Förvaltningsberättelse

Sammanfattning

Kommunens övergripande mål beslutas av kommunfullmäktige och anger kommunens politiska målbild. Denna årsredovisning bedömer Kramfors resultat 2018 för såväl verksamhetsmål som ekonomi. De verksamhetsmässiga målen uppfylldes till stor del, medan det ekonomiska målet inte uppnåddes. Det betyder att det samlade resultatet var att kommunens mål för god ekonomisk hushållning inte uppfylldes.

Det negativa resultatet på 52 mnkr uppfyllde inte kommunfullmäktiges mål. Kramfors kommun har under ett antal år haft en ekonomiskt ansträngd situation. Stor skuldsättning, låg soliditet, hög skattesats och en minskad befolkning är beståndsdelar i den utmanande situationen. Årets negativa resultat förstärker den ansträngda bilden och Kommunstyrelsen ser allvarligt på situationen, både för kommunen totalt och för att nämnderna inte klarar att bedriva sin verksamhet inom tilldelad budgetram. Årets negativa resultat beror på många faktorer. BAS- och BKU-nämnderna hade stora negativa budgetavvikelser. En övergripande anledning var att kommunens kärnverksamheter inte har hunnit anpassa sig efter de stora ekonomiska och verksamhetsmässiga omställningar som de senaste årens drastiskt minskade volymer av nyanlända inneburit. Med anledning av det anser Kommunstyrelsen att det finns synnerliga skäl till att en reglering av 2018 års negativa balanskravsresultat inte ska göras.

Verksamheterna levererade överlag väl. Även om det fortfarande finns utrymme för förbättringar, gav medarbetarnas insatser generellt medborgarna god service. Måluppfyllelsen av kommunfullmäktiges verksamhetsmål låg i huvudsak på en god nivå och visade till stora delar en bra utveckling.

Omvärldsanalys

Kramfors lokala förutsättningar

Strukturförändringar i näringslivet har i flera decennier påverkat Kramfors. Investeringar och produktionsökning leder inte längre självklart till fler arbetstillfällen. Befolkningsminskningen har varit nära 1 procent per år sett över en längre tid. De senaste åren har befolkningsminskningen avtagit. År 2016 uppvisade kommunen för första gången på länge en positiv befolkningsutveckling. Utfallet 2016 skulle ha varit negativt utan tillskottet från nettoinvandringen.

Redan 2017 återkom den negativa befolkningsutvecklingen och den fortsatte 2018, då befolkningen minskade med 187 personer. Det berodde på att födelsesiffrorna var negativa, det vill säga att antalet döda var större än antalet födda.

Även inflyttningen från andra delar av landet var negativ. Det var alltså fler människor som flyttade till andra delar av landet än som flyttade in. Däremot var inflyttningsnettot från andra länder positivt. Befolkningsminskningen hade varit större om inte nettoinvandringen varit positiv.

När det gäller utflyttning, är det framför allt ungdomar och människor i arbetsför ålder som flyttar. Det leder till skevheter i befolkningsstrukturen. Kramfors har ett stort underskott på personer i åldern 20–40 år jämfört med riket och ett kraftigt överskott i de äldre åldersgrupperna.

De senaste åren kan ett glädjande trendbrott skönjas när det gäller åldersgruppen 20–40 år. Gruppens andel av befolkningen har sakta ökat. I absoluta tal har antalet 20–40-åringar ökat från 3 307 personer 2010 till 3 485 år 2018. Att den gruppen nu utgör en större del av befolkningen kan påverka födelsetalen positivt de kommande åren.

Den gamla industri- och brukskulturen har medfört att en relativt låg andel av befolkningen har fortsatt till högre utbildning. Eftergymnasiala studier är klart mindre vanligt än riksgenomsnittet. Det är inget bra utgångsläge, eftersom många yrken kräver längre teoretisk utbildning.

Dagens arbetsmarknad i Kramfors har sina rötter i den strukturella omvandlingen av skogsindustrin, som inleddes bland annat när SCA bildades i spåren efter Kreugerkraschen på 1930-talet. Trots nedläggningar och strukturförändringar har den industriella produktionsvolymen ökat, medan arbetstillfällena i de traditionella basnäringarna drastiskt minskat. Till viss del har det kompenserats av dels en framväxande småindustri och nya företag i andra branscher än skog, trä och papper, dels den offentliga sektorns tillväxt under några decennier från 1900-talets mitt.

Ansträngningarna under flera decennier att bredda näringslivet och stimulera tjänstesektorn har i många stycken varit framgångsrika. Kramfors är en företagstät kommun. Det är bra inför framtiden att stora strukturella grepp redan är tagna.

För att ytterligare förbättra möjligheterna till arbete och studier har kommunen i flera år arbetat för att ta tillvara möjligheterna som Ådals- och Botniabanan kan ge. Kramfors ligger mitt i ett möjligt funktionellt arbetsmarknadsområde mellan Sundsvall och Örnsköldsvik. Speciellt norrut har tidsavstånden förkortats avsevärt. Det gäller även mot Umeå, som med tåg kan nås på 1,5 timmar. Möjligheten till distansstudier vid Umeå universitet öppnas som ett komplement till Mittuniversitetet söderut.

Ekonomiska förutsättningar

Den högkonjunktur som Sverige under flera år befunnit sig i är på väg in i en avmattningsfas. SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) bedömer att toppen på högkonjunkturen nu har passerats. SKL beräknar att tillväxten av BNP dämpas rejält och 2019 och 2020 stannar på cirka 1 procent. Det kan jämföras med de föregående fem åren, då BNP-tillväxten i genomsnitt var knappt 3 procent.

Tillväxten i omvärlden är fortsatt god, vilket gynnar svensk export och ekonomisk utveckling, men den bedöms växla ner till ett långsammare tempo de närmsta åren. Den inhemska efterfrågan har under några år visat god utveckling, bland annat beroende på höga nivåer av bostadsbyggande. Efterfrågan beräknas försvagas, och en signifikant faktor är att bostadsbyggandet mattas av. Sammantaget innebär det att svensk BNP växer något långsammare. Högkonjunkturen avtar 2019 och resursutnyttjandet i svensk ekonomi fortsätter minska. Antalet arbetade timmar förväntas visa en marginell ökning 2019, vilket medför att det sker en snabb uppbromsning av skatteunderlagstillväxten. Tillväxten av skatteunderlaget bedöms bli 2,9 procent, vilket kan jämföras med 4,5 respektive 3,6 procent 2017 och 2018. Det innebär att ett betydande glapp riskerar att uppstå mellan den svenska kommunsektorns intäkter och de kraftigt växande behov av skola, vård och omsorg som den snabba befolkningsutvecklingen för med sig.

Några betydelsefulla delar av världsekonomin, USA, Kina och Tyskland, bedöms 2019 visa en inbromsning. Den globala världsekonomin har några osäkerhetsfaktorer som kan påverka utvecklingen. Exempelvis kan ett avtalslöst brexit och upptrappning av handelskonflikter mellan USA och stora delar av världen påverka tillväxten.

Den goda globala utvecklingen har påverkat Sverige gynnsamt, och svensk export har växt starkt. Den svagare efterfrågan från utlandet påverkar nu den inhemska tillväxten negativt. Svensk ekonomi har under några år växt i god takt. Den förväntas dock de närmaste åren återgå till en historiskt mer normal, lägre nivå. Det innebär också att utvecklingen av skatteunderlaget avtar. Den globala demografiska utmaningen, med exempelvis en ökad andel äldre befolkning, förväntas innebära ökad kostnadsutveckling i offentlig verksamhet och svårigheter att rekrytera tillräckligt med personal.

Kramfors delar de nationella utmaningarna med minskad tillväxttakt på skatteunderlaget och ökade kostnader för en högre andel äldre personer samt en förväntad ökning av barn och elever. Utmaningarna i verksamheterna innebär att arbetet med ständiga effektiviseringar behöver vara framgångsrikt för att kommunen ska klara god ekonomisk hushållning enligt kommunallagen. En central del i de framtida utmaningarna är kompetensförsörjning. Kramfors har stora pensionsavgångar de kommande åren, och i hela landet råder konkurrens om kompetent personal. Problematiken är generell, men exempelvis för vårdyrken och pedagogisk personal finns stora utmaningar. Ett annat viktigt område är de nyanlända. Antalet har minskat och det finns en utmaning i att verksamhetsmässigt och ekonomiskt effektivt ställa om verksamheten till förändringen. En annan central uppgift är att de nyanlända integreras väl i samhället och tar sig ut på arbetsmarknaden.

Nämndernas verksamhet

Barn-, kultur- och utbildningsnämnden bedömer att nämndmålen för det kommunövergripande målet nöjda medborgare och kunder delvis uppfylldes. Nämndens mål handlade om att utveckla samverkansformer med elever, vårdnadshavare och medborgare. Nämndens mål om god kvalitet anses vara nått. Där arbetade nämnden med att skapa trygghet, trivsel och arbetsro. En viktig indikator för målet uppnåddes, nämligen att alla elever ska nå målen i alla ämnen. Där var kommunens elever näst bäst i Västernorrland med en uppnåendegrad på 73,4 procent för kommunala skolor. Genomsnittet i länet låg på 68,9 procent.

Målen som hör ihop med attraktiv arbetsgivare anses vara nådda, eftersom förvaltningens medarbetare hade ett gott resultat gällande motivation och bedömning av styrning. Sjukfrånvaron var också lägre än för kommunen i genomsnitt. Nämndmålen för god ekonomisk hushållning uppnåddes inte.

Efter några år med många nyanlända minskade istället antalet. Det gjorde det nödvändigt att anpassa såväl verksamhet som ekonomi. Processen fortsätter kommande år. Samtidigt ökar andelen yngre barn, och nämnden måste därför planera för en utbyggnad av förskolan. Ytterligare förskoleavdelningar öppnades bland annat på Sandö.

BKU:s verksamhetsområden har påbörjat digitaliseringsresan. I gymnasiet och grundskolan har alla elever var sin digital enhet. Även det digitala stödet i form av verksamhetssystem som underlättar den administrativa bördan för pedagogerna tog ett kliv närmare verkställighet. Concure (kommunens eget system utvecklat på Ådalsskolan) öppnades för gymnasiet, och grundskolan börjar provköra systemet våren 2019.

Bistånds-, arbetsmarknads- och sociala servicenämnden uppnådde 6 av 10 mål. Målen för det kommunövergripande målet nöjda medborgare uppnåddes. Nämndens mål handlade om brukarnöjdhet och inflytande. Målen för god kvalitet nåddes delvis, men målet som handlar om stöd och insatser på hemmaplan, så att barn kan bo kvar i sin familj, uppfylldes inte. Skälet var det höga antalet placeringar och att nämnden på grund av det ekonomiska läget beslöt att avveckla familjeteamet och andra öppna insatser.

Målen för attraktiv arbetsgivare nåddes delvis; sjuktalet sjönk men var fortfarande högt. Målen för god ekonomisk hushållning nåddes. Dock hade nämnden inte en budget i balans.

Året präglades av stora ekonomiska utmaningar, vilket bland annat innebar beslut om att avveckla verksamheter och tjänster på integrationsområdet, säga upp avtalet med Mittuniversitetet om programmet för möbel- och byggnadshantverk samt avveckla familjeteamet.

Trycket på socialtjänstens individ- och familjeomsorg var osedvanligt högt, vilket bland annat resulterade i fler placeringsbeslut för både barn och vuxna. Samma trend fanns i länet och nationellt och innebar mycket stora kostnadsökningar. Samtidigt var det svårt att rekrytera socionomer, vilket fick till följd att konsulter anlitades både för att göra utredningar och för att jobba med verkställda insatser.

Området ensamkommande barn genomförde en stor omställning med anledning av att mottagandet näst intill upphört. HVB-hem och stödboende i Bollstabruk avvecklades, vilket innebär att verksamhet för ensamkommande barn nu endast bedrivs i centrala Kramfors.

Nämnden beslutade om en strategisk handlingsplan med konkreta aktiviteter för att utveckla digitaliseringen och införa mer välfärdsteknik. Smarta lösningar med välfärdsteknik gör vardagen enklare och tryggare för medborgarna och gör att personalresurser kan användas mer effektivt.

Förvaltningen fortsätter se över kostnaderna för att hitta ytterligare åtgärder för att så snabbt som möjligt komma i balans, i enlighet med det uppdrag som nämnden gett. Arbetet fortsätter som en viktig del i processen kring budget och uppföljning av 2019 års verksamhet och ekonomi.

Kommunstyrelsens verksamhetsplan innehöll 10 nämndmål. Av målen knutna till det kommunövergripande målet nöjda medborgare och kunder bedöms 2 delvis ha uppnåtts. De handlade om att bidra till ett fortsatt samhällsbygge och att ta aktiv del i regionens utveckling genom samverkan. Det tredje målet, att främja goda levnadsvanor inom området god och jämlik hälsa, uppnåddes inte.

Nämndmålen för det övergripande målet god kvalitet nåddes. I området attraktiv arbetsgivare nåddes inte målen. Resultatnivån på 3 av 4 indikatorer uppnåddes inte. Dock var förvaltningens sjukfrånvaro låg i jämförelse med kommunsnittet. Nämndmålen för god ekonomisk hushållning nåddes delvis. Nämnden höll budgeten. Däremot var avtalstroheten lägre än målet.

Kommunstyrelsens verksamhetsår kom i mycket att präglas av att det var valår. Årets val genomfördes enligt fastställda rutiner och nya lagkrav, vilket bland annat innebar att samtliga röstmottagare fick genomgå utbildning. Den genomfördes under fyra kvällar. Kommunen hade 5 förtida röstmottagningsställen och 14 vallokaler.

För nämndadministrationen innebar valåret och en ny mandatperiod extraarbete som är speciellt för just övergångsperioden. Nämndadministrationen ansvarade bland annat för att boka utbildningar med den grundläggande kunskap som de nyvalda behöver. Val av nya nämnder innebar också extra arbete för att uppdatera olika administrativa system.

Kramfors har under tre år arbetat med stärkt lokal attraktionskraft i projektet Framtidsbygget som avslutades 2018. Målen var att tillsammans bygga attraktionskraft inifrån och att forma samhällen som växer utifrån sina förutsättningar.

I Framtidsbygget genomfördes aktiviteter för att påverka invånarnas inställning och attityd till den egna kommunen. Ambassadörsnätverket utökades från 30 till 250 deltagare och i värdskapsutbildningen deltog 300 tjänstepersoner från kommunorganisationen.

Kramfors kundtjänst kom vid årets mätning på en hedrande fjärde plats i riket när det gällde bemötande och service. Arbetet med att utveckla kundtjänsten fortsätter. Kundtjänsten samarbetade med tekniska avdelningen för att fler frågor ska kunna besvaras av kundtjänsten och därmed underlätta för kärnverksamheten.

Ett stort antal aktiviteter för att skapa förutsättningar för ett utvecklat näringsliv genomfördes. Höga kusten Företagsmässa hade premiär våren 2018 med ett stort antal utställare från både Kramfors och Sollefteå kommuner. Uppföljningen gav gott resultat; utställarna var mycket nöjda och i och med att arrangemanget överträffade förväntningarna permanentas evenemanget.

Satsningar i besöksnäringen genomfördes för att öka attraktionskraften och skapa bättre förutsättningar för entreprenörer att starta nya näringar. Sträckan längs Ångermanälven från Sandöbron och Sandslån har en intressant och genuin historia med bland annat häxprocesser, sågverksindustri och Ådalen 31, vilket fångades upp i besöksnäringsprojektet En resa i tid och rum.

Miljö- och byggnämnden hade sitt sista möte i december 2018. Från januari 2019 är det Kommunstyrelsen som tar beslut och ansvarar för frågorna.

Miljö- och byggnämnden hade 3 egna mål för det kommunövergripande målet god kvalitet. Av dem nåddes 2. Målet om överprövade beslut uppfylldes med stor marginal. Ett av målen om kompetensutveckling nåddes. Beslutet om köpstopp i kommunen ledde till att vissa utbildningar inte kunde genomföras.

Utöver handläggning av vanligt förekommande ärenden lämnades bygglov för ytterligare ett flerbostadshus i centrala Kramfors. Miljö- och byggnämnden klarade sin budgetram.

Överförmyndarnämnden hade 4 mål i enlighet med fullmäktiges övergripande mål. Av dem nåddes 2 helt.

Målet om att ställföreträdarna ska känna sig trygga i sina uppdrag uppnåddes. Nämnden nådde även målet med effektiv granskning. Alla årsräkningar var granskade och arvoderade redan i slutet av augusti. Målet med god tillgänglighet uppnåddes inte helt, eftersom det fanns två ärenden där ingen ställföreträdare kunde erbjudas inom angiven tid. Målet om en budget i balans nåddes.

Verksamhet i kommunala bolag och kommunalförbund – den kommunala koncernen

Den kommunala koncernen består av en legal koncern med ett helägt moderbolag, Kommunhus, som i sin tur helt äger bostadsbolaget Krambo, industrifastighetsbolaget KIAB och stadsnätsbolaget Mediateknik. Utöver de helägda bolagen har kommunen ett hälftenägande av Höga Kusten Airport tillsammans med Sollefteå kommun. Räddningstjänsten bedrivs i ett kommunalförbund med Sollefteå och Härnösand. Räddningsförbundet tas in till cirka 33 procent i kommunens koncernredovisning.

Krambo äger fastigheter för bostadsändamål. Bolaget har även lokaler som ingår i fastigheterna och äger huvuddelen av de verksamhetslokaler som kommunen använder. År 2018 var på många sätt speciellt. Hela året ägnades åt att planera och genomföra en delning, fission, av Krambo Bostads AB. Bolaget delades upp i ett allmännyttigt bostadsbolag med företrädesvis bostadsfastigheter och ett lokalfastighetsföretag med kommunala och kommersiella verksamhetsfastigheter. Verksamhetsfastigheterna läggs i det befintliga bolaget KIAB som, när delningsprocessen är klar, namnändrar till Kramfast AB. Bostadsfastigheterna läggs i ett nybildat bolag som ska heta Krambo AB. Syftet med delningen är bland annat att renodla allmännyttans verksamhet. Det finns ett stort värde i diskussioner och förhandlingar med Hyresgästföreningen och de boende att kunna fokusera på kärnverksamheten. Det finns även ett stort värde i att verksamhetsfastigheternas ekonomi särskiljs i ett eget bokslut. Delningsprocessen har föregåtts av ett stort antal beslut, både i bolagskoncernens styrelser och på ägarnivå. Bland annat har bolagsordningarna skrivits om för att passa de nya bolagens inriktning och behov.

I oktober gick startskottet för nybygget Monarken på Kungsgatan. Bygget framskrider enligt planerna och inflyttningen är beräknad till den 1 november 2019. De 24 lägenheterna ligger ute för bokning på Krambos hemsida och intresset är glädjande stort. Det gynnsamma ränteläget och den fortsatt relativt låga vakansgraden gjorde det möjligt att hålla en hög ambitionsnivå när det gällde underhållet. Stora projekt såsom balkongrenoveringar, hissar, fasader, tak, stammar och markarbeten genomfördes. Det finns tecken på en viss avmattning när det gäller efterfrågan på lägenheter, och Migrationsverket har lämnat både anläggningsboenden och vissa lägenheter. Sammantaget var 2018 ett bra år med ett fortsatt bra kassaflöde, trots en historiskt svår vinter med fördubblade kostnader för vinterväghållning.

Mediateknik bygger och förvaltar data- och telekommunikationsnät samt upplåter näten på marknadsmässiga villkor. Bolaget förväntas medverka i utbyggnaden av bredbandsnätet. Till en del kan det göras via bidrag, men delar måste finansieras via avgifter eller den kommunala budgeten. Under året gjordes stora investeringar i stadsnätet och många hushåll anslöts till fibernätet. Trots det saknar fortfarande många hushåll i kommunen bra uppkoppling och behovet av utbyggnad är fortfarande stort. Både kommersiella och bidragsfinansierade projekt pågick. Klockestrand, Bollstabruk, Angsta och Styrnäs var några av orterna där arbeten bedrevs. Kommunala verksamhetslokaler och hyresfastigheter i områdena anslöts till fiber. Vid halvårsskiftet beviljades ännu ett bidragsprojekt via Jordbruksverket i Bjärtrå med omnejd, vilket ger möjlighet att bygga fiber till hushållen. Under hösten gjordes nya bidragsansökningar och för dem kommer länsstyrelsen med besked i början av 2019. Resultatet 2018 uppgick till 5,0 mnkr före bokföringsmässiga avskrivningar.

Kramfors Industri AB, KIAB, ska främja näringslivet i Kramfors kommun genom att medverka till att näringslivets lokalbehov tillgodoses. Bolagets fastighetsförvaltning omfattar fyra industrifastigheter, fem kontorshus och ett förråd. Resultatet för 2018 blev negativt.

Krambo Bostads AB delas upp den 2 januari 2019. Krambo Bostads AB upphör och ett nybildat bolag, Krambo AB, övertar lägenheter, affärslokaler och några vårdboenden. KIAB övertar skolor, förskolor och vårdboenden.

Kommunhuskoncernen uppvisade ett negativt resultat på 1,4 mnkr (+6,2 mnkr 2017).

Styrmodell

Styrningen av kommunen är viktig när man vill skapa en sammanhållen organisation och kunna utnyttja resurserna så effektivt som möjligt. En del i målstyrningen är målkedjan, som beskrivs nedan. En annan viktig del är regelstyrningen som finns i lagar, förordningar och lokalt beslutade styrdokument. Den tredje delen är uppföljningarna, som görs bland annat i årsredovisningen.

Målkedjan

Vision 2031

Tillsammans har vi mod att skapa livskraft – i hela vår kommun

Visionen är en gemensam önskan om hur det ska vara att leva i, bo i och besöka Kramfors kommun i framtiden. Visionen är – tillsammans med viljeinriktningen – ledstjärnan för kommande beslut. Vi kommer att kunna följa vägen mot visionen genom att varje år följa upp arbetet vi gör.

Vi vet att vi når visionen när

  • åtta av tio invånare rekommenderar andra att flytta till Kramfors kommun
  • sex av tio män och kvinnor upplever att de har insyn och inflytande över Kramfors kommuns verksamhet
  • sju av tio män och kvinnor är nöjda med boendemiljön i Kramfors kommun
  • alla våra ungdomar känner framtidstro
  • åtta av tio ungdomar har gått ut gymnasiet med en examen inom tre år
  • våra utsläpp av klimatpåverkande gaser är 20 procent lägre än år 2013
  • Kramfors kommuns insatser för att stärka näringslivsklimatet når 4,0 i Svenskt Näringslivs rankning.

Viljeinriktning för mandatperioden

Samtliga nämnder och kommunala bolag ska arbeta med den politiskt antagna viljeinriktningens tre områden kultur, jämställdhet och hållbarhet. De ska genomsyra nämndernas och bolagens verksamhetsplaner och arbete, både som perspektiv och i form av konkreta aktiviteter och åtgärder. Nedan redovisas uppföljningen av nyckeltal och arbete i viljeinriktningens områden och det prioriterade området folkhälsa på en övergripande nivå för kommunens verksamheter och för kommunen som geografiskt område verksamhetsåret 2018.

Hållbar utveckling

Definitionen av hållbar utveckling kommer ursprungligen från FN:s rapport (1987) Vår gemensamma framtid:

”Hållbar utveckling är utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.”

Hållbar utveckling utgår från en helhetssyn på människans och samhällets behov, förutsättningar och utmaningar. Begreppet har traditionellt tre ömsesidigt jämbördiga, integrerade och av varandra beroende dimensioner som innebär att en hållbar utveckling utgörs av social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. I Kramfors används en modell av begreppet hållbarhet som utarbetats på Mittuniversitetet och som inkluderar kultur som en fjärde dimension. En hållbar utveckling ska därmed vara socialt, ekologiskt, kulturellt och ekonomiskt hållbar.

Ekologisk hållbarhet

Växthusgasutsläpp

Växthusgasutsläppen från kommunala verksamheter uppgick till totalt 4 630 ton, med fördelning enligt diagram 1. Den största andelen av utsläppen stod värmeanvändning för med 46 procent, elanvändningen orsakade 23 procent (beräknad på nordisk elmix), transporterna 12 procent och livsmedlen 19 procent. Orsaken till värmeanvändningens stora andel var att relativt stora mängder torv och olja nyttjades som energikällor, vilka båda klassas som fossila.

Växthusgasutsläpp från kommunala verksamheter 2018, %

 

Tjänsteresor

Koldioxidutsläppen från kommunala tjänsteresor uppgick till totalt 552 ton, med fördelning enligt diagram 2. Transporter med bil stod för 94 procent av alla utsläpp (521 ton), flygresor för 6 procent och resor med tåg och buss för så liten del av utsläppen att den inte framgår av diagrammet.

Jämförs resor med tåg och flyg med destination utanför länet, enligt diagram 3 och 4, stod flygresor för 100 procent av utsläppen, men endast för 16 procent av antalet resor. Resor med buss och tåg stod för 0 procent av utsläppen och samtidigt för hela 84 procent av antalet resor. Antalet resor med tåg var 1 647 stycken och med flyg 324.

Utsläpp per färdmedel, 2018

Andel resor per färdmedel utanför länet, antal i %

Utsläpp med flyg respektive tåg, andel

Livsmedel

Utsläppen av växthusgaser (CO2-ekv) från livsmedel uppgick till totalt 866 ton. Av denna summa stod animaliska livsmedel för 81 procent, det vill säga 701 ton CO2-ekv. Animaliska livsmedel omfattar kött, fisk och mejerivaror, varav köttkonsumtion står för majoriteten av utsläppen. De totala utsläppen minskade med 8 procent jämfört med 2017 och har reducerats med 13 procent sedan 2015. Största minskningen skedde för köttkonsumtionen, vars utsläpp reducerades med 24 procent jämfört med 2017 och med 32 procent sedan 2015.

Växthusgasutsläpp från livsmedel, ton CO2-ekv

Aktiviteter för ekologisk hållbarhet

Arbetet för en kommuntäckande laddinfrastruktur påbörjades, dels i det treåriga projektet Stolpe in för Stad och Land i Mellersta Norrland (SiSL) som ska stärka en länsövergripande laddinfrastruktur för elbilar i kommuner och över kommungränser, dels genom att etablera fem laddstationer i egen regi med stöd från Klimatklivet.

Främjande av hållbara resor bland kommunens anställda pågick i projektet Hållbara resor som avslutades under den senare delen av året. Där genomfördes kampanjer som till exempel Vintercyklister. Flertalet distansmötesrum iordningställdes för vilka projektet bekostade teknisk utrustning, möblemang och tillhörande investeringar.

Den lokala livsmedelsmarknaden Kramfors skafferi arrangerades tillsammans med Kramfors Handel för att stärka lokal livsmedelsproduktion och -konsumtion, som är viktiga pusselbitar i omställningen till ett hållbart samhälle.

Kulturell hållbarhet

Kostnad kulturverksamhet, kronor per invånare

En intressant fråga är hur mycket som satsas på kulturen per invånare i landets kommuner. Kramfors kommun befinner sig i mittenskiktet och inga stora förändringar har skett de senaste tre åren: 2016 satsades 1 162 kr, 2017 var det 1 193 kr och 2018 minskade det till 1 176 kr per invånare.

Kulturens andel i budgeten

Kulturens andel av budgeten visar hur den prioriteras i förhållande till andra kommunala utgifter. Av driftskostnaderna 2016 och 2017 gick 2,0 respektive 1,9 procent till kultur och 2018 sjönk andelen ytterligare till 1,8 procent. Förklaringen ligger i att den totala driftskostnaden ökade, samtidigt som driftskostnaden för kulturen minskade något.

Kulturaktiviteter

Programmet för kultur har tre fokusområden: en attraktiv kommun med höga kvalitetskrav på konst och estetik, ett brett och generationsöverskridande kulturutbud samt ett kreativt och nytänkande samhällsklimat. Fokusområden och strategier styr arbetet för kommunens nämnder och förvaltningar.

Att arbeta kunskapshöjande är viktigt för att förverkliga den politiska viljeinriktningen och programmet för kultur. Ett kunskapshöjande projekt om offentlig konst beviljades av Statens konstråd. I det ingår Krambo AB, kommunledningsförvaltningen och produktionsförvaltningen. Genomförandet sker framförallt 2019 och 2020.

Projektet Besöksnäring i Höga kusten – en resa i tid och rum tog fart och investeringar gjordes i viktiga kulturmiljöer. Fem författare med anknytning till kommunen fick i uppdrag att beskriva händelser och skeenden i Ådalen. Berättelserna publicerades i en novellsamling som uppmärksammades både lokalt och nationellt.

Arbetet med kommunens nya kulturmiljöplan påbörjades. Kulturmiljöerna inventerades och två medborgardialoger genomfördes.

Kramfors bibliotek tilldelades pengar från Kulturrådets satsning Stärkta bibliotek. Med bidraget vill Kulturrådet och regeringen öka utbudet i och tillgängligheten till bibliotek i hela landet.

Kulturskolan upprepade fjolårets succésatsning på en musikalfestival. Den hade såväl ett publikt fokus, med konserter, framträdanden och evenemang, som en utbildande del för pedagoger och för barn och unga.

Social hållbarhet

Begreppet social hållbarhet innefattar bland annat god och jämlik hälsa. Enkäten Hälsa på lika villkor visade att den självskattade hälsan varierar en hel del mellan kommunerna. Andelen invånare 16–84 år i Kramfors kommun som skattar sin hälsa som god eller mycket god hade inte förändrats i önskvärd riktning. Utvecklingen följer både länets och rikets.

Perioden 2015–2018 varierade andelen som skattade sin hälsa som bra eller mycket bra i kommunerna mellan 55 och 86 procent. Kvinnor skattade sin hälsa lägre än män, även där följer Kramfors utvecklingen i riket.

Indikatorer 2017
Mål
2017
Utfall
2018
Mål
2018
Utfall
Minst 70 % av invånarna mellan 16 och 84 år tycker att de har bra hälsotillstånd. 67 67
kvinnor 61
män 72
70 63
kvinnor 58
män 69
Minst 60 % av invånarna mellan 16 och 84 år är fysiskt aktiva 30 minuter eller mer per dag. 65 61
kvinnor 62
män 60
70 591

1 Urvalet till statistiken har ändrats och relevanta tal för gruppen 16–84 år finns inte könsuppdelade.

Folkhälsomyndighetens årliga rapport Öppna jämförelser i folkhälsa visar att det finns en viss samvariation mellan självskattad hälsa och kommunernas socioekonomiska förhållanden, som indikerar att ju bättre socioekonomiska förhållanden, desto bättre självskattad hälsa. Mönstret stärks av sambandet mellan självskattad hälsa och utbildningsbakgrund.

Statistiken för fysisk aktivitet visar andelen invånare som var aktiva minst 150 minuter per vecka eller mer. Eftersom man ändrat frågorna kring fysisk aktivitet är resultatet inte helt jämförbart med 2017. En ändring av en indikator föreslås inför nästa rapportering. Generellt kan man säga att spannet för invånare som tränar 150 minuter per vecka eller mer på riksnivå ligger mellan 50 och 75 procent. Även här finns en samvariation med kommunens socioekonomiska förhållanden och utbildningsnivåer.

Hållbart och jämställt arbetsliv

I Kramfors liksom i riket i övrigt är arbetsmarknaden könssegregerad. Kvinno- och mansdominerade yrkesområden organiseras på olika vis och har ofta olika hög status. Fördelningen av obetalt hem- och omsorgsarbete är ojämnt fördelad mellan kvinnor och män, och kvinnor tar ut merparten av föräldraförsäkringen. Att det finns en koppling mellan kvinnors högre sjuktal och olikheter i krav, villkor och ansvarstagande mellan kvinnor och män på såväl strukturell som organisations- och individnivå är en utgångspunkt för kommunens långsiktiga jämställdhetsarbete. Den sammanlagda sjukfrånvarotiden som andel av den tillgängliga ordinarie arbetstiden var för kvinnor 8,05 procent och för män 4,65 procent.

Sjukfrånvaro i procent 2018
Totalt Kramfors kommun 7,20
Kvinna 8,05
Man 4,65

En jämförande studie mellan två kvinnokodade verksamheter samt två manskodade genomfördes. En förskola och hemtjänst jämfördes med VA-drift och IT-enheten med hjälp av Arbetsmiljöverkets kartläggningsverktyg. Studien visar bland annat att kraven var högre men resurserna mindre i de kvinnokodade verksamheterna, medan kraven var lägre och resurserna större i de manskodade. Resultaten följer således strukturerna i kvinnodominerade och mansdominerade yrkesområden generellt i landet.

Meritvärden i skolan, upplevd trygghet samt utsatthet för kränkningar och trakasserier bland elever

Meritvärdena för pojkar och flickor skiljer sig åt både för högstadie- och gymnasieelever. Flickor har högre betyg än pojkar och långt fler flickor än pojkar uppnår grundläggande behörighet till högre utbildning efter 3 respektive 4 års gymnasiestudier.

Genomsnittsbetyget för flickor höstterminen 2018 var 11,40 och för pojkar 8,50.

En enkätstudie bland högstadieeleverna i kommunen visade att flickor var mer utsatta för kränkningar, trakasserier och/eller diskriminering än pojkar och 80 procent av killarna och 65 procent av tjejerna svarade att de känner sig trygga i skolan.

I både högstadie- och gymnasieskolan pågår arbetet med att öka meritvärdena och tryggheten för eleverna. Gymnasieskolan i Kramfors fortsätter att arbeta med Fatta Mans metodmaterial Det börjar med mig. Syftet är att motverka våld, destruktiva maskulinitetsnormer och sprida kunskap om sexuellt samtycke samt öka tryggheten bland unga. Arbetet inleddes 2017 i introduktionsprogrammet på Ådalsskolan. År 2018 introducerades samtliga lärare på Ådalsskolan i metodmaterialet för att de ska utvidga arbetet till fler elever och program.

Metodmaterialet Machofabriken presenterades för rektorer i högstadieskolorna och särskolan. Materialet ska öka jämställdheten, förebygga våld och förändra negativa och begränsande normer med särskilt fokus på maskulinitet. Beslut togs av ett antal rektorer att inleda arbetet 2019.

Exempel på kommunens hållbarhetsarbete – kostenheten

Kostenheten har i många år arbetat systematiskt med att minska miljöpåverkan från kosten i verksamheterna. Sedan 2012 har utsläppen av växthusgaser minskat med motsvarande 65 varv med bil runt jorden.

Kostchefen Katharina Lindström och kocken Anita Sundin förbereder sallader i Kramfors kommuns centralkök, som lagar mat till både förskolor, skolor, äldreboenden och hemtjänsten.

– För att minska miljöpåverkan från kosten har vi arbetat inom fyra områden: inköp, vegetariska alternativ, klimatanpassad matsedel och minskat matsvinn, säger kostchefen Katharina Lindström.

När en ny livsmedelsupphandling gjordes ställdes krav enligt viljeinriktningens område ekologisk hållbarhet. Det ledde till att över hälften av alla råvaror var svenska, 99,7 procent av det oberedda köttet var svenskt och 20 procent av alla råvaror var lokalproducerade. All fisk var MSC-certifierad (hållbarhetsmärke Marine Stewardship Council) och andelen ekologiska livsmedel uppgick till 31,4 procent. För det kvalade Kramfors kommun in i Ekomatsligan. Ekomatsligan är en ranking av landets kommuner och regioner avseende deras ekologiska inköp. Kostenheten fick också en utmärkelse för innovativ svensk upphandling från LRF.

På skolorna finns sedan länge ett vegetariskt alternativ för alla och salladsbord med minst fem sallader. Kramfors var därmed tidigt ute med det som sedermera har blivit Livsmedelsverkets rekommendation, att det ska serveras flera alternativ, varav minst ett ska vara vegetariskt. Matsvinnet mäts på samtliga skolor varje dag och både tallrikssvinn och serveringssvinn har minskat från år till år.

Matsedeln har klimatanpassats genom anpassning efter säsong för att öka andelen svenskt och lokalproducerat. Livsmedel som exempelvis ris har bytts ut på grund av arsenikinnehåll och för miljöns skull, eftersom risproduktion orsakar stora utsläpp av växthusgaser. Maträtter som grytor och köttlådor innehåller mer grönsaker och baljväxter. Det serveras också mer kyckling och fläsk och mindre rött kött, eftersom nöt orsakar stora utsläpp av växthusgaser. Växthusgasutsläppen orsakade av köttkonsumtion har genom dessa åtgärder minskat med hela 43 procent sedan 2012.

Måluppfyllelse

Kommunfullmäktige beslutade i budgeten för 2018 om fyra kommunövergripande mål:

  • nöjda medborgare och kunder
  • god kvalitet
  • attraktiv arbetsgivare
  • god ekonomisk hushållning.

För att det ska gå att bedöma om målen nås finns ett antal indikatorer. De flesta är tagna från offentlig statistik, är möjliga att följa över flera år och kan jämföras med andra kommuners resultat.

Alla indikatorer har en resultatnivå som fastställs i kommunens budget. Resultatnivån för indikatorerna i budgeten utgår från det senast kända resultatet. För att nå god ekonomisk hushållning har kommunfullmäktige beslutat att nivån för minst hälften av indikatorerna ska ligga lika eller över målet som angavs i budgeten 2018 och att balanskravet alltid ska uppnås.

Det finns 15 indikatorer för de fyra målen. Av dem ligger 9 på samma nivå eller högre än målet i budgeten. Totalt nåddes 60 procent av indikatorerna. Eftersom balanskravet inte uppnåddes, klarade inte kommunen god ekonomisk hushållning 2018.

Nöjda medborgare och kunder

Indikatorer 2017
Mål
2017
Resultat
2018
Mål
2018
Resultat
Trend
Andel brukare som är nöjda med den hemtjänst de får (procent) 86 93 87 91
Andel brukare som är nöjda med sitt särskilda boende (procent) 86 87 88 89
Andel elever i årskurs 8 som har en positiv syn på skolan och undervisningen (procent) 81 81 80
Vad tycker företagarna om kommunens service? Skala 1–5 3,10 3,16 3,03 2,96

God kvalitet

Indikatorer 2017
Mål
2017
Resultat
2018
Mål
2018
Resultat
Trend
Andel elever i årskurs 9 som är behöriga till något nationellt program på gymnasiet (procent) 87 80 85 80
Andel elever som fullföljer gymnasieutbildning med examen inom fyra år (procent) 85 67 75 77
Andel elever i årskurs 3 som får godkänt i de nationella proven i svenska, svenska 2 och matematik (procent) 70 67 70 77
Andel av dem som ringer till kommunen för att ställa en enkel fråga som uppfattar att de får ett gott bemötande (procent) 95 92 85 90

Attraktiv arbetsgivare

Varje år genomför kommunen en medarbetarundersökning om hur medarbetarna upplever sin arbetssituation. I undersökningen användes SKL:s modell för det hållbara medarbetarskapet (HME). Modellen riktar in sig på hur medarbetaren upplever motivation, ledarskap och styrning. Resultatet presenteras som tre delindex men sammanfattas också till ett totalindex.

Indikatorer 2017
Mål
2017
Resultat
2018
Mål
2018
Resultat
Trend
Totalindexet för HME 77 80 78 81
Delindex för medarbetarnas motivation (HME) 80 81 81 81
Delindex för medarbetarnas upplevelse av ledarskapet (HME) 80 79 80 79
Delindex för medarbetarnas upplevelse av styrningen (HME) 80 81 81 81
Sjukfrånvaro (procent av arbetstid) 7,0 7,6 7,0 7,2

God ekonomisk hushållning

Indikatorer 2017
Mål
2017
Resultat
2018
Mål
2018
Resultat
Trend
Resultaten av verksamheternas nettokostnader ska uppgå till 1,1 procent 1,1 2,7 1,1 – 4,1
Skuldbördan ska realt inte ligga över 89 086 kr per invånare 89 069 79 287 89 086 79 336

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som bedrivs av privata utförare

Fullmäktige ska för varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för verksamheter som utförs av privata utförare. Syftet är att förbättra uppföljningen och kontrollen av utförarna och öka allmänhetens insyn i deras verksamhet. Kramfors antog ett sådant program första gången 2017. Programmet gäller för avtal med privata utförare som ingås efter det att programmet fastställts i kommunfullmäktige.

Sedan beslutet tagits, har avtal tillkommit med privata utförare gällande snöröjning, högtrycksspolbil och maskinentreprenad på Högberget. Regelbunden uppföljning skedde enligt fastlagda rutiner för att kontrollera entreprenörernas organisation och hur de utförde arbetet.

Viktiga händelser

Årets första månader präglades av ovanligt mycket snö och låga temperaturer. Snöröjningen utsattes för stora utmaningar. Ett febrilt arbete pågick för att hålla vägarna farbara och säkra. Medarbetarna i hemtjänsten gjorde beundransvärda insatser i det besvärliga vädret. Civila snöskottare och traktorförare ställde också upp och hjälpte personalen att komma fram när förhållandena var som tuffast.

Arbetet med medborgardialoger fortsatte. På flera orter hölls medborgardialoger om framtidens organisation av skolor och förskolor. Möjligheten att delta genom en digital medborgardialog fanns också.

Den välbesökta medborgardialogen om Hagaparken gav ett första konkret resultat, en 1,4 kilometer lång promenadväg längs Kyrkviken i Kramfors till Frånö. Stigen är en del av visionen för området. Den planerade promenadvägen är tänkt som en första åtgärd för att skapa ett attraktivt rekreationsområde runt Kyrkviken.

Behovet av förskoleplatser ökade. En ny förskola öppnades på Sandö. Kommunen skickade också ut ett förslag till detaljplan för en ny förskola på Skarpåkern i centrala Kramfors.

Ådalsskolan redovisade efter höstens antagning det största antalet elever i årskurs 1 på över ett decennium. Samtliga program fyllde sina grupper och för 8 av 14 program utökades antalet platser. Rekordhöga 76 procent av eleverna stannade i hemkommunens gymnasieskolor, att jämföra med rikssnittet på 51 procent.

I juli försattes Nordvik Höga kusten kompetens AB i konkurs. Ett räddningsarbete påbörjades för att bevara utbildningarna som Nordvik tillhandahöll. Räddningsarbetet lyckades till stor del och intresset för utbildningarna har sedan hösten bara ökat.

Bistånds-, arbetsmarknads- och sociala servicenämndens ekonomiska situation förbättrades inte. Två av de åtgärder som nämnden beslutade om var att säga upp avtalet kring Träakademien och att lägga ned Kramforshjärtat.

Precis som Träakademien är inte Kramforshjärtat en tvingande uppgift för kommunen. Antalet asylsökande har minskat kraftigt och behovet av en mötesplats i det nuvarande formatet är inte lika överhängande.

Kommunfullmäktige beslöt att införa en kostnad för den kommunala hälso- och sjukvården. När en sjuksköterska, arbetsterapeut eller sjukgymnast besökt en patient i bostaden har det hittills inte kostat något. Från och med den 1 oktober medför det en kostnad. Den blir likvärdig med vad man betalar för regionens öppenvård.

Sveriges kommuner rankas varje år i Miljöbarometern, som tas fram av Aktuell Hållbarhet. I årets rankning klättrade Kramfors 20 platser till nummer 174 av 290 kommuner. Orsaken till den positiva utvecklingen är bland annat att kommunen under många år bedrivit ett systematiskt miljöarbete, exempelvis med miljökvalitetsnormer för vatten, hållbara transporter, minskad plastanvändning och inte minst för ekologisk och lokalproducerad mat.

Förskolorna är också med i miljöarbetet genom initiativet Kemikaliesmart förskola, eller giftfri förskola, som det också kallas. Förskolorna rensade exempelvis bland leksakerna. Personal och chefer deltog i föreläsningar om miljö.

I maj invigdes Östby nya vattenverk. Upptagningsområden är sjöarna Storvattnet, Mjövattnet, Nästvattnet, Nattsjö och Sjöbysjön. Verkets maxkapacitet är 6 500 kubikmeter per dygn och det levererar vatten till 8 000 abonnenter.

Hushållen i och kring Styrnäs-Lo-Dämsta, Bjärtrå och hela sträckan till Lugnvik fick möjlighet att ansluta sig till fiber, eftersom länsstyrelsen beviljade medel från Landsbygdsprogrammet 2014–2020 till investering i bredbandsinfrastruktur. Grävningen beräknas vara klar hösten 2019.

Dialogen om Högbondens framtid landade i en överenskommelse och ett samverkansavtal. Avtalet säkrar allmänhetens tillgång till ön i det yttre kustbandet i världsarvet Höga kusten. Överenskommelsen med Naturvårdsverket säkrar driften av vandrarhemmet från årsskiftet och fem år framåt. Naturvårdsverket behåller Högbonden i sitt fastighetsbestånd och är berett att satsa såväl kort- som långsiktigt på anläggningen och platsen. Kramfors kommun ansvarar för att upphandla båttrafiken och för kostnaderna 2019–2022.

I augusti kom en delegation på nästan trettio personer från Namsos i Norge. Under två dagar tog delegationen del av kommunens arbete, besöksnäring och entreprenörskap i Höga kusten. Det var ett digert program, där bland annat Framtidsbygget, lokaldemokrati och medborgardialog behandlades, men även kommunal äldreomsorg, kundtjänsten och mycket mer.

På hösten kom en delegation från Kina på besök. Staden Luzhou i Sichuanprovinsen sökte ett organiserat samarbete i Europa. Irland, London och Kramfors var de utvalda destinationerna på delegationens resa för att utveckla handel, affärer och kultur. Skuleskogen med världsarvet Höga kusten, Mannaminne, Träteam, High Coast Destillery och Lundgrens ekologiska lantbruk i Bjärtrå stod på programmet.

I september stod Kramfors värd för Landsbygdskonferens Höga Kusten. Över 100 deltagare från hela Sverige diskuterade frågor som: Vad gör att en kommun uppfattas som intressant och attraktiv? och Hur formar vi ett samhälle där människor, miljöer och platser växer utifrån sina förutsättningar? Deltagarna inspirerades av många bygdeutvecklare från Höga kusten, men fick även ta del av forskningsbaserad kunskap. Bland föreläsarna märktes Josefina Syssner, som är forskare vid Centrum för kommunstrategiska studier och expertledamot i den parlamentariska landsbygdskommittén, och Per Johansson, skapare av Glada Hudikteatern.

I projektet Besöksnäring i Höga kusten – en resa i tid och rum renoverade kommunen flera intressanta besöksplatser. Bryggan vid Styresholms fogdeborg renoverades av fritidsenheten. Under sommaren byggde Skogsstyrelsen och fritidsenheten en mycket efterlängtad spång upp till Häxberget. Den gör det enklare att ta sig till minnesstenen vid den plats där avrättningarna tros ha ägt rum 1675. I december fortsatte arbetet med att göra besöksmålet tillgängligt och en större besöksparkering började byggas. I samma projekt startade också en utbildning för blivande guider i Ådalen.

Som en av 15 kommuner fick Kramfors ett finansiellt stöd på 750 000 kronor för att stärka medborgarnas digitala kompetens. Tanken med kommunens nya DigidelCenter är att det även ska ha mobil verksamhet. Den nya biblioteksbussen kommer därför att bli ett digitalt nav.

Kramfors kommun och fastighetsbolaget Krambo samarbetade för att rusta upp utemiljön vid området Uttern-Vesslan. Samarbetet ledde till byggandet av en multiarena, lekplats, grillplats och skapade bättre tillgänglighet. Det var hyresgästerna i området som önskade sig en trevligare utomhusmiljö där de kan umgås och göra saker tillsammans. Krambo tog initiativet och lyckades också få finansiering av Boverket. Multiarenan är flitigt besökt och boende i området är nöjda med utvecklingen.

Framtidsbedömning

Kramfors kommun har en historik av sjunkande invånarantal, hög medelålder och hög arbetslöshet. Under de senaste åren påverkade flyktingsituationen kommunens befolkningsutveckling. År 2016 blev ett år då kommunen för första gången på länge kunde visa en uppåtgående trend. Sedan dess pekar befolkningsutvecklingen åter neråt. SCB:s statistik för december 2018 visade ett invånarantal på 18 423 personer. Bedömningen är att de närmaste åren kommer att vara relativt stabila befolkningsmässigt.

Om man tittar närmare på kommunens befolkningsförändringar, blir det tydligt att utvecklingen ser olika ut i åldersgrupperna. De senaste fem åren har de yngsta grupperna, 0–4 år och 5–19 år, ökat i antal. Det gäller också +65-åringar.

Åldersgrupper 2014 och 2018

Utvecklingen som beskrivs i diagrammet delar Kramfors med många andra kommuner.

De yngsta och äldsta grupperna ökar i storlek, samtidigt som den yrkesaktiva gruppen minskar. Det innebär att skatteunderlaget minskar. Framtida satsningar kommer att behövas både i äldreomsorgen och förskolan, där det finns ett ökat behov av platser. Satsningarna kommer att behöva göras när de ekonomiska förutsättningarna blir sämre, vilket innebär stora utmaningar för kommunen.

Befolkningsutvecklingen är en viktig framtidsfråga. Kommunen som organisation har ett stort ansvar för att försöka vända trenden, men för att lyckas behöver även företag och invånare delta i arbetet. Medborgardialoger inom områden som skola, vård och platsutveckling kommer att vara viktiga i arbetet med att skapa en hållbar framtid.

Befolkningsutvecklingen hänger samman med bostadsfrågan, som spelar en stor roll de närmaste åren. Det är viktigt med attraktiva boendemiljöer i hela kommunen och funktionella kommunområden som förenklar vardagen för medborgarna.

Kollektivtrafiken är också en viktig pusselbit i kommunens utveckling. Bra kollektivtrafik bidrar till bättre förutsättningar för företagen och gör upptagningsområdet för att rekrytera kompetent personal större. Ur ett invånarperspektiv kan man vända på synsättet och med Kramfors som utgångspunkt ha nära till intressanta arbeten och ett stort utbud av nöjen och rekreation inom rimliga pendlingsavstånd.

Kramfors ligger geografiskt mycket bra till i Västernorrlands län och kommunen behöver marknadsföra de fördelar som läget innebär.

Enbart ett bra läge räcker inte, utan kommunen måste dessutom vara attraktiv för människor och företag. Vad som är attraktivt är en smaksak, men en utmaning ligger i att bli tydligare i kommunikationen av vad kommunen står för och vill åstadkomma.

Arbetet med att utveckla och kommunicera kommunens vision Tillsammans har vi mod att skapa livskraft – i hela kommunen är en betydelsefull del i hur det framtida samhället formas. Visionen betonar bland annat kreativitet och entreprenörsanda, liksom öppenhet för nya idéer – framgångsfaktorer för en hållbar och livskraftig kommun.

Finansiell analys

Den finansiella analysen är ett underlag för att man ska kunna bedöma kommunens ekonomiska förmåga. Analysen görs genom ett antal nyckeltal. Jämförelser görs med andra kommuner där det är möjligt, oftast med utfallet 2017 som jämförelseår. Vissa av nyckeltalen ändras snabbare än andra, det framgår i så fall av beskrivningen.

Skattesats och skattekraft

Skattekraft är en parameter som är mycket att svår att förändra. Den bestäms dels av andelen invånare i arbetsför ålder, dels av den lokala arbetsmarknaden. Förändringar sker långsamt. Genom utjämningssystemet omfördelas huvuddelen av skillnaderna mellan kommunerna. En viss skillnad kvarstår dock. Kommuner med låg egen skattekraft, som Kramfors, är känsliga för förändringar av utjämningssystemet.

När skattesatsen jämförs med andra kommuners får man en bild av kommunens handlingsutrymme. Om kommunen har en jämförelsevis låg skattesats kan ekonomin förstärkas genom skattehöjningar. Kommuner som redan har en hög skattesats har däremot svårare att höja skatten. Kramfors hör till de 22 kommuner som hade högst totalt skatteuttag 2018.

  • 21 kommuner hade en total skattesats som var högre.
  • 24 kommuner hade en högre kommunal skattesats (exklusive Gotland).
  • 74 kommuner hade ett sämre skatteunderlag per invånare taxeringsår 2018 (= inkomstår 2017).

Kramfors kommun har haft en oförändrad skattesats under lång tid. Ändå har skatten höjts, eftersom kommunen övertagit uppgifter från landstinget och skatteväxlat, det vill säga höjt skatten lika mycket som landstinget kunnat sänka den. Landstinget Västernorrland har höjt skatten vid flera tillfällen från 9:46 kr 1999 till 11:29 kr 2016. Den egentliga skattehöjningen i landstinget var högre om man tar hänsyn till att vissa verksamheter förts över till kommunen. År 2014 skatteväxlade kommunen senast med landstinget. Då övertog kommunerna i länet ansvar för hemsjukvården och tog därför över 30 öre i utdebitering från landstinget. Under slutet av 1990-talet överfördes ansvaret för funktionsstöd, särskola och delar av psykiatrin. Ännu tidigare överfördes ansvaret för äldreboenden i vad som då kallades sjukhem.

Skattesats Total
skattesats år
2019, %
Skattesats i
kommun
2019, %
Skattesats i
landsting
2018, %
Skattekraft,
kronor per invånare
taxeringsår 2018
Skattekraft,
procent av
rikets
Hela riket32,1920,7011,49215 492100
Kramfors34,4323,1411,29185 53286

Källa: SCB:s hemsida Offentlig ekonomi.

Befolkningsförändring

Skatt och statsbidrag fördelas per invånare. Om invånarantalet krymper, minskar också skatt och statsbidrag. Eftersom det finns ett utjämningssystem som även beaktar skillnader i behov, påverkas utfallet av vilka åldersgrupper som minskar. En befolkningsminskning i enbart åldern 20–64 år leder till att andelen äldre och yngre ökar. Genom utjämningssystemet mildras effekten de första åren. Om befolkningsminskningen fortskrider en lång tid minskar även antalet barn och äldre, med minskande statsbidrag som följd. Negativa befolkningsförändringar påverkar även förmögenheten och skuldsättningen. Skulden per invånare ökar vid oförändrad skuldstock, samtidigt som kvaliteten på tillgångarna (som till stor del är fastigheter och byggnader) försämras genom minskad efterfrågan. Befolkningsförändring är en parameter som kommunen har mycket svårt att påverka. Efter befolkningsökningen 2016 har den långsiktiga trenden med en årlig minskning på 1 procent återkommit. År 2018 minskade antalet invånare med 187. Invandringsöverskottet uppgick till 266 personer, inrikes flyttningar hade en nettominskning med 349 personer och skillnaden mellan födda och döda bestod av en minskning med 104 personer.

Utveckling av invånarantal

Källa: SCB:s hemsida Befolkning. Index 2018 = 75,7. Det betyder att invånarantalet minskat med nästan en fjärdedel på 27 år.

Resultat och balanskravsavstämning

Kommunen har positivt resultat som ett av sina finansiella mål. Resultatet kan påverkas snabbt genom åtgärder i form av inköps- och anställningsstopp. Med sådana tillfälliga insatser är det emellertid svårt att få en godtagbar resultatnivå. Om resultatutvecklingen ses över en längre period får man en bild av kommunens långsiktiga förmåga att upprätthålla godtagbara resultatnivåer.

Resultat före extraordinära poster per invånare

Källa: SCB:s hemsida Offentlig ekonomi. För 2018 enligt redovisning.

Målnivån (gul linje) i diagrammet motsvarar 2 procent av skatt och statsbidrag. Den resultatnivån används allmänt av kommunerna för att illustrera vad som krävs för en långsiktigt god finansiell situation. Resultatnivåerna har sedan 2006 generellt varit sådana att god ekonomisk hushållning uppnåtts. Resultatnivåerna för Kramfors var 2006–2014 låga. Från 2015 och fram till och med 2017 låg resultaten på en långsiktigt hållbar nivå (2016 drogs resultatet ner av en avsättning till pensionsfond). Det stora negativa resultatet om 52 mnkr 2018 innebär ett betydande trendbrott från ett antal år med positiva resultat.

Kommunfullmäktige har som mål att resultatet som andel av verksamhetens nettokostnader ska vara minst 1,1 procent. År 2018 uppgick det till –4,1 procent (2,7 år 2017) vilket innebär att målet inte uppnåddes.

Balanskravsavstämning

(tkr) 2018 2017
Årets resultat enligt resultaträkningen – 51 987 31 651
 - reducering av samtliga realisationsvinster – 1 441 – 1 301
 + justering för realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet
 + justering för realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet
 + orealiserade förluster i värdepapper
 - justering för återföring av orealiserade förluster i värdepapper
Årets resultat efter balanskravsjusteringar – 53 428 30 350
 - reservering av medel till resultatutjämningsreserv
 + användning av medel från resultatutjämningsreserv
Balanskravsresultat – 53 428 30 350
(tkr) 2018 2017
IB ackumulerade ej återställda negativa resultat 0 0
Årets negativa balanskravsresultat enligt balanskravsutredningen – 53 428 0
Synnerliga skäl att inte återställa 53 428
UB ackumulerade ej återställda negativa resultat 0 0

I redovisningen av balanskravsresultatet justeras årets resultat från poster som inte direkt hör samman med den egentliga verksamheten. Från årets resultat avräknas realisationsvinster på drygt 1 mnkr, vilka uppstod i samband med fastighetsförsäljningen till Krambo 2008. Kramfors klarade balanskravet åren 2002 till 2017, varför inga negativa ingående balanser finns. Om balanskravsresultatet är negativt är huvudprincipen att kommunen enligt kommunallagen har tre år på sig att återställa det. Finns synnerliga skäl får kommunfullmäktige besluta att en reglering av ett negativt balanskravsresultat inte ska göras. Exempel på vad lagens förarbete anger som synnerliga skäl är om det motiveras av god ekonomisk hushållning för kommunen.

Kommunstyrelsen anser att det finns synnerliga skäl till att en reglering av det negativa balanskravsresultatet inte ska göras för år 2018. Det motiveras av behovet att ställa om både ekonomi och verksamhet efter den kraftiga minskningen av intäkter från Migrationsverket som den snabba minskningen av nyanlända har inneburit. Kramfors kommun byggde snabbt upp en verksamhet 2015 för att kunna ta emot ett stort antal nyanlända. Med det följde såväl ökade intäkter från Migrationsverket som ökade kostnader för kommunen.

De senaste åren har antalet nyanlända minskat betydligt och i snabb takt. Samtidigt har intäkterna från Migrationsverket minskat i motsvarande hastighet. Stora delar av de kostnader som bands upp är fasta kostnader som tar tid att avveckla, vilket också är den huvudsakliga förklaringen till årets negativa resultat.

Att belasta kommande års resultat med en reglering enligt balanskravet skulle negativt påverka kommunens långsiktiga möjlighet till god ekonomisk hushållning. Betydande kortsiktiga verksamhetsåtgärder skulle riskera att negativt påverka den långsiktiga effektiviteten i kommunens verksamhet.

Resultat för kommunkoncernen uppgick till –53,7 mnkr, att jämföra med 36,7 mnkr år 2017.

De kommunala bolagen hade ett sammantaget resultat på 1,7 mnkr (6,2 mnkr).

Soliditet

Soliditet visar nettoförmögenheten i relation till de totala tillgångarna. Måttet uttrycks i procent. Åtagande för pensioner intjänade före 1998 brukar läggas till. För Kramfors läggs pensionsåtagandet in som ett nettoåtagande med avdrag för överförda medel till pensionsstiftelsen. Soliditeten är mycket svår att påverka på kort sikt. Den brukar ses som ett mått på långsiktig betalningsförmåga.

Soliditet i kommunkoncernen inklusive pensioner före 1998

Källa: SCB:s hemsida Offentlig ekonomi.

Soliditeten för kommunkoncernen är negativ sedan 2000. Det betyder att skulderna är större än tillgångarna. För hela riket har soliditeten varit stabil på 15–25 procent. För att Kramfors ska hamna på ett riksgenomsnitt, krävs att det egna kapitalet förbättras med drygt 400 mnkr. Att förbättra soliditeten till genomsnittet för riket via årliga resultat tar därför mycket lång tid.

Skuldsättning

Ett av kommunens finansiella mål är att den reala skulden per invånare inte får öka jämfört med utgången av 2006. Målet uppnåddes.

Total skuld per invånare

I måttet ingår samtliga skulder och avsättningar i koncernens balansräkning, pensionsåtaganden som tjänats in före 1998 samt borgensåtaganden för utomstående. Från den totala skulden dras likvida medel. I samband med beslut om budget för 2015 reviderades målet, så att effekten av sänkt diskonteringsränta vid beräkning av pensionsskuld skulle exkluderas. Diskonteringsräntan sänktes 2013. Det höjde skulden med 56 mnkr, vilket motsvarar drygt 3 000 kronor per invånare. Skuld per invånare är ett nyckeltal som tar lång tid att förändra. Pensionsåtagandet har nu börjat minska.

Pensionsåtagande och pensionsstiftelse

Pensioner som tjänats in före 1998 redovisas på det sätt lagen föreskriver, det vill säga som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. I årsredovisningen 1998 fanns åtagandet i balansräkningen som en skuld. Med då gällande beräkningsregler värderades det till 341,7 mnkr. I denna årsredovisning värderas samma åtagande till 533,6 mnkr. Trots att inget nytt intjänande sker har åtagandets värde ökat kraftigt. Det finns flera anledningar. Dels har antagandena om livslängd ökat, dels värdesäkras åtagandet och räknas därmed upp årligen. Eftersom åtagandet är förmånsbestämt påverkar också förändringar i det allmänna pensionssystemet. De år den så kallade bromsen slår till i det allmänna pensionssystemet ökar åtagandet. Under senare år är det framförallt sänkningar av diskonteringsräntan som lyft åtagandet.

Enligt regelverket för redovisning ska pensionsutbetalningar redovisas som kostnader. Utbetalningarna väntas vara som störst runt 2030. För att kapa toppåren på utbetalningarna har kommunen bildat en pensionsstiftelse. Vid tre tillfällen har pengar förts över till stiftelsen. I början av 2012 insattes en del (24,1 mnkr), i juni 2013 sattes huvuddelen (75,6 mnkr) in och i april 2017 gjordes den senaste insättningen (20,1 mnkr). Totalt insatt är 119,9 mnkr. Kommunen har tagit de kostnader för överföringen till stiftelsen och löneskatten det medför, med avsikten att minska kostnadsbelastningen längre fram, genom att hämta gottgörelse från stiftelsen. Underlaget för löneskatt minskar då gottgörelse hämtas, vilket betyder att effekten av löneskatt blir neutral jämfört med motsvarande tillväxt i placeringar i egen balansräkning.

Avläst värde för innehaven den 31 december 2018 uppgick till 157,3 mnkr. Andelen aktier och aktiefonder utgjorde 55 procent av innehavet. Räntebärande placeringar utgjorde 32 procent. Resterande del utgjordes av så kallade alternativa investeringar, där även hedgefonder ingår. Stiftelsens styrelse har fyra möten per år. Styrelsens beslut om placeringar styrs av placeringsriktlinjer. De säger bland annat att andelen aktier får variera mellan 30 och 70 procent med ett normalläge på 50 procent. Vid styrelsens möte i februari 2019 uppgick värdet till 168,3 mnkr. Aktieandelen drogs då ned något under 50 procent.

Stiftelsen har vid de två senaste mötena minskat aktievikten, så att den nu ligger något lägre än den 31 december 2017. Styrelsens protokoll och rapporteringen till kommunstyrelsen finns att läsa på kommunens webbplats.

Det totala pensionsåtagandet framgår av noten till poster inom linjen. Ansvarsförbindelsen, som är huvuddelen av det totala pensionsåtagandet, uppgår alltså till 533,6 mnkr. Pensionsstiftelsen förvaltade ett kapital på 157,3 mnkr i slutet av december 2018. För att kunna se hur stor del av åtagandet som stiftelsen täcker, måste man ta hänsyn till att löneskatten redan är betald. Räknar man upp stiftelsekapitalet med löneskatt får man ett totalt värde på cirka 195 mnkr. Ställs sedan detta värde i relation till ansvarsförbindelsen visar det sig att stiftelsen täcker cirka 37 procent av åtagandet i ansvarsförbindelsen.

Pensionsåtagande

(mnkr) 2018 2017
Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 87,7 73,8
Ansvarsförbindelser – pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland avsättningar 533,6 601,0
Intjänat under året 39,1 38,5
Totala förpliktelser 660,3 713,3
Avgår finansiella placeringar avseende pensionsmedel 149,0 149,0
Återlånade medel 511,3 564,3

Driftredovisning samt prognoser och budgetföljsamhet

Driftredovisning per nämnd/styrelse

Nämnd/styrelse
(mnkr)
Redovisning 2018
2018
Budget
Kostnader Intäkter Netto 2018
Avvikelse
2017
Redovisat

Bistånds-, arbetsmarknads- och sociala servicenämnden
– 532,2 – 766,0 190,0 – 575,9 – 43,7 – 538,0
Barn-, kultur- och utbildningsnämnden – 403,4 – 523,8 97,2 – 426,6 – 23,2 – 407,3
Miljö- och byggnämnden – 10,0 – 14,9 6,0 – 8,9 1,1 – 8,7
Överförmyndarnämnden – 4,0 – 3,5 0,3 – 3,2 0,8 – 2,8
Revision – 1,6 – 1,6 0,0 – 1,6 0,0 – 1,5
Kommunstyrelsen – 208,8 – 436,4 235,7 – 200,7 8,1 – 203,3
Summa nämnder/styrelser – 1 160,0 – 1 746,0 529,2 – 1 216,9 – 56,9 – 1 161,7

Finansiering
6,7 – 37,9 47,5 9,7 3,0 14,8

Totalt
– 1 153,3 – 1 783,9 576,7 – 1 207,2 – 53,9 – 1 146,9

Övriga resultatsteg

Avskrivningar
– 35,9 – 39,3 – 39,3 – 3,4 – 38,2
Jämförelsestörande intäkter 1,4 1,4 1,4 – 0,0 1,3
Jämförelsestörande kostnader – 8,8 – 8,8 – 8,8 0,0
Verkamhetens nettokostnader enligt resultaträkningen – 1 187,7 – 1 831,9 578,1 – 1 253,8 – 66,1 – 1 183,7

Prognoser och budgetföljsamhet

(mnkr) 2018 2017
April Delår Utfall April Delår Utfall
BAS-nämnden – 33,2 – 41,3 – 43,7 – 30,2 – 29,4 – 0,4
BKU-nämnden – 15,0 – 17,5 – 23,2 – 16,7 – 13,4 – 0,3
Miljö- och byggnämnden 0,1 0,2 1,1 0,0 0,6 0,8
Överförmyndarnämnden 0,0 0,5 0,8 – 0,8 1,1 1,0
Revision 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Kommunstyrelsen 0,0 5,5 8,1 – 2,4 3,3 – 4,2
Avvikelse för nämnder – 48,1 – 52,6 – 56,9 – 50,1 – 37,8 – 3,1

Årets resultat
– 35,8 – 42,8 – 52,0 21,7 23,1 31,7

Tabellerna visar kommunens driftredovisning och verksamheternas budgetavvikelser.

BAS-nämnden uppvisade ett negativt resultat på knappt 44 mnkr. Det var drygt 2 mnkr sämre än delårsprognosen i augusti och en avvikelse på cirka –43 mnkr jämfört med 2017.

Den huvudsakliga förklaringen var att det inte vidtogs några åtgärder för att inrymma verksamheten i den beslutade budgetramen. IFO (individ- och familjeomsorg) hade fler placerade barn och vuxna, var fortfarande beroende av konsultsocionomer samt hade höga kostnader för hemtjänst och försörjningsstöd.

Resultatförändringen jämfört med 2017 förklaras i huvudsak av två ungefär jämnstora faktorer. Dels uteblivna åtgärder, dels att BAS-nämnden fick en tilläggsbudget på drygt 20 mnkr 2017. Den hade sitt ursprung i det särskilda statsbidraget för flyktingsituationen. Kommunen valde att i bokslutet för 2016 periodisera det till 2017.

BKU-nämnden hade ett negativt resultat på drygt 23 mnkr. Det var knappt 6 mnkr sämre än delårsprognosen i augusti och en avvikelse på cirka –23 mnkr jämfört med 2017.

Den huvudsakliga förklaringen var att beslutade åtgärder i handlingsplanen inte fick tillräcklig effekt. Verksamheten rymdes inte inom budgetramen, vilket till stor del berodde på för höga personalkostnader. Andra exempel var fler barn än beräknat, vilket ledde till att förskoleavdelningar behövde öppnas, och att intäkterna för räddningsgymnasiet blev lägre, eftersom elevantalet minskade.

Helårsutfallets avvikelse jämfört med augustiprognosen beror till stora delar på samma faktorer som förklarar helårsavvikelsen samt att intäkterna från Migrationsverket blev lägre än bedömt.

Resultatförändringen jämfört med föregående år förklaras i huvudsak av två ungefär jämnstora faktorer. Den ena är del av samma saker som förklarar helårsavvikelsen (se föregående sida). Den andra är att BKU-nämnden fick en tilläggsbudget på drygt 13 mnkr 2017, beroende på flyktingsituationen, och även dessa medel periodiserades till 2017.

Miljö- och byggnämnden uppvisade ett resultat på drygt 1 mnkr. Det var knappt 1 mnkr bättre än delårsprognosen i augusti och i nivå med resultatet 2017. Årets resultat och förändringen mellan helårsresultatet och höstprognosen berodde på återhållsamhet och lägre kostnader med anledning av vakanta tjänster. Resultatet 2017 kom sig också av vakanta tjänster i kombination med intäkter för några ovanligt höga byggsanktionsavgifter.

Överförmyndarnämndens resultat uppgick till knappt 1 mnkr. Det var aningen bättre än delårsprognosen i augusti och i nivå med resultatet 2017. Det positiva resultatet förklarades av att färre individer behövde hjälp. År 2017 blev resultatet positivt, eftersom kommunen kunde återsöka medel avseende gode män för ensamkommande i större omfattning än vad som beräknades.

Revisionen höll sin budget och det var samma resultat som i såväl delårsprognosen i augusti som 2017.

Kommunstyrelsen hade en positiv budgetavvikelse på drygt 8 mnkr, 3 mnkr bättre än vad som prognostiserades under hösten och drygt 13 mnkr bättre än 2017. De huvudsakliga förklaringarna bestod av en kombination av allmän sparsamhet och minskade ambitioner och återhållsamhet med projekt. Det grundade sig på det generella kommunbeslutet om återhållsamhet och besparingar för att påverka kommunens totala resultat positivt. Avvikelsen jämfört med 2017 berodde även på att det negativa resultatet då till stor del kom sig av en större avsättning för att riva Björknäs.

Nettoinvesteringar per förvaltning 2014–2018

Förvaltning
(mnkr)
2018
Budget
2018
Redovisat
2017
Redovisat
2016
Redovisat
2015
Redovisat
2014
Redovisat
BAS-nämnden 2,0 1,6 2,3 3,3 2,6 2,0
BKU-nämnden 4,2 2,1 3,1 1,5 1,5 1,8
MoB-nämnden 0,0 0,0 0,2
KS 61,7 56,4 50,5 53,7 26,3 50,4
Summa 67,9 60,1 55,9 58,5 30,6 54,3

Bland 2019 års större investeringar, 60,1 mnkr netto, märks:

Östby vattenverk 3,7
Tjänstecenter Folksam 19,8
Beläggningar/underbyggnad väg 70 år 4,5
Nylands avlopps- och reningsverk 3,0
Borgargatan 1,5
Ådalshallen inkl ventilation 3,7
Investerat i datorer och skrivare 3,2

Redovisning av beslut om investeringar (i mnkr)

Total budget
(mnkr)
Varav ursprunglig
årsbudget1
Tilläggs
budget2
67,9 43,6 24,3

1 KF Budget § 86/2017 och KF § 82/2018
2 KS § 72/2018