God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning

Årets resultat

Diagrammet visar kommunens årliga resultat de senaste tio åren. Efter två år med överskott redovisade kommunen ett underskott på 1,1 mkr 2022. De senaste fem årens samlade resultat uppgår till 20,2 mkr och de senaste tio årens resultat till 57,4 mkr.

Sektorernas samlade resultat

Kommunstyrelsens driftverksamhet, som består av ovanstående sektorer, redovisade ett underskott på närmare 19 mkr. Under året förstärktes budgeten för sektor social omsorg med 14,4 mkr. Med anledning av IFO:s underskott och att skatteintäkterna blev högre än budgeterat, beslutade kommunfullmäktige under hösten att öka budgeten för skatteintäkterna med 14,4 mkr och budgeten för IFO med samma belopp. Utan denna budgetförstärkning för sektor social omsorg hade driftverksamheternas underskott hamnat på 33,4 mkr.

Beslutet berodde på att årets skatteintäkter väntades överstiga budget med 14,4 mkr. Budgeten för skatteintäkter baserades på SKR:s skatteunderlagsprognos från maj 2021. Skatteunderlaget var dock väldigt svårt att prognostisera under åren med pandemi.

Sektor lärandes underskott beror till största delen på ökade personalkostnader inom främst för- och grundskolan. Orsaken är delvis en ökning av barn och elever i behov av stöd, dels på grund av kunskapstappet under pandemin, dels på grund av psykisk ohälsa. Små enheter gör det också svårt för enheterna att samarbeta då det behövs personer placerade på varje enhet för att hjälpa barn och elever som behöver stöd, och resurser behöver då förflyttas inom kommunen. I andra verksamheter uppstod överskott i personalbudgeten beroende på vakans som man inte lyckats tillsätta utan löst med befintlig personal.

Större bidragsutbetalningar än budgeterat till friskolan är ytterligare en delförklaring. Större elevkullar hos friskolan och friförskolan medför högre utbetalningar som även inkluderar bidrag för fastighetskostnader och kost. Det är en stor utmaning för kommunen att sänka de egna kostnaderna eftersom många kostnader är fasta.

Sektor social omsorgs underskott förklaras av höga kostnader inom individ- och familjeomsorgen (IFO), främst för inhyrd personal, placeringar och köp av öppenvård. Inflödet har varit stort inom barn och unga 2022 där många orosanmälningar görs sent och där kommunens egna insatser inte räcker för att möta behoven. Svårigheter att rekrytera egen personal, som leder till höga kostnader för inhyrd personal, är ett problem i hela landet och verksamheten jobbar intensivt med att täcka personalbehovet med egna anställda. Verksamheten arbetar även med att utveckla det förebyggande arbetet och skapa hemmaplanslösningar för att minska de höga placeringskostnaderna inom öppenvård.

Sektor samhälle redovisade ett underskott på 1,1 mkr. Den främsta förklaringen är att kostnaderna för snöröjning, halkbekämpning och belysning överskred budget med 2 mkr. Sektorn har vidtagit åtgärder för att minska underskottet, exempelvis genom att inte anställa en planerad och budgeterad anläggningsarbetare. Intäkterna var lägre på grund av färre bygglovsärenden och färre genomförda tillsyner inom miljö.

Sektor services resultat förklaras av överskott inom vaktmästeri och it, vilket beror på en icke tillsatt tjänst och att beställd utrustning inte har levererats i tid på grund av leveransproblem. Kommunen har ett stort behov av fastighetsunderhåll och har under året tvingats åtgärda ett antal vattenskador och akuta fastighetsproblem. Det gav ett underskott på 1 mkr för fastighetsverksamheten.

Kommunkansliets överskott mot budget förklaras av lägre personalkostnader på grund av att sektorchefstjänsterna för äldreomsorgen och social omsorg varit vakanta. Även inom sekretariatet och personalfunktionen uppstod överskott som beror på vakanser. Kostnader för tjänster inom hälsa och friskvård har ökat då fler medarbetare och grupper behövt stöd, vilket delvis hör ihop med de höga sjukskrivningstalen men även är en effekt av flera års pandemi.

Sektor äldreomsorg lämnade ett underskott mot budget som till största delen beror på ökade personalkostnader och kostnader för förbrukningsmaterial. Pandemins påverkan på verksamheten har gjort att sjuklönekostnaderna varit höga samtidigt som svårigheten att rekrytera vikarier och tillsätta vakanta tjänster har resulterat i mycket övertid. Åtgärder inför 2023 är att öka bemanningen i äldreomsorgen som också infört heltid som norm. En annan åtgärd är att inte sätta in någon vikarie första sjukdagen för en medarbetare utan lösa det med befintlig personal. Hemtjänsten ser över om de kan använda mer digital teknik, exempelvis en läkemedelsrobot, till vissa brukare. Hemtjänsten ser även över planeringen för att göra den mer effektiv.

Förutsättning för god ekonomisk hushållning

Kommunen ska enligt lagen ha en god ekonomisk hushållning. Begreppet ”god ekonomisk hushållning” har både en finansiell aspekt och en verksamhetsaspekt. Den finansiella aspekten innebär bland annat att varje generation ska bära kostnaderna för den service den konsumerar och att ingen generation ska behöva betala för det som tidigare generationer förbrukat.

Verksamhetsaspekten handlar om kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt.

En förutsättning för en god ekonomisk hushållning är att det finns ett tydligt samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effektivitet. För att skapa ett sådant samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot mål och budget.

Kommunfullmäktige har beslutat om strategiska mål som visar vad verksamheterna ska prioritera för att nå god ekonomisk hushållning. Utifrån dessa har kommunstyrelsen utarbetat nämndmål som gör de strategiska målen tydliga för verksamheterna.

Sektorernas resultat jämfört med budget för åren 2020 och 2021 uppgick till – 26,1 respektive – 19 mkr. Trots det redovisade kommunen som helhet överskott på 26 respektive 28 mkr dessa år, vilket berodde på ökade generella statsbidrag under det första pandemiåret 2020 och ökade skatteintäkter och engångsintäkter för skyddsvallen året efter (som beskrivs i årsredovisningen för 2021).

Under 2022 har skatteintäkterna varit fortsatt höga vilket har minskat kommunens underskott. När inflationen ökar och konjunkturen viker kan inte kommunen räkna med samma positiva utveckling av skatteintäkterna som under de två föregående åren.

Årets resultat som andel av skatteintäkter och generella statsbidrag uppgick till – 0,2 procent. Kommunen nådde därmed inte målet på +2 procent. Att den kommunala verksamheten löpande går med överskott är en förutsättning för att möta framtidens utmaningar. Det krävs effektiviseringar och arbete med att minska sektorernas underskott, speciellt inom individ- och familjeomsorgen, vars underskott är en utmaning för hela den kommunala verksamheten.

Skatteintäkterna ökade med 4 procent jämfört med 2021 och kommunens nettokostnader ökade med 12 procent, vilket innebär att kommunens nettokostnader ökat i förhållande till skatteintäkterna.

I årets ekonomiska rapporter har varje verksamhet och sektor identifierat åtgärder för att nå en ekonomi i balans, och sedan arbetat med åtgärderna under året. Det ligger i varje chefs och verksamhets grunduppdrag att hålla sin tilldelade budget.

Utöver det hade förvaltningen ett politiskt uppdrag att ta fram en plan för att nå en ekonomi i balans. Utgångspunkten är de höga kostnaderna inom framför allt IFO och handlar om hur IFO ska arbeta för att minska kostnaderna. Den handlar också om åtgärder som hela kommunen kan göra för att minska kostnaderna, eftersom ett underskott inom IFO är hela kommunens ansvar och utmaning.

Förutom att IFO behöver sänka placeringskostnaderna, minska andelen inhyrd personal och minska kostnaderna för ekonomiskt bistånd, finns det åtgärder som andra verksamheter gör:

• "Människor till sysselsättning" är en satsning för att få människor till arbete, utbildning eller praktik.
• Digitalisering i form av e-tjänster, som kan underlätta de interna administrativa processerna, samtidigt som det förenklar för medborgarna att kunna hantera sina ärenden och ansökningar när det passar dem, via kommunens webbplats. E- tjänsterna ger bättre service med snabbare och säkrare handläggning.
• Brottsförebyggande arbete där en arbetsgrupp med representanter från polis, skola, IFO, säkerhetssamordnare och fritidspersonal har samarbetat för att lokalisera och förebygga ordningsstörningar. I arbetet ingår bland annat att avsätta rätt resurs för olika riskhelger för ordningsstörningar och social otrygghet. Under 2023 fortsätter arbetet och leds av säkerhetssamordnaren.

En rapport över potentiella underskott i början av 2023 pekar på ett eventuellt underskott på 18 mkr för 2023, inklusive det redan budgeterade underskottet på 3,8 mkr. Kommunen ska tillsätta en arbetsgrupp för att hålla samman arbetet under ledning av ekonomichefen. Varje sektorchef ansvarar för att utarbeta en plan för att hålla budget inom sin sektor. Planen ska löpande följas upp i sektorernas ledningsgrupper och kommunchefens ledningsgrupp. Fördjupade analyser med anledning av underskott ska göras, samt en särskild analys av personalkostnader.

Nytt för 2022 är att verksamheternas grunduppdrag har följts upp i varje sektors verksamhetsberättelse. Grunduppdraget beskriver vilka kommunala respektive statliga krav och förutsättningar som verksamheten styrs av. Det beskriver varför verksamheten finns till, vad den ska göra och för vem. Av 44 beskrivna och beslutade grunduppdrag har verksamheterna uppfyllt 29, 12 är delvis uppnådda och 3 är inte genomförda eller har otillräcklig kvalitet. Varje sektor har beskrivit åtgärder de ska vidta för att klara alla sina grunduppdrag.

Årets investeringar uppgick till 74 mkr varav byggandet av ambulansstationen för Region Dalarna uppgick till 1,2 mkr och utbyggnaden i stadsnätet till 17,6 mkr. Dessa två är enligt kommunens regelverk för investeringar intäktsfinansierade. Det innebär att kostnaderna som följer i form av avskrivningar och driftkostnader ska täckas av intäkterna. Kommunen behöver dock låna till dessa utgifter men över tid väntas de vara självfinansierade.

De skattefinansierade investeringarna uppgick till 55 mkr där etapp 1 för ny- och tillbyggnad på äldreboendet Bäckaskog stod för 52,7 mkr. Kommunens resultat uppgick till – 1,1 mkr och årets avskrivningar till 15,5 mkr, det gör att kommunens utrymme för egen finansiering av investeringar var 14,4 mkr. Därmed var självfinansieringsgraden för skattefinansierade investeringar 26 procent, det vill säga kommunen har varit tvungen att använda lånade medel till 74 procent av investeringarna. De senaste fem åren har självfinansieringsgraden varit 87 procent, detta dock på grund av lägre investeringsnivåer och ett överskott på 20 mkr under perioden. Vid en självfinansieringsgrad på 100 procent är årets investeringar lika stora som årets resultat plus årets avskrivningar och kommunen behöver inte låna medel.

Kommunen har tagit fram en investeringsplan för åren 2023–2027 som ska behandlas politiskt under 2023.

Kommunkoncernen har ingen koncernbudget men har ett mål för koncernens soliditet. Koncernens samlade resultat var ett underskott på 1,3 mkr där kommunen stod för 1,1 mkr av detta underskott. Koncernens soliditet var oförändrad, 32 procent. Kommunen har under året fortsatt utveckla koncernstyrningen och bildat en koncernledningsgrupp under ledning av kommunchef. I gruppen ingår motsvarande vd från Vansbro Teknik AB, Dala Vatten och Avfall AB, Vansbrohem och Brandkåren Norra Dalarna. Syftet är att lyfta gemensamma frågor och hålla varandra informerade om vad som sker i de olika organisationerna. Det finns även behov av en gemensam investeringsplanering och att synkronisera de olika organisationernas årshjul.

Brandkåren arbetar med en investeringsplan och det gör även Vansbrohem utifrån byggnationer och renovering. Vansbro Teknik har en löpande investeringsplan för reinvesteringar och nybyggnation och har beslutat om renovering av avloppsreningsverk i Vansbro för 72 mkr under åren 2023–2024.

Va- och avfallsverksamheten är båda taxefinansierade där intäkter och kostnader ska särredovisas. De båda verksamheterna ska stå för sina egna kostnader och får inte vara vinstdrivande.

Verksamheterna, i synnerhet va-verksamheten, har stora investeringsbehov. Långsiktiga underhållsplaner och investeringsplaner är viktiga underlag för en långsiktig planering och stabil utveckling av va-taxor. Investeringsbehovet har störst påverkan på taxan och va-taxan beräknas öka med 5 procent per år framöver.

Nya lagar innebär att Dala Vatten AB tillsammans med de fyra ägarkommunerna kommer att ta fram nya vattentjänstplaner och kretsloppsplaner. Under 2023 ska även en plan redovisas för att införa fastighetsnära insamling av förpackningar.

Resultatutjämningsreserv

Kommunallagen ger kommuner och regioner möjlighet att bygga upp en resultatutjämningsreserv (RUR). Reserven gör det möjligt att avsätta en del av ett överskott i goda tider och sedan använda denna buffert för att täcka underskott som uppstår andra år på grund av en svag utveckling av skatteunderlaget. Genom en sådan reserv kan kommunen justera eller utjämna resultatet mellan olika år. Syftet är att kunna möta konjunkturvariationer och därmed få jämnare ekonomiska förutsättningar för kommunens verksamheter. En risk med en resultatutjämningsreserv är att kommunen inte effektiviserar och anpassar sin verksamhet efter intäkterna då ett negativt resultat kan pareras av RUR:en. Ett sådant agerande leder dock till ökad skuldsättning och är inte förenligt med en god ekonomisk hushållning där varje generation ska bära sina egna kostnader.

Enligt kommunallagen beslutar kommunfullmäktige vilka regler som gäller i den enskilda kommunen och enligt Vansbro kommuns regelverk kan medel från resultatutjämningsreserven användas då kommunens balanskravsjusterade resultat är negativt. Kommunen får då maximalt använda det belopp som finns i resultatutjämningsreserven. År 2022 använde kommunen 1,4 mkr av RUR:en för att täcka årets underskott. Årets överskott från Vansbro Stadsnät räknas bort från kommunens resultat eftersom stadsnätet ska vara självfinansierat över tiden, vilket förklaras närmare i avsnittet Balanskravsresultat.

Resultaträkning

1 Skatteintäkter inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter.
2 Med nettokostnadsandel avses nettokostnader och finansnetto i förhållande till skatteintäkter inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter.

Verksamhetens nettokostnader var 489,9 mkr, en ökning med 50,7 mkr från 2021. En del av förklaringen till ökningen är att skyddsvallen färdigställdes 2021 och det gav en nettoeffekt som sänkte nettokostnaderna med 11,7 mkr det året.

Personalkostnaderna ökade med 33,4 mkr, varav 5 mkr beror på lönerörelsen under året och 10 mkr beror på övertagandet av det särskilda boendet på Bergheden i Äppelbo. Den sistnämnda ökade inte kommunens nettokostnader då kostnaden år 2021 bokfördes på ett annat kostnadsslag. Men den jämförbara personalkostnaden har ökat med 16,5 mkr. Andra ökade kostnader omfattar kostnader för snöröjning, tillfälligt inhyrd personal samt placeringskostnader och andra kostnader inom IFO, totalt 10 mkr.

Skatteintäkterna inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter var 489,5 mkr, en ökning med 20,1 mkr jämfört med 2021. Skatteintäkterna stod för 317,6 mkr och generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter för 171,9 mkr. Tillsammans stod dessa intäkter för 83 procent av de totala intäkterna. Övriga intäkter kom från riktade statsbidrag, avgifter, taxor, intäktsräntor med mera.

Verksamhetens nettokostnader visar hur mycket som måste täckas av framför allt skattemedel. För att kommunen ska ha balans i ekonomin får nettokostnaderna inte öka mer än skatteintäkterna.

Förhållandet mellan verksamhetens nettokostnader och skatteintäkter måste också ge utrymme för investeringar. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna, inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter, var 100 procent, en ökning jämfört med 2021. Inkluderar man finansnettot blev nettokostnadsandelen också 100 procent. Nettokostnaderna var alltså lika stora som intäkterna. I verksamhetens nettokostnader ingick avskrivningar med 15,5 mkr.

På grund av covid-19-pandemin blev kostnaderna och intäkterna 2021 högre än normalt och för att tydliggöra det särredovisade kommunen intäkter och kostnader som hade ett tydligt samband med pandemin som jämförelsestörande poster i resultaträkningen 2021. Under 2022 har kostnaderna till följd av pandemin inte särredovisats eftersom de inte var så stora. Ersättningen för höga sjuklönekostnader under pandemin för januari, februari och mars 2022 har redovisats som jämförelsestörande för att ge en rättvisande jämförelse med 2021.

Kommunen betalar hela den individuella delen i det kommunala tilläggspensionsavtalet. Kostnaden för intjänade pensioner 2022 var 14,9 mkr inklusive löneskatt. Pensioner som utbetalades via KPA uppgick till 10,0 mkr inklusive löneskatt. Avsättningar för pensionskostnader ökade med 2,7 mkr inklusive löneskatt.

Kommunen redovisar skatteintäkter enligt rekommendationen från Rådet för kommunal redovisning (RKR). Rekommendationen innebär att skatteintäkterna delas i tre delar: preliminära månatliga inbetalningar, prognos över slutavräkning för redovisningsåret och skillnaden mellan den slutliga taxeringen och prognosen för föregående år.

Finansnettot (skillnaden mellan ränteintäkter och räntekostnader) var – 0,7 mkr. Kommunens lån uppgick till 100 mkr. Räntekostnaderna på lån hos Kommuninvest var 1,4 mkr. Räntan på pensionsavsättningar uppgick till 0,7 mkr.

Balansräkning

Anläggningstillgångar

Anläggningstillgångarna (i huvudsak mark, byggnader och tekniska anläggningar samt finansiella anläggningstillgångar) ökade med 59,8 mkr till 385,4 mkr.

Omsättningstillgångar

Fordringarna ökade med 10,8 mkr till 60,3 mkr. Kommunens likvida medel (kassa, bankgiro och bank) minskade med 72 mkr till 42,6 mkr. Minskningen av de likvida medlen berodde på att kommunen har löst ett lån och inte tagit några nya lån till årets investeringar.

Likviditet

Likviditeten beräknas som de kontanta medlen i procent av driftkostnaderna och är ett mått på den omedelbara betalningsförmågan. Likviditeten var vid årsskiftet 7 procent, vilket motsvarade 27 dagars utbetalningar. År 2021 var likviditeten 21 procent. Att likviditeten minskat beror till stor del på att de likvida medlen minskade till följd av att kommunen löste ett lån och inte tog några nya lån till genomförda investeringar.

Eget kapital

Kommunens eget kapital (anläggningskapital plus rörelsekapital) minskade med 1,1 mkr till följd av årets resultat. Det egna kapitalet uppgick vid årets slut till 234,7 mkr.

Avsättningar

Avsättningar till pensionsförmåner uppgick till 38,8 mkr. Pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelser. Årets intjänade pensionsförmåner redovisas som kostnad.

Långfristiga skulder

Kommunens långfristiga skulder uppgick vid årets slut till 120,6 mkr, varav 100 mkr är lån hos Kommuninvest och 20,6 mkr är förutbetalda intäkter för offentliga investeringsbidrag.

Investeringsbidrag skuldförs när de betalas in och intäktsförs sedan i takt med beräknad användningsperiod för investeringen.

Kortfristiga skulder

De kortfristiga skulderna ökade med 9,9 mkr till 94,1 mkr. I de kortfristiga skulderna ingår leverantörsskulder med 18,2 mkr och upplupna löner med 1,5 mkr. Löner som utbetalas i januari 2023 men som avser 2022 uppgick till 4,4  mkr. Upplupna semesterlöner var 18,1 mkr och skulden för den individuella delen för pensioner var 12,9 mkr inklusive löneskatt.

Soliditet

Med soliditet menas andelen eget kapital av de totala tillgångarna. Soliditeten visar därmed hur stor del av tillgångarna som kommunen finansierat med eget kapital i stället för med lån.

Soliditeten var vid årsskiftet 48 procent, oförändrat från 2021. Tar man hänsyn till de pensionsåtaganden som redovisas som ansvarsförbindelse var soliditeten 22 procent.

Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser

Kommunens borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser uppgick till 403,6 mkr, varav 127,1 mkr var pensionsförpliktelser som inte redovisas i balansräkningen, inklusive löneskatt. Pensionsförpliktelserna minskade med 5,9  mkr. Kommunens borgensåtagande för Stiftelsen Vansbrohem omfattade 123 mkr för bostadslån. Kommunens borgensåtagande för Vansbro Teknik

AB:s lån var 142,8 mkr och för Dala Vatten och Avfall AB:s lån 6,5 mkr. Kommunens borgensåtagande för Brandkåren Norra Dalarna var 3,8 mkr. För närvarande bedöms risken vara liten för att kommunen behöver infria någon borgensförbindelse.

Balanskravsresultat

Balanskravsutredningen visar att kommunen vid årets början inte hade något ackumulerat underskott att återställa. För att fastställa kommunens balanskravsresultat utgår man från årets resultat efter balanskravsjusteringar, som var 1,4 mkr. Från det beloppet räknar man bort resultatet för Vansbro Stadsnät. Kommunens balanskravsresultat uppgick då till –1,4 mkr. Ett underskott ska återställas inom tre år men genom att använda en del av RUR:en återstår inget underskott att återställa.

På grund av rekommendationerna för redovisning av anslutningsavgifter kommer resultatet för Vansbro Stadsnät att variera över tid. Anslutningsavgifterna intäktsförs i sin helhet det år som anslutningen görs, medan kostnaderna sträcker sig över hela nyttjandeperioden. Det innebär att år med många anslutningar ger ett plusresultat medan år med färre anslutningar kan ge minusresultat. För att det inte ska påverka kommunens budget, då stadsnätet inte ska skattefinansieras, följer kommunen upp resultatet för Vansbro Stadsnät över tid. För underskott i kommunen som beror på stadsnätet kan det därför finnas synnerliga skäl att inte återställa resultatet. På motsvarande sätt kommer kommunen inte att använda plusresultat som kommer från Vansbro Stadsnät för att återställa underskott.

Reglerna för balanskravet utgår från grundtanken att kommuner ska ha en god ekonomisk hushållning i sin egen verksamhet och i verksamhet som är kommunal men bedrivs av andra juridiska personer. Tanken med balanskravet och reglerna för återställning av underskott bygger på att varje generation ska bära sina egna kostnader och samtidigt bedriva verksamhet på en nivå som ger förutsättningar för en balanserad ekonomi.

Kommunallagen säger att om balanskravsresultatet är negativt ska det återställas inom de närmast följande tre åren och att fullmäktige ska besluta om en åtgärdsplan för hur kommunen ska göra återställningen. Fullmäktige har dock rätt att åberopa synnerliga skäl för att inte återställa resultatet. Underskottet för 2022 behöver dock inte återställas eftersom kommunen använt medel avsatta i resultatutjämningsreserven för att täcka underskottet.