Viktiga förhållanden för resultat och
ekonomisk ställning

Omvärlden

Globalisering, ny teknik och förändringar i klimat, demografi och värderingar ändrar kontinuerligt förutsättningarna för människor och samhällen över hela världen. Att kunna förstå och förhålla sig till hur dessa krafter påverkar oss lokalt, regionalt och nationellt i Sverige är av stor betydelse för vår framtid. Sveriges Kommuner och Regioner har identifierat 13 trender som redan idag påverkar och/eller bedöms påverka svenska kommuner fram till 2040.

Minskat lokalt och regionalt handlingsutrymme genom ökad styrning från nationell nivå och från EU. Exempel: Ökad detaljstyrning i socialtjänstlagen och 120 riktade statsbidrag.

Stigande förväntningar på välfärden genom att människors ekonomi förbättras och informationen, kunskapen och tillgängligheten ökar. Även den nya tekniken skapar nya arenor som gör att medborgarna förväntar sig bättre tillgänglighet och snabbhet.

Hårdare konkurrens om kompetens när tillgången på vissa yrkeskategorier minskar, behoven ökar och det är stora pensionsavgångar.

Ökad polarisering genom större ekonomiska klyftor, som i sin tur kan öka polariseringen genom olika möjligheter att nyttja digital teknik, tillgången till socialt och kulturellt kapital (exempelvis nätverk och sociala strukturer). Vidare sker polariseringen genom att gemenskapsinformationen minskar, eftersom allt fler får underhållning, information och nyheter som är skräddarsydda för specifika målgrupper. Åsiktspolarisering, ökat näthat och minskad förståelse för varandra kan bli följder.

Bostadsbrist råder redan i stora delar av Sverige och inte längre bara i städerna. Byggandet har inte hållit jämna steg med befolkningstillväxten. Nyproduktioner är dyra och vänder sig i till förhållandevis resursstarka grupper. Det är svårt för unga, nyanlända och andra resurssvaga att ta sig in på bostadsmarknaden, vilket kan leda till ökad segregation och trångboddhet.

Skillnaderna mellan stad och land har ökat bland annat genom färre jobb inom jord- och skogsbruk, medan städerna gynnats av kunskapsintensiva jobb och framväxten av servicenäringar. Ändå ökar fokuset på landsbygden, bland annat genom ny tekniks möjligheter att minska avstånd och därmed öka förutsättningen för nya arbeten att växa fram på landsbygden, samt genom ökat intresse för en hållbar och miljömedveten livsstil och ökad uppmärksamhet på behovet att säkra livsmedelsförsörjningen.

Många lokala nyhetsredaktioner har tvingats lägga ner och allt fler kommuner riskerar att hamna i medieskugga på grund av ändrade vanor när det gäller att hämta information och nyheter på nya sätt, inte minst via sociala medier. Ett förändrat medielandskap, som mer är byggt av läsarens personliga intressen, innebär att granskningen av makten minskar, lokalbefolkningen kanske inte nås av lokala nyheter och även risk för att nättroll (enskilda såväl som utlandsstödda organiserade trollfabriker) sprider fejkade nyheter och desinformation för att provocera eller skapa opinion.

Människors tillit till varandra och till samhällsinstitutionerna är grundläggande för såväl ekonomisk utveckling som offentlig välfärd. Sambandet mellan hög tillit och välfärdsindikatorer som god hälsa, låg kriminalitet, hög grad av trygghet och uppskattad lycka är också väl dokumenterat i forskningen. I internationella jämförelser ligger Sverige tillsammans med de nordiska länderna samt Nederländerna i topp. Trots ökade ekonomiska skillnader, boendesegregation och en stor flyktinginvandring från så kallade ”lågtillitsländer”, har tilliten i Sverige under lång tid varit oförändrad. Den senaste statistiken tyder dock på att tilliten håller på att minska, framför allt bland yngre. Låg tillit riskerar att skapa ett politiskt klimat där ton och inriktning markant ändras. Från ett demokratiskt ideal där samarbete och dialog främjas, utvecklas politiken istället till en arena för maktkamp och populism.

 

Ökade möjligheter att effektivisera med ny teknik. Teknikutvecklingen är en stark övergripande förändringskraft. Digitaliseringen och artificiell intelligens (AI) kommer att genomsyra hela vårt samhälle – och förändra det i grunden. Många kommunala verksamhetsområden kommer att kunna effektiviseras. Digitalisering och AI erbjuder fantastiska möjligheter, men det finns också risker. Enskildas inflytande och kontroll kan öka när ny teknik bidrar till högre grad av ”självservice”, men frågan är hur vi påverkas av att de mänskliga mötena inom välfärdens tjänster blir allt färre.

Mellan 2014 och 2020 beräknas cirka 400 000 flyktingar med anhöriga få uppehållstillstånd, vilket framledes ger ett ökat kommunalt fokus på integration. En viktig förutsättning för en framgångsrik integration är att nyanlända barn och unga lyckas bra i skolan. Även etableringen på arbetsmarknaden måste förbättras. I Sverige är kompetenskraven på arbetsmarknaden höga och risken är stor att de med bristfällig utbildning eller svagt kontaktnät även på lång sikt inte får något arbete. Kommunernas ekonomi påverkas negativt av en dåligt fungerande arbetsmarknadsetablering. Det ger direkta kostnader i form av ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsåtgärder samt indirekta kostnader i form av socialt utanförskap och uteblivna skatteintäkter. Även om det är staten som har ansvar för arbetsmarknadspolitiken, har kommunerna flera viktiga uppgifter för en bra integration: utbildning, arbetsgivarrollen och de egna arbetsmarknadsinsatserna. De senaste årens stora invandring har inneburit en föryngring av befolkningen och ett uppsving för många mindre kommuner, vars befolkningar annars sannolikt hade minskat. De långsiktiga effekterna kommer emellertid att bli beroende av den politik som förs och de insatser som görs, nationellt och lokalt. Goda resultat uppnås främst när kommuner, det lokala näringslivet och civilsamhället gemensamt arbetar för bra integration.

Osäkerheten i världen ökar. Företag och finansiella system är genom ny teknik och frihandel starkt sammankopplade med varandra. Människor i utvecklade länder reser över hela världen på ett sätt som inte gjorts tidigare. Vi blir därför mer sårbara för finansiella kriser, fejkade nyheter, cyberhot och pandemier. Allt fler system integreras med internet. Dricksvatten, el, fjärrvärme och järnvägstrafik blir allt mer beroende av it, vilket också ökar sårbarheten. Det är inte bara främmande makter eller kriminella hackare som hotar vår it-beroende infrastruktur. Fel och misstag kan också begås av personal i den egna organisationen eller av upphandlade företag.

Vi har överutnyttjat våra globala ekosystem, vilket bland annat tar sig uttryck i stigande havsnivåer och ökenspridning, något som redan påverkar de fattiga delarna av världen och som bidrar till ökade flyktingströmmar. Extrema väderhändelser kommer att bli allt vanligare. I Sverige kan det exempelvis innebära perioder av mycket regn, blåst och risk för översvämningar eller långa perioder av torka med vattenbrist och risk för bränder. Globaliseringen och tillväxten den skapat har lett till ökade rikedomar, minskad fattigdom och en framväxande medelklass i tidigare outvecklade länder, men också till ökad ojämlikhet inom länderna.

Ekonomi, globalt, nationellt och lokalt

Avsnittet är i huvudsak hämtad ut SKR:s ekonomirapport hösten 2019.

Lågkonjunktur väntar 2020

SKR:s prognoser har sedan december 2017 utgått från att högkonjunkturen skulle kulminera 2018 och följas av vikande sysselsättning någon gång 2019 eller 2020. Signalerna blir nu allt tydligare på att konjunkturen mattas av; det framgår både av förtroendeindikatorer och sysselsättningsstatistiken. SKR räknar nu med att Sverige går in i en mild lågkonjunktur 2020 och att den fortsätter 2021. SKR:s bedömning är att BNP ökar med strax över 1 procent både 2019 och 2020 och att arbetslösheten stiger till drygt 7 procent, trots att arbetskraftsdeltagandet sjunker något.

Sverige har de senaste åren gynnats av stark export, bland annat tack vare kronförsvagningen. Nu börjar dock världskonjunkturen vika, på grund av den osäkerhet som råder kring bland annat Brexit och handelskrig. Det drabbar i särskilt hög grad den svenska exportmarknaden, vilket innebär att tillväxten inte har samma förutsättningar att få ett positivt stöd från exporten. I övriga Europa, liksom i Sverige, är penningpolitiken som motmedel i relativt hög grad uttömd. Det gör att staterna måste använda finanspolitiska medel för att stimulera ekonomin. Det osäkra läget och svaga statsfinanser gör dock att många länder avvaktar. Svaga statsfinanser gäller dock inte Sverige, som har en låg Maastrichtskuld och haft ett positivt offentligfinansiellt sparande de senaste åren.

Demografin ställer höga krav på kommunsektorns finanser

I likhet med SKR har andra prognosinstitut och organisationer konstaterat att befolkningsförändringar ställer höga krav på kommunernas och regionernas finansiering kommande år. I juni presenterade finansdepartementet en analys som visade att med oförändrat välfärdsåtagande ökar gapet mellan intäkter och kostnader till 90 miljarder kronor år 2026. Skälet är att kostnaderna per invånare för barn, unga och äldre är så pass mycket högre än för befolkningen i arbetsför ålder, och att det är just de äldre och unga som ökar snabbt i andel den kommande tioårsperioden. Dessutom kommer den största delen av intäkterna från skatt på arbete, och den arbetsföra delen av befolkningen ökar väsentligt långsammare.

Normalt sett sker en tillfällig nedgång av sysselsättningen i samband med ekonomiska kriser, vilket påverkar skatteintäkterna till kommuner och regioner negativt under några år. Sedan finanskrisen 2008–2009 har antalet arbetade timmar utvecklats mycket positivt i förhållande till det demografiska trycket. SKR ser dock att utvecklingen kommande år blir den omvända, när det demografiska trycket ökar medan sysselsättningen, av både demografiska och konjunkturella orsaker, inte längre kan växa i samma takt som tidigare.

Kommunernas ekonomi är ansträngd

Kommunerna går nu in i ett allt svårare ekonomiskt läge och arbetar med effektiviserings- och besparingsplaner för att få ihop budget och plan för perioden 2020–2022. Utmaningarna är störst i individ- och familjeomsorg, hemtjänst, ekonomiskt bistånd och särskilt boende. För alla dessa verksamhetsområden räknar mer än hälften av kommunerna med att de kommer att ha ett underskott på mer än 1 procent av årets budget. I debatten framförs ofta att kommunerna redan dragit ned på resurserna till skolorna. I statistiken fram till 2018 går det dock inte att hitta någon grund för att det generellt skulle vara fallet. Under 2000-talet har kostnaderna per elev i stället ökat, liksom lärartätheten.

Statliga neddragningar ökar trycket på kommunerna

Statens neddragning av Arbetsförmedlingen innan det utarbetats något annat alternativ, gör att kommunerna får ta ett allt större ansvar för arbetsmarknadsfrågor. Ytterligare en fråga som försämrar kommunernas ekonomi är Försäkringskassans striktare tolkningar av personlig assistans och den låga uppräkningen av ersättningen för den statliga personliga assistansen, som bland annat kommunerna utför. Det har gjort att många kommuner fått ta över ett allt större kostnadsansvar för personer med olika funktionsnedsättningar.

Verksamheter måste effektiviseras

Kommuner och regioner måste arbeta med effektiviseringar som ger snabb effekt här och nu, samtidigt som de också behöver arbeta långsiktigt. Det betyder exempelvis förebyggande arbete och omställning till metoder som ny teknik och digitalisering möjliggör. Samtidigt är det svårt att spara eller göra neddragningar i kommuner och regioner, eftersom förväntningarna ofta är att verksamheterna ska finnas kvar och fungera som nu.

Riktade statsbidrag försvårar effektivt effektivisering

De riktade statsbidragen försvårar på olika sätt effektiviseringar. Dels är de ofta riktade till verksamheter som kommunerna och regionerna ändå prioriterar, dels gör de att förväntningarna på verksamheten ökar, när man från statens sida lovar kortare köer i sjukvården eller högre personaltäthet i förskolan.

Det finns potential att effektivisera

Det faktum att antalet anställda i kommuner och regioner ökat med mer än 100 000 sedan 2014 visar att det finns potential för effektiviseringar. Ett sätt är att med stöd av jämförelser lokalt analysera inom vilka områden potentialen är störst, även om det är svårt att säga exakt hur stor den är.

Ett tydligt tecken på att kommuner och regioner haft relativt gott om resurser är den kraftiga ökningen av antalet handläggare inom administration. Ökningen kan också vara ett tecken på ökade krav på dokumentation och uppföljning som statliga myndigheter ålagt kommunsektorn. Det har också blivit fler ärenden och utökade grupper som kommunerna ansvarar för. En viktig uppgift kommande år är att arbeta med förenkling och effektivisering av de administrativa uppgifterna.

Vännäs kommuns ekonomiska förutsättningar

Ekonomi i balans

Kommunallagen kräver att kommunens ekonomi ska vara i balans. Den lägsta gränsen för att ha en ekonomi i balans är att intäkterna årligen täcker kostnaderna. Fullmäktiges ambition är att standardkostnaderna ska vara vägledande för framtida mål. Orsaken till att fullmäktige valt just det nyckeltalet är att det är centralt i kostnadsutjämningssystemet och på så sätt sätter gränser för kommunens ekonomiska utrymme.

Kommunens skatteintäkter

Kommunens skattesats var 23:65. Den används för beskattning av kommunens eget skatteunderlag. Skatteunderlaget består av kommunmedborgarnas löneinkomster, övrig inkomst av tjänst, pensioner, inkomst av näringsverksamhet och övriga sociala ersättningar. Tillväxten av underlaget beror på löneökningar, höjda pensioner eller att antalet arbetade timmar ökar.

Kommunens skatteintäkter periodiseras så att preliminära intäkter kommer in i kommunkassan det år som de avser. I själva verket är skatteintäkterna preliminära fram till dess taxeringen är slutgranskad i december påföljande år. Därefter spelar prognoser över skatteunderlagets tillväxt stor roll för planering och preliminära utbetalningar.

Om tillväxten av kommunens skatteunderlag skiljer sig från den genomsnittliga tillväxten i riket, justeras det via inkomstutjämningen. I klartext betyder det att under en lågkonjunktur med ökad arbetslöshet påverkas utfallet negativt, även om arbetslösheten inte ökar i den egna kommunen.

Vännäs kommun använder sig av SKR:s prognoser vad gäller skatteunderlagets tillväxt med det tillägget att Vännäs kommun 2019 räknade ned SKR:s prognos över befolkningsutvecklingen från 91 till 50 personer.

Löneökningar

En pott för löneökningar låg centralt vid sidan om förvaltningarnas ramar 2019. Kommunstyrelsen beviljar därefter anslag ur potten efter det verkliga utfallet. Resultatenheternas löneökningar kompenseras inte.

Internhyressystemet och internräntan

I samband med intern hyressättning används 1,5 procent (internräntan 2019) + 1,1 procent = 2,6 procent. Differensen 1,1 procent används till att stärka fastighetsunderhållet.

Justering för kapitalkostnad

Färdigställda investeringar aktiveras i samband med att de tas i bruk. Så snart en investering är aktiverad, påförs respektive verksamhet kostnader för avskrivning och internränta.

Ekonomistyrningsprinciper

Budgetuppföljning

Kommunfullmäktige har fastställt rutiner för ekonomisk uppföljning som innebär att förvaltningarna enligt en fastställd plan för uppföljning rapporterar det ekonomiska läget. I uppföljningen anges utfallet vid uppföljningstidpunkten, budget för perioden, eventuell budgetavvikelse och prognostiserat årsutfall. Kommentarer till avvikelser görs och en åtgärdsplan för en budget i balans inlämnas om prognosen pekar på underskott.

Nämnderna ska med utgångspunkt från den givna ramen ta självständigt ansvar för sin ekonomi. Nämnderna har ansvar och befogenheter att fatta nödvändiga beslut för att hålla budgeten. Nämnderna ska ha en långsiktighet i sina prioriteringar och utveckla former för att se över befintlig verksamhet, samtidigt som nödvändig utveckling måste beaktas.

Nämndernas över- och underskott

Återställandet av ett underskott kan delas upp på 1–3 år i en återbetalningsplan, som fastställs av kommunstyrelsen. Överskott kvittas mot tidigare underskott.

För intraprenader gäller att uppkomna påverkbara överskott får överföras till kommande år. Därav får högst 25 procent användas för individuell premiering. Underskottet tas med i dess helhet. Kommunfullmäktige kan eventuellt besluta om ett annat upplägg.

Resultatenheten Liljaskolan har sina ekonomiska villkor reglerade i ett avtal. En översyn av Liljaskolans organisationsform och framtida ansvar ska genomföras 2020. En upphandling av konsultstöd för det genomförs och resultatet av översynen förväntas kunna presenteras våren 2020.

Investeringar

Slutkostnadsredovisningen redovisas när investeringen är genomförd, dock senast året efter medel till investeringen anslogs i investeringsbudgeten. I samband med tilläggsbudget ska nämnden göra en begäran till kommunstyrelsen om att överföra medel för pågående, men ej fullföljda och slutredovisade budgeterade investeringar, till ett nytt verksamhetsår. Kommunfullmäktige tar det slutgiltiga beslutet om medel ska föras över.

Finansiella principer

Kommunallagen föreskriver att kommunen ska formulera både finansiella och strategiska verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning.

Vännäs kommuns finansiella mål redovisas under avsnitt 1.6 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning.

Riskanalys

Omvärldsrisk

Befolkningsutveckling: SCB prognostiserar med en ökning av antalet medborgare i Vännäs. Den prognosen ligger bland annat till grund för SKR:s skatteprognos. Om befolkningen ökar långsammare än prognosen betyder det lägre skatteintäkter i kommunen och därmed en risk för kommunens ekonomi. Vännäs kommun har hanterat den risken genom att i budget räkna ned förväntan på antalet medborgare och budgeterar därmed med en lägre skatt än SKR:s prognos.

Verksamhetsrisk

Liljaskolan: 75 procent av eleverna på Liljaskolan kommer från andra kommuner. Det innebär en betydande affärsrisk för Vännäs kommun om elevantalet i regionen sjunker eller om andra kommuner i större utsträckning skulle anordna liknande utbildningar. Risken hanteras bland annat genom att en utredning påbörjas våren 2020 med fokus både på lämplig driftsform för skolan i framtiden och på de risker som den stora externa exponeringen medför.

Vännäs Fastigheter: Risken för outhyrda lägenheter och lokaler är den största verksamhetsrisken för bolagskoncernen (omsättning cirka 54 mkr). Bolagets strategi för att hantera risken är att vara en professionell hyresvärd som erbjuder konkurrenskraftiga hyresobjekt och genom att noga följa utvecklingen på hyresmarknaden.

Finansiell risk

Ränterisk: Både Vännäs kommun och Vännäs Fastigheter har lån i banker och kreditinstitut på tillsammans cirka 630 mkr. Koncernen har enbart lån till fasta räntor och 101 mkr av lånen förfaller inom ett år. Det är att betrakta som kort risk. Inom två till fem år förfaller 426 mkr och 103 mkr förfaller senare än fem år. Den genomsnittliga räntan i koncernen var 0,67 procent, vilket var en historiskt låg ränta. En ränteökning med 1 procent skulle påverka koncernen med cirka 0,7 mkr i högre räntekostnader 2020. Vid en längre periods räntehöjning med 1 procent skulle koncernens samlade räntekostnader öka med cirka 1 mkr årligen. Förfallodagarna för lån sprids ut över åren, för att minimera risken för onödigt höga räntenivåer.

Risk i finansiella placeringar: Kommunen har medel placerade vars avkastning ska användas för att täcka delar av pensionskostnaderna. Det ekonomiska läget både i omvärlden och Sverige gör att risken i kommunens placerade medel ökar.

Kommunen har diskretionär förvaltning enligt en kapitalplaceringspolicy som ett sätt att hantera risken i de finansiella placeringarna.

Soliditet

Soliditeten är ett mått på kommunens långfristiga finansiella utrymme och visar hur stor del av tillgångarna som är finansierade med eget kapital.

Ett av kommunens finansiella mål är att soliditeten långsiktigt ska öka. Det är svårt att ange ett specifikt mått på hur stor soliditeten bör vara i en kommun, men den genomsnittliga soliditeten i Kommunsverige var 43,9 procent 2018 jämfört med 35,7 procent i Vännäs kommun 2019. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen för pension var 6,5 procent. Det betyder att soliditeten bör öka betydligt framöver för att kommunen ska kunna möta framtidens behov. Vännäs kommun har tagit beslut om 100 procents egen finansiering av framtida investeringar, vilket kommer att bidra till en utveckling i rätt riktning.

Pensionsförpliktelser

Vännäs kommun har en pensionsförpliktelse till nuvarande och pensionerade anställda. Skulden var på balansdagen 229,1 mkr, vilket innebar en ökning med 1,8 mkr. Skulden redovisas under borgensåtaganden och andra förpliktelser och avser pensionsintjänande före 1998. Pensionsskulden för intjänande efter 1998 uppgick till 65,9 mkr, vilket var 12,1 mkr högre än 2018. Ökningen mellan 2017 och 2018 var 6,4 mkr. En av orsakerna till att ökningen var så mycket större mellan 2018 och 2019 är att lönerna ökade bland annat till följd av lärarlönelyftet. Det ledde till att fler kom över taket som ger till rätt till förmånsbestämd pension. Återlånade medel (skillnaden mellan den totala pensionsförpliktelsen och marknadsvärdet på förvaltade medel) uppgick till 222,9 mkr vid årsskiftet.

Värdet av kommunens aktieportfölj för förvaltning av pensionsmedel uppgick till 72,0 mkr. Det innebar en ökning med 9,4 mkr sedan 2018, varav 7,5 mkr var orealiserade vinster. Handelsbanken och Swedbank var kommunens diskretionära förvaltare (som har mandat att fatta placeringsbeslut).

Ekonomiska nyckeltal ur Kolada (Kommun- och landstingsdatabasen) kopplade till budgetprocessen

Kommunfullmäktige beslutade i samband med budget 2020–2021 och plan 2022 att budgeten ska utgå ifrån kostnadsutjämningssystemet, eftersom det sätter gränser för en kommuns ekonomi.

Det är främst några ekonomiska nyckeltal i Kolada som är relevanta att följa och analysera. Det är standardkostnad och nettokostnadsavvikelse för de verksamhetsområden där en standardkostnad räknas fram (förskola, fritidshem, grundskola, gymnasium, äldreomsorg, LSS och IFO) och nettokostnad per invånare jämförd med liknande kommuner för övriga verksamheter. Kostnader högre än standardkostnaden indikerar antingen högre ambitioner eller lägre effektivitet jämfört med riket, och lägre kostnader än standardkostnad indikerar lägre ambitionsnivå eller högre effektivitet jämfört med riket.

Den sammanlagda nettokostnadsavvikelsen för Vännäs kommun 2018 var cirka + 15 procent. Det betyder att kommunens huvudverksamheter hade cirka 15 procent högre kostnader än vad som motiveras av kommunens struktur. Det var främst grundskola, äldreomsorg och IFO av huvudverksamheterna som hade höga kostnader.

En jämförelse av nettokostnaden per invånare för övriga verksamheter visar att kommunen satsade mer än jämförbara kommuner på fritidsverksamhet, fritidsanläggningar, kollektivtrafik, bibliotek och affärsverksamhet. Övriga områden hade lägre kostnader jämfört med andra kommuner. Se nyckeltalsbilaga.

Kostnaderna i grundskolan var cirka 19 procent högre än vad kommunens struktur motiverade. Det var främst på området som benämns övriga kostnader som avvikelsen var stor. Där bokförs till exempel elevassistenter, talpedagoger, skolvärdinnor, fritidspersonal, SYV och likande. Trots de höga kostnaderna klarade barn- och utbildningsnämnden att hålla sin budgetram och uppvisade ett överskott om + 7,7 mkr.

Kostnaderna i äldreomsorgen var cirka 20 procent högre än vad strukturen motiverade. En hög andel av invånarna + 65 hade en insats via äldreomsorgen (hemtjänst, korttids- och särskilt boende). Medelvårdtiden på särskilda boenden i Vännäs var också längre än i jämförbara kommuner. Alla dessa faktorer bidrog till de höga kostnaderna. Även kostnaderna inom individ och familj var höga i Vännäs. Det var främst kostnader för placeringar av barn, unga och vuxna som var höga. Vård- och omsorgsförvaltningen överskred sin budgetram med cirka 17,7 mkr, varför åtgärder inleddes för att komma tillrätta med underskotten. Åtgärderna beskrivs närmare i vård- och omsorgsnämndens verksamhetsberättelse.

De avvikelser jämfört med riket som presenteras ovan är de som ligger till grund för beslutet att från budget 2020 anpassa budgetramarna efter standardkostnad + cirka 7 procent. Anpassningen ska enligt budgetbeslut ske under en treårsperiod. Kommunens avsikt är att fortsätta att ha en högre ambitionsnivå jämfört med andra kommuner, men på en något lägre nivå.