Bistånds-, arbetsmarknads- och sociala servicenämnden

Bistånds-, arbetsmarknads- och sociala servicenämnden (BAS) ska främja goda levnadsförhållanden och tillhandahålla vård, omsorg, stöd och service till familjer och enskilda som behöver det. Till verksamheten hör vuxenutbildningen. Barn och unga, äldre, personer med funktionsnedsättning, missbrukare och personer som vårdar närstående är grupper vars behov särskilt ska uppmärksammas. Nämnden handhar även arbetsmarknadsinsatser, bistår nyanlända praktiskt och samordnar kommunens asylmottagande.

Verksamheten lyder under bland annat socialtjänstlagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade samt hälso- och sjukvårdslagen.

Nämnden har fyra verksamhetsområden: Stöd, vård och omsorg (SVO), Individ- och familjeomsorg (IFO), Funktionsstöd (FS) samt Vuxenutbildning, integration och arbetsmarknad (VIA).

Till följd av den kärva ekonomin avvecklades verksamheter inom integration, avtalet med Mittuniversitetet om programmet för möbel- och byggnadshantverk sades upp och familjeteamet avvecklades.

Trycket på IFO var osedvanligt högt med fler placeringsbeslut. Samma trend finns i länet och nationellt. Samtidigt var det svårt att rekrytera socionomer, och konsulter fick anlitas.

Mottagandet av ensamkommande barn näst intill upphörde. HVB-hem och stödboende i Bollstabruk avvecklades. Verksamheten för ensamkommande barn bedrivs nu enbart i centrala Kramfors.

Nämnden beslutade om en strategisk handlingsplan för digitalisering och välfärdsteknik som ska göra vardagen enklare och tryggare för medborgarna och att personalresurser kan användas effektivare.

Kommunfullmäktige beslutade att vuxenutbildning och arbetsmarknad tas över av den nya Bildningsnämnden och frågor om bosättning och asylsamordning tas över av Kommunstyrelsen. BAS-nämnden blir därmed en mer traditionell socialnämnd och byter namn till Välfärdsnämnden från 2019.

Uppföljning av nämndens mål

Nämndens mål var att behålla eller förbättra goda resultat och förbättra dem som tyder på brister. Nämnden följer även hur verksamheterna fullgjort sina uppdrag. Måluppfyllelsen följs via resultat i nationella databaser och öppna jämförelser samt i egna mätningar.

Av nämndens 10 mål uppfylldes 6 helt eller i hög grad och 2 delvis. Målet om stöd och insatser på hemmaplan så att barn kan bo kvar i sin familj uppfylldes inte alls. Skälet var det höga antalet placeringar och att nämnden, på grund av det ekonomiska läget, avvecklade familjeteamet och andra öppna insatser. Målet om andel medarbetare med adekvat utbildning har inte hunnit utvärderas.

Uppföljning av särskilt prioriterade områden

Hållbarhet, jämställdhet och kultur

HR-enheten kartlade arbetsmiljön i kvinno- respektive manskodade sektorer. Slutsatserna behöver hanteras vidare.

Chefer inom BAS genomgick utbildning i hållbart och hälsofrämjande ledarskap för hälsosamma arbetsplatser. Utbildningen var uppskattad och verktygen som presenterades används nu i alla verksamheter.

Äldres och funktionsnedsattas behov av ett tillgängligt kultur- och fritidsutbud uppmärksammades. Aktiviteter med kulturskolan och Kulturenheten genomfördes i särskilt boende inom Stöd, vård och omsorg.

Uppföljning av ekonomiskt resultat

Område
(mnkr)
2017
Utfall
2018
Utfall
2018
Budget
2018
Avvikelse utfall/budget
2018
Prognos
2018
Avvikelse
utfall/prognos
Gemensamt 48,1 59,9 30,9 – 29,0 62,6 2,7
SVO 277,8 276,3 272,4 – 3,9 275,6 – 0,7
FS 184,8 113,8 121,0 7,2 117,7 3,9
IFO 0,0 101,1 82,9 – 18,2 94,0 – 7,1
VIA 27,3 24,8 25,0 0,2 23,5 – 1,3
Summa 538,0 575,9 532,2 – 43,7 573,4 – 2,5

Trots beslutade åtgärder som genererade 12,3 mnkr, redovisades ett underskott på 43,7 mnkr.

Nämnden gick in i 2018 med kostnader för beviljade insatser och kända behov som översteg den tilldelade ramen med 42,3 mnkr. Orsaken var i huvudsak att ”överskottet” som de tidigare ersättningarna för ensamkommande barn renderat inte längre finns att tillgå för att hantera ökade behov av insatser. Många orosanmälningar i social barn- och ungdomsvård, ett stort antal barn placerade utanför det egna hemmet, behov av hemtjänst utöver budget, höga konsultkostnader på grund av svårigheter att rekrytera socionomer och stora behov av svenska för invandrare (SFI) var exempel på sådana insatser.

Personal

Sjuktalet totalt sjönk, men den kostsamma korttidsfrånvaron låg kvar på en hög nivå. Åtgärder för hälsosamma arbetsplatser och hälsofrämjande ledarskap genomförs.

Personalstruktur 2017
Utfall
2018
Utfall
Antal tillsvidareanställda 937 918
Antal månadsanställda med tidsbegränsad anställning (innehavare) 60 57
Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaro i % av arbetstid – ackumulerat för perioden 9,86 9,04

BAS gemensamt (–29,0 mnkr)

Det stora underskottet hade sin förklaring i att sparbetinget till stora delar inte genomfördes, varav 34 mnkr redovisades på BAS gemensamt.

Kvalitetsledning och hälsa hade ett överskott på 1,9 mnkr. Det berodde på åtgärder för att minska kostnader för tekniska hjälpmedel och förbrukningsmaterial och på att tjänster inte tillsattes på grund av det svåra rekryteringsläget.

Stöd, vård och omsorg, SVO (–3,9 mnkr)

Områdets sparbeting i budget var 3,9 mnkr och kunde inte hanteras. Högre personalkostnader på 1,6 mnkr var en orsak och hörde samman med höga kostnader för inskolning av vikarier till semestern. Eftersom en stor andel av vikarierna var nyanlända behövdes språkintroduktion med längre inskolningstid som följd. Tillgången till nyanländ arbetskraft och den kapacitet som den visade gjorde dock att sommaren fungerade över förväntan.

De planerade hemtjänsttimmarna översteg budget med 4 364 timmar. Omräknat i årsarbetare motsvarar det 2,25.

Målet att förbättra produktiviteten i hemtjänsten uppnåddes delvis. Underskottet uppgick till 1 mnkr, men borde ha varit 2 mnkr, med tanke på volymökningen.

Arbetet med att hantera frånvaro med befintlig personal istället för med vikarier lyckades. En reducering med 4 440 timmar beräknades, medan årseffekten summerades till 5 257.

Ambitionen att reducera kostnaderna för sjuklöner uppnåddes inte. Förbättringen i sjukfrånvaron berodde till stor del på minskad långtidsfrånvaro (>90 dagar), vilket påverkar kostnaderna marginellt.

Individ- och familjeomsorg, IFO (–18,1 mnkr)

Områdets sparbeting 2 mnkr kunde inte alls hanteras. Skälet var i första hand kraftigt ökade kostnader för placeringar. I andra hand gick det inte att bli konsult oberoende på grund av ett mycket högt antal orosanmälningar. Antalet anmälningar har fördubblats på fyra år och antalet placerade barn och unga har ökat med 55 procent på tre år.

Förvaltningen klarade inte lagkravet på skyndsamhet när det gällde att inleda utredningar. För att hantera situationen hyrdes fler konsulter in. Det innebar en merkostnad med cirka 3,5 mnkr.

Placeringarna blev inte bara fler, utan även dyrare, samtidigt som ett antal placeringar som Migrationsverket tidigare ersatt med faktisk kostnad nu endast ersätts med schablon. Skälet är att Migrationsverket hänvisar till att endast LVU-liknande förhållanden ska råda för att det ska ersätta faktisk kostnad.

I delårsbokslutet bedömdes att ett antal placeringar borde kunna avslutas och att färre konsultstödda familjehem skulle behöva anlitas, men så kunde inte ske. Även kostnader för internatplaceringar översteg budget. Dessa kostnader styr inte nämnden över, om inte skola kan ordnas på hemorten. Placeringskostnaderna för barn, vuxna och elever med behov av internatboende ökade totalt med cirka 14,5 mnkr.

Utbetalt försörjningsstöd ökade med knappt 2 mnkr. Försörjningshinder på grund av arbetslöshet (40 procent) var fortfarande den främsta orsaken, även om ohälsa har ökat och utgjorde drygt 9 procent. (Talen avser 2017 eftersom 2018 års statistik ännu inte publicerats.)

Funktionsstöd, FS (+7,2 mnkr)

Sparbetinget i budget var 1,3 mnkr, vilket hanterades med god marginal. Den tidigare helårsprognosen visade ett överskott med 3,3 mnkr, men resultatet förbättrades ytterligare med 3,9 mnkr. Orsaken var dels att åtgärdsplanen gav effekt, dels att personalkostnaderna minskades, framförallt när det gällde gruppbostäder. En gruppbostad avvecklades hösten 2017 och vakanta tjänster återbesattes inte.

Behovet av boendestöd och personlig assistans var lägre än förväntat.

Vuxenutbildning, integration och arbetsmarknad, VIA (+0,2 mnkr)

Sparbetinget på 0,8 mnkr hanterades med god marginal. Det kom sig framför allt av att anställningar inom beredskapsavtalet nästan helt gått över till extratjänster och av att personalkostnaderna för Träakademien minskade, eftersom avtalet med Mittuniversitetet om programmet för möbel- och byggnadshantverk sades upp.

Nordviks konkurs sommaren 2018 innebar att vissa kommuner slutade bevilja ansökningar till utbildningarna, vilket ökade Kramfors kostnader. Minskningen av antalet elever på SFI gick långsammare än beräknat, varför neddragningen av lärarpersonal inte följde planen. De elever som kom det senaste året var mer resurskrävande, eftersom de flesta helt saknade skolbakgrund.

Yrkeshögskolan bidrog med ett mindre överskott, trots höga initialkostnader för den nya utbildningen Specialiserad undersköterska i psykiatri som startade hösten 2018.

Viktiga uppgifter

Nyckeltal och antalsuppgifter

Uppgifterna är hämtade från Kolada, KPB, Skoldatabasen och egna uppgifter.

Nyckeltal 2014 2015 2016 2017
STÖD, VÅRD OCH OMSORG (SVO)
Nettokostnadsavvikelse äldreomsorg (%) 2,6 5,6 8,3 13,3
Dygnskostnad särskilt boende (kr/dygn) Kramfors 1 765 1 848 1 835 -----1
Alla kommuner, ovägt medel 1 750 1 809 1 858 1 968
Kostnad per beviljad hemtjänsttimme (kr/timme) Kramfors 469 480 506 -----1
Alla kommuner, ovägt medel 445 461 477 492
INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG (IFO)
Nettokostnadsavvikelse IFO (%) – 1,5 – 17,6 – 4,1 3,0
Nettokostnad ekonomiskt bistånd (kr/invånare) Kramfors 899 801 863 1 002
Alla kommuner, ovägt medel 1 039 1 019 1 001 1 024
Invånare 0–20 år placerade i institution eller familjehem (antal/1 000) Kramfors 17,8 22.2 19,2 -----2
Alla kommuner, ovägt medel 11,9 12,1 10,6 -----2
Nettokostnadsavvikelse LSS (%) – 10,4 – 6,7 – 2,8 1,1
Invånare 0–64 år med insatser enligt LSS, (andel i %) Kramfors 1,10 1,18 1,16 1,1
Alla kommuner, ovägt medel 0,84 0,86 0.87 0,89
Dygnskostnad gruppboende vuxna LSS (kr/dygn) Kramfors 2 069 2 561 2 532 -----1
Alla kommuner, ovägt medel 2 723 2 900 2 952 3 098
VUXENUTBILDNING, INTEGRATION, ARBETSMARKNAD (VIA)
Nettokostnad grundläggande vuxenutbildning (kr/invånare) Kramfors 63 89 113 133
Alla kommuner, ovägt medel 87 95 103 115
Andel elever i kommunal vuxenutbildning som läser grundläggande vuxenutbildning (%) Kramfors 17,7 23,2 21,3 19,7
Alla kommuner, ovägt medel 15,1 17,3 18,4 20,3
Andel invånare 20–64 år som deltar i komvux (%) 2,0 5,5 6,8 7,5
Antal deltagande elever i SFI Uppgifterna baseras på antal registrerade per år 280 326 418 420
Nettokostnad arbetsmarknadsåtgärder (kr/invånare) Kramfors 378 443 628 629
Alla kommuner, ovägt medel 421 433 461 478

1 Förvaltningen valde på grund av det ekonomiska läget att avstå från KPB 2018. Kramfors resultat för år 2017 kan därför inte redovisas.
2 Resultat för år 2017 publiceras inte i Kolada, eftersom Socialstyrelsen beslutade att kvaliteten var för låg för publicering.