Inledning

Arbetet med Plattform för styrning och ledning av Kramfors kommuns skolorganisation 2016–2020 fortsatte. Den utgör grundfundamentet för verksamhetsplanen. Utgångspunkten är att det är i varje enhet som utveckling sker och som värde för barn, elever och brukare skapas.

Nämndens verksamhetsområden har påbörjat digitaliseringsresan. I gymnasiet har alla elever var sin digital enhet. I grundskolan har processen med iPads till eleverna startat och alla elever på högstadiet har en egen enhet. Kommande år får mellanstadiet sina enheter.

Det digitala verksamhetssystemet som ska lätta den administrativa bördan för pedagogerna tog ett kliv närmare verkställighet. Concure (det egna systemet utvecklat på Ådalsskolan) öppnades för gymnasiet, och grundskolan börjar provköra systemet våren 2019. Ambitionen är att grundskolan kliver in i systemet helt inom något år.

Nya förskoleavdelningar öppnades, bland annat på Sandö.

Söktrycket till Kramfors egen gymnasieskola ökade. Det ledde till minskade kostnader för interkommunal ersättning till andra kommuner, samtidigt som det fyllde på klasserna i Ådalsskolan.

Under sommaren hotades plötsligt verksamheten på Nordvik av nedläggning. Efter en hel del samtal kunde den fortsätta, samtidigt som en ny upphandling genomfördes. Den nya verksamheten fick ett rekordstort antal nya elever.

Uppföljning av nämndens mål

Nämnden satte upp fem egna mål som redovisas nedan under varje kommunalt mål.

Nöjda medborgare och kunder

Nämndens mål handlade om att utveckla samverkansformer med elever, vårdnadshavare och medborgare. Det innebar bland annat att förvaltningen arbetade med att se till så att övergångsprocesser sker på det sätt som plattformen för styrning och ledning föreskriver, till exempel när elever byter skola eller stadium. Förvaltningen arbetade på ett liknande sätt med olika undervisningsprocesser. Majoriteten av enheterna arbetar enligt plattformens riktlinjer.

Målet kan därmed sägas vara delvis uppfyllt.

God kvalitet

Nämndens mål handlade om att varje barn och elev har rätt att utvecklas varje dag.

En viktig del i arbetet var att skapa trygghet, trivsel och arbetsro. Det skedde bland annat genom temadagar, elevenkäter och organisatoriska förändringar. En riktlinje för arbete mot diskriminering och trakasserier togs fram och används.

Med plattformen som grund arbetade skolorna med att lyfta fram och främja elevernas kreativitet, nyfikenhet och motivation.

Resultaten av en elevenkät i årskurs 6 visade att lusten att lära har ökat. Eleverna gav i snitt 4 poäng av 5. År 2017 var snittpoängen 3,8.

En indikator för målet är att alla elever ska nå målen i alla ämnen. Där finns en positiv trend i Kramfors skolor. I länet nådde i genomsnitt 68,9 procent av eleverna på kommunala skolor alla mål. I Kramfors var det 73,4 procent. Kramfors kommun var därmed näst bäst i Västernorrland.

Sammanfattat anses målet vara nått.

Attraktiv arbetsgivare

Nämndens mål handlade om att förvaltningen ska ha medarbetare som trivs och har tydligt fokus på uppdraget. Medarbetarenkäten visade att BKU-förvaltningens medarbetare hade högre motivation än kommunsnittet. Enkäten visade också att de i högre grad än genomsnittet ansåg att de var insatta i sin verksamhets mål och i hur de ska följas upp.

Målet anses nått.

God ekonomisk hushållning

Målet nåddes inte och budgeten överskreds. Åtgärder utreds och beräknas genomföras 2019.

BKU-nämndens verksamhetsunderskott förklaras främst av högre personalkostnader än budget, vilket var naturligt med tanke på att nämnden hade cirka 70 fler årsarbetare än budgeterat. Antalet tillsvidareanställda minskade visserligen, men det är en lång väg kvar till det budgeterade antalet.

Fler förskoleavdelningar öppnades som en följd av det ökade trycket. Det ledde till ökade lokalkostnader, inköp av möbler och pedagogiskt material till de nya avdelningarna samt högre personalkostnader. En bidragande anledning till den ökade efterfrågan var att den privata verksamheten minskade med drygt 20 barn och att föräldrarna då sökte sig till den kommunala förskolan.

Söktrycket var stort också till kommunens gymnasieskola. Det ledde till minskade kostnader för interkommunal ersättning.

Hotet om nedläggning av verksamheten på Nordvik kunde avvärjas och verksamheten fick ett rekordstort antal nya elever.

Intresse för verksamheten på Sandö – Räddningsgymnasiet – är vikande. Det påverkade ekonomin negativt, främst genom uteblivna interkommunala intäkter, eftersom det var färre elever från andra kommuner än budgeterat och utbildningen blir underfinansierad när skolan inte har fulla klasser. Verksamhetens intäkter täcker inte de löpande kostnaderna om inte elevantalet ökar.

Bedömningen var att BKU skulle hamna på ett underskott om 17,5 mnkr. Bokslutet visade dock på ett underskott på drygt 23 mnkr, en försämring med 5,5 mnkr.

De största avvikelserna mellan prognos och bokslut förklaras nedan.

Förskolan (–3,5 mnkr)

Verksamheten fick minskade statsbidrag med nästan 0,5 mnkr, främst eftersom tidigare års uppbokningar för Migrationsverket korrigerades. Den största avvikelsen kom dock från ett enskilt förskoleområde, där kostnaderna för löner avvek från prognosen med nästan 2,5 mnkr.

Grundskolan (–0,5 mnkr)

Det fanns flera enskilda poster med både överskott och underskott, och summan blev en mindre ökning av det tidigare underskottet. Även här påverkades resultatet negativt av uppbokade statsbidrag från Migrationsverket.

Gymnasiet (–1,5 mnkr)

Den senaste prognosen var att Räddningsgymnasiet skulle gå med ett underskott på drygt 1,5 mnkr. Underskottet blev större än så och slutade på 2,2 mnkr. Resterande del av det ökade underskottet berodde dels på att uppbokade statsbidrag från Migrationsverket korrigerades, dels på att kostnaderna för Nordvik blev högre än prognostiserat som en följd av att verksamheten var hotad inför höstterminen.

Förvaltningen fortsätter se över kostnaderna för att hitta ytterligare åtgärder för att så snabbt som möjligt komma i balans, i enlighet med uppdraget som nämnden har gett.