Förväntad utveckling

Kommunen har ett stort investeringsbehov framöver, både vad gäller fastighetsunderhåll och nybyggnationer. Närmast i tiden ligger etapp 2 för äldreboendet Bäckaskog som är budgeterat till 53 mkr. Kommunen arbetar med att utreda framtidens behov av äldreboenden, och utredningen kan resultera i fler byggprojekt.

För 2023 har kommunen budgeterat ett underskott på 3,8 mkr vilket är möjligt genom att kommunen kan använda resultatutjämningsreserven, och för 2024 har kommunen budgeterat ett underskott på 600 tkr. För 2025 budgeteras i stället ett överskott på 2,6 mkr vilket motsvarar 0,5 procent av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningsbidrag. Budgeterade underskott och lågt överskott kommer att begränsa möjligheten för kommunen att finansiera investeringar med egna pengar, vilket leder till ett ökat lånebehov och därmed högre räntekostnader, vilket minskar utrymmet för extra satsningar.

Valet att budgetera underskott och lågt resultat 2023–2025 beror på att kommunen valt att göra satsningar för att långsiktigt minska sina kostnader. Exempel på satsningar är praktiksamordnare som ska hjälpa elever med andra modersmål än svenska ut i arbetslivet och utökad bemanning inom äldreomsorgen eftersom antalet personaltimmar minskat de senaste åren samtidigt som vårdtyngden har ökat. En satsning på två speciallärare för tidiga insatser på lågstadiet ska hjälpa elever att tidigt komma i gång med läsandet för att kunna klara av sin skolgång.

För att kommunen ska kunna ha en god ekonomisk hushållning krävs att sektorerna klarar av att bedriva sina verksamheter inom tilldelad budget. Först då kan kommunen nå ett minimiöverskott på 2 procent av skatteintäkter och statsbidrag, vilket är en förutsättning för att möta framtidens utmaningar. Beroende på hur stora investeringar som behövs kan kommunen behöva öka sitt överskottsmål.

Planering pågår för en försöksverksamhet under 18 månader med gemensam chef mellan Vansbro kommuns sektorchef för äldreomsorg och Region Dalarnas verksamhetschef vid vårdcentralen i Vansbro. Om projektet löper väl ut är avsikten att permanenta lösningen. Syftet med samma person som chef är att den äldre befolkningen och primärvården ska gynnas på flera sätt:

• En närmare samverkan mellan vårdcentralens läkare och kommunens sjuksköterskor samt omvårdnadspersonal, för att skapa en sömlös och samordnad primärvårdsnivå.
• Ökad kunskap om uppdragen och de lagar som styr organisationerna/verksamheterna.
• Kompetenshöjning genom gemensam fortbildning utifrån verksamheternas behov.
• Genom utbildning kan resurserna användas mer effektivt enligt principen RAK – rätt använd kompetens.
• Arbetet med God och nära vård underlättas genom ökad förståelse för vad primärvårdsnivå innebär och att Vansbros beslut stärks genom förankring i hela primärvården.
• Ökade möjligheter att på ett effektivt sätt möta befolkningens behov och åstadkomma en jämlik vård och omvårdnad, i glesbygdsområden.
• Ökad bevakning och hantering av dessa frågor och snabbare beslutsvägar genom en gemensam chef.

Befolkningsutveckling och näringsliv

Den senaste befolkningsprognosen säger att kommunens befolkning minskar till 6 425 invånare 2032 varav åldersgrupperna 0–64 år minskar med 400 personer medan invånarna över 65 ökar med 80. Det skulle innebära att försörjningskvoten ökar från 91,2 till 100 (det vill säga att försörjningsbördan för yrkesverksamma ökar så att en yrkesverksam ska försörja en icke yrkesverksam person). Enligt en prognos från 2019 skulle invånarantalet 2022 uppgå till 6 691 medan det faktiska utfallet var 6 800. Ett möjligt skäl till att prognoserna ofta visar fel är att de bara utgår från befolkningsstruktur och historiska data och gör ett antagande utifrån det, utan att väga in den betydligt mer rörliga och svårförutsägbara variabeln in- och utflyttning, där tillgång till jobb och kommunens attraktivitet som boendeort spelar stor roll.

Förklaringen till den ökade befolkningen mot tidigare prognos beror på ett mindre födelseunderskott (–20) än prognostiserat (–31), och en ökad inflyttning. Bortsett från en minskning 2021 har Vansbro haft en befolkning på runt 6 800 invånare sedan 2019. En ny befolkningsprognos ska tas fram i tid för budgetarbetet inför 2024.

Kompetensförsörjning och byggande

Vansbro kommuns näringsliv är i början av en lågkonjunktur som i skrivande stund är svår att bedöma effekterna av när det gäller behov av kompetens. Lågkonjunkturen kan betyda att företag drar ner på antalet anställda och att vissa också lägger ner verksamhet. Det kan öka arbetslösheten i kommunen. Ett mer positivt antagande är att kommunens näringsliv är bättre rustat och mer motståndskraftigt för lågkonjunkturen än i många andra kommuner. Industrin är en stark bransch och har på riksplanet inte påverkats så mycket. Tecken finns på att vändningen uppåt redan har börjat i den branschen. Ett antal av de största företagen i kommunen ligger också i rätt prissegment när konsumenterna ser över sina utgifter. Det lokala näringslivet har en sådan stark underliggande tillväxt att lågkonjunkturen snarare gör att tillväxtresan tar en paus än att den minskar. När konjunkturen vänder uppåt är bedömningen att tillväxten ökar igen.

Oavsett konjunkturläge har kommunen en ojämn åldersstruktur som innebär att många fler går i pension varje år än som går ut skolan. Denna obalans betyder stora årliga rekryteringsbehov bara för att ersätta dem som går i pension, och ”reservkraften” i form av arbetslösa är väldigt liten.

Kompetensförsörjningen prioriteras högt och omfattar en rad utvecklingsområden som ökad inflyttning och inpendling, mindre utpendling, kollektivtrafik, skola, arbetslivsfrågor med mera. Lågkonjunkturen ger på sätt och vis förvaltningen en möjlighet att ”hinna i kapp” och stå rustade när tillväxten tar fart igen.

Ett exempel är arbetet med nya detaljplaner som möjliggör bostadsbyggande och fortsatt utveckling och etableringar av företag. För tio år sedan arbetade kommunen nästan aldrig med nya detaljplaner och i nuläget har kommunen 11 detaljplaner i gång samtidigt, som när de är på plats skapar möjligheter för utveckling.

Fiberutbyggnaden har stort sett gått enligt strategin som kommunen antog 2020, och från och med 2022 har förvaltningen egen personal som arbetar heltid inom Vansbro Stadsnät. Utbyggnaden fortsätter i snabb takt i ytterligare ett par år innan verksamheten övergår till mer löpande drift.

Omvärldsfaktorer

Effekterna av kriget i Ukraina märks i form av stigande inflation och stigande räntor. Det gör att kommunen får mindre för skattepengarna jämfört med tidigare. Den framtida utvecklingen är oklar, även om det finns signaler om att inflationsökningen ska minska men att kostnadsbilden fortsätter vara hög. Räntan har ökat det senaste året och troligen kommer kommunen att få vänja sig vid att det lågränteläge som varit, har försvunnit.

Krisberedskap och klimatomställning

Inom krisberedskap och civilt försvar väntar en hel del uppgifter kommande år. Bland annat upprustas totalförsvaret, där kommunen har en viktig roll. Ett nationellt projekt, Styrel, som syftar till att prioritera landets elförsörjning, ska också genomföras liksom en risk- och sårbarhetsanalys och en rad utbildningar inom krisledning, stabsfunktion, säkerhetsskydd och signalskydd. Kommunen ska också se över sin totala kontinuitetsplanering.

Klimatförändringarna och de stigande medeltemperaturerna får allvarliga konsekvenser för samhället, som inte är rustat för förändringarna. Det kräver att landets kommuner, liksom privata fastighetsägare, gör omfattande klimatanpassningar och klimatomställningar enligt SKR. För Vansbros del handlar det om att på alla sätt arbeta för att nå målen i Agenda 2030. Kommunens arbete och hur väl Vansbro kommun når Agenda 2030-målen redovisas i en bilaga till denna årsredovisning.

Digitalisering och it-säkerhet

Med ökande cyberhot ökar också kraven på förmågan att skydda sig mot hot, identifiera hot, agera då hot sker och även återställa it-miljö och information om det trots allt uppstår skador och problem med digitala funktioner – detta samtidigt som it-infrastruktur och it-system blir alltmer komplexa. Ny teknik, ökad mängd data och växande behov av it-stöd och digitaliseringslösningar ställer stora krav på kompetensutveckling av befintlig personal och även kompetensförsörjning i form av mer personal.

Arbetet med digitalisering måste intensifieras utifrån de krav som ställs i regeringens visioner om ett hållbart digitaliserat Sverige. Digitalisering har inte något egenvärde i sig men är en nödvändig del av verksamhetsutveckling och effektivisering för att klara välfärdsuppdraget idag och i framtiden. För detta krävs resurser och 2023 ska kommunen rekrytera en digitaliseringsledare med uppdrag att stödja hela förvaltningen.

Projektet Digital Mognad pågick under 2022, men på grund av bristande resurser deltar inte Vansbro kommun efter årsskiftet. Projektet bygger på en evidensbaserad metod för att mäta digital mognad och utbildning inom digitalisering.

Under 2022 har kommunen fått in en revisionsrapport om informationssäkerhet och med den som grund måste kommunen fortsätta arbetet med informationssäkerhet och genomföra flera insatser för att stärka den.