Finansiering

 

Sammanfattning

Finansiering gav ett överskott på 7,1 mkr mot budget. Större kapitalkostnadsintäkt, lägre pensionskostnader och större finansiella intäkter än budgeterat stod för de största avvikelserna. Skatteutjämningsprognosen från SKR blev också bättre än budgeterat.

Pensionskostnader med mera som inte fördelats på verksamheterna

Arbetsgivaravgifter, pensionskostnader, fastighetsförsäkringar och fastighetsskatt fördelades schablonmässigt under året. Det innebär bland annat samma procentuella påslag för arbetsgivaravgifter oavsett de anställdas ålder. Fördelningen gjordes via personalomkostnadspålägget, enligt SKR:s rekommendation. Fördelningen av arbetsgivaravgifterna och pensionskostnaderna resulterade i en underfinansiering och därför har kommunen budgeterat för en del av pensionskostnaderna under finansiering. Efter avstämning av kostnader för arbetsgivaravgifter och pensionskostnader mot budget blev resultatet ett överskott på 2,6 mkr.

Momskompensation för omsorgsboende

Kommunen fick momskompensation på 0,2 mkr för lokalhyror inom omsorgsboende.

Schablonersättning från Migrationsverket som inte fördelats till verksamheterna

Kommunen får schablonersättningar från Migrationsverket. Av dessa ersättningar har nästan allt fördelats ut till verksamheterna.

Intäkt löneväxling

Vid löneväxling för anställda tar kommunen ut en avgift från verksamheterna för att täcka sina administrativa kostnader.

Upplösning av statliga investeringsbidrag

Investeringsbidrag ska intäktsbokföras i takt med avskrivningarna för den investering bidraget gäller. Upplösningen av investeringsbidrag blev 0,1 mkr lägre än budgeterat på grund av att investeringarna inte blev färdiga i den takt som var planerad när budgeten gjordes.

Kundförluster och/eller återvunna fordringar Kommunens osäkra kundfordringar minskade något. Omställningsfonden

Kommunens kostnad för omställningsfonden var 0,2 mkr 2022.

Löneökningar

Löneökningarna inklusive sociala avgifter blev 0,2 mkr lägre än budgeterat.

Avskrivningar, kapitalkostnadsintäkt och investeringsbidragskostnad

Med avskrivningar menas en planmässig minskning av anläggningstillgångarnas värde som beräknas på anläggningarnas anskaffningsvärde. Avskrivningen av byggnader och anläggningar var 11,3 mkr och avskrivningen av maskiner och inventarier 4,1 mkr. Avskrivningarna blev 0,5 mkr högre än budgeterat. Ökningen beror på att kommunen färdigställt projekt för större investeringsbelopp än kommunen räknat med när budgeten fastställdes.

Verksamheterna belastas med kapitalkostnader som ska täcka avskrivningar inklusive ränta. Det blir samtidigt en kapitalkostnadsintäkt inom finansiering. På motsvarande sätt får verksamheterna en intäkt för investeringsbidrag inklusive ränta och det blir en kostnad inom finansiering.

Kapitalkostnadsintäkten från Vansbro Stadsnät ingår inte i budget och ger därför ett överskott mot budget.

Skatteintäkter

Skatteintäkterna bestäms av dels kommunens skattesats, dels invånarnas totala beskattningsbara inkomst. När kommunen beslutar om budget används den aktuella skatteunderlagsprognosen från SKR för skatteintäkter och utjämningsbidrag. När konjunkturen förändras i landet förändras också dessa intäkter och därför avviker de från budget.

Med anledning av dels IFO:s underskott, dels skatteintäkternas ökning mot budget, beslutade kommunfullmäktige under hösten att göra en ombudgetering och öka budgeten för skatteintäkterna inom finansieringen med 14,4 mkr, samt förstärka budgeten för sektor social omsorg med 14,4 mkr.

Tabellen nedan visar de olika delarna i årets skatteintäkter.

Generella statsbidrag

Kommunen fick 3,4 mkr i generella statsbidrag. Av dessa har kommunen fördelat 1,1 mkr till verksamheterna. De största generella statsbidragen var bidrag till små kommuner 3,1 mkr, skolmiljarden 0,8 mkr och bidrag till sjuksköterskor inom äldreomsorgen 0,5 mkr.

Utjämningssystemet

Syftet med utjämningssystemet är att ge alla kommuner likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Systemet består av fem delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och regleringsbidrag eller regleringsavgift.

Inkomstutjämning

I huvudsak finansierar staten utjämningen. Alla kommuner garanteras en beskattningsbar inkomst per invånare som motsvarar 115 procent av genomsnittet i landet. Utjämningen sker genom att den beskattningsbara inkomsten i kommunen jämförs med den garanterade beskattningsbara inkomsten. Kommuner som har en lägre skattekraft än den garanterade får ett utjämningsbidrag, medan kommuner som har en högre skattekraft än garantin får vara med och bidra till utjämningen till de andra kommunerna.

Kostnadsutjämning

Kostnadsutjämningen syftar till att jämna ut strukturella skillnader i behov och kostnader, exempelvis skillnader i andelen barn eller äldre. Systemet utjämnar däremot inte kostnader som beror på skillnader i service eller avgiftsnivåer, inte heller skillnader i effektivitet.

Strukturbidrag

Strukturbidraget syftar till att stärka kommuner och regioner som har en liten befolkning och/eller problem med arbetsmarknaden.

Regleringsbidrag och regleringsavgift

Regeringen anger i budgetpropositionen nivån på statsbidragen till kommunerna för nästa år. Om det uppstår en skillnad mellan den angivna nivån och den totala summa som behövs för att garantera alla kommuner 115 procent av medelskattekraften, plus kostnader för struktur- och införandebidrag och minus avgiftsintäkterna för de kommuner som ligger över den garanterade nivån, reglerar staten detta genom ett lika stort bidrag eller en avgift i kronor per invånare.

LSS-utjämning

Kostnader för stöd och service till vissa funktionsnedsatta personer enligt LSS utjämnas genom avgifter eller bidrag. Vansbro kommun fick 2022 ett bidrag på 2,8 mkr.

Vansbros bidrag från utjämningssystemet 2022

Fastighetsavgift

Den kommunala fastighetsavgiften, som kommunen får från staten, uppgick till 15,5 mkr.

Finansiella kostnader och intäkter

Finansnettot var 1,1 mkr bättre än budgeterat, främst på grund av utdelning från Kommuninvest, lägre räntekostnad för lån än budgeterat samt ränteintäkter för bankmedel. De finansiella kostnaderna bestod till största delen av kostnadsräntor på lån (1,4 mkr) och ränta på pensionsavsättning (0,7 mkr). De finansiella intäkterna bestod till största delen av borgensavgifter (0,7 mkr), utdelning från Kommuninvest (0,4 mkr) och intäktsränta (0,2 mkr).