) om ledning, styrning och motivation. Svarsfrekvensen har genom åren varit generellt låg. År 2022 ökade den dock till 65 procent vilket är 488 personer.

Resultatet förbättrades totalt sett 2022 och även för alla frågor på den övergripande nivån som handlar om ledarskap. En viss förbättring av resultatet syntes också inom mål och måluppfyllelse samt motivation.

Sjukfrånvaron minskade något jämfört med året innan, men 10,2 procent för helåret 2022 var fortfarande höga tal. Sjukfrånvaron över 60 dagar minskade och den korta frånvaron fortsatte öka, vilket till stor del kan bero på rekommendationerna att stanna hemma vid minsta symtom.

Sjukfrånvaron varierar mellan olika arbetsplatser och verksamheter. De verksamheter där medarbetare behöver finnas på plats har generellt sett haft större sjukfrånvaro än verksamheter där medarbetarna kan arbeta på distans vid symtom.

Arbetsmiljön har varit ansträngd i så gott som alla verksamheter och det har varit svårt att rekrytera tillräckligt många vikarier. Det leder också till risk för sjukfrånvaro.

Sjukfrånvaron såg ungefär likadan ut i alla åldersgrupper, men var högst i gruppen 29 år och yngre. Sjukfrånvaron var fortfarande högre bland kvinnor än bland män, men minskade något för männen, med 2 procentenheter jämfört med året innan.

Antalet sjukfrånvarodagar per anställd minskade från 32,0 dagar till 27,7 dagar under året.

Årets underskott på 1,15 mkr motsvarar – 0,2 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningssystem. Målet är +2 procent för indikatorn och uppnåddes inte för helåret.

Indikatorn uppnåddes. Soliditeten inklusive pensionsåtagande ökade från 21 procent till 22 procent från år 2021. Förklaringen är att pensionsskulden minskade med 6 mkr under året.

Soliditeten exklusive pensionsavsättningar var oförändrad, 48 procent.

Skuldsättningsgraden för kommunen mäter totala skulder i förhållande till totala tillgångar. Den beskriver hur kommunens betalningsstyrka utvecklas. Ju lägre skuldsidan är, desto starkare handlingsutrymme har kommunen. Detta mått är soliditetsmåttets motsats. Målet var en skuldsättningsgrad under 79 procent vilket kommunen uppnådde.

Målet uppnåddes då koncernens soliditet uppgick till 32 procent.

Det prognostiserade resultatet i augustiprognosen var ett underskott på 873 tkr och det slutliga resultatet hamnade på – 1 148 tkr. Det är en relativt god prognossäkerhet och målet för indikatorn uppnåddes.

Prognossäkerheten kan dock förbättras för kommunens olika sektorer då prognosen i augusti brukar skilja sig från resultatet vid årets slut.