God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning

Uppföljning av de ekonomiska målen

Koncernen upprättade inte någon gemensam budget 2019, varför uppföljning av de ekonomiska målen för kommunen och bolagen görs separat. Måluppfyllelse av kommunens mål kommer först och därefter bolagens.

Uppföljning av måluppfyllelse inom kommunens fyra perspektiv, ekonomi, medarbetare, samhällsutveckling och medborgare.

Ekonomi

Vännäs kommuns ekonomiska mål

		Kommunfullmäktiges mål
			Nämnderna har en ekonomi i balans.
			Årets resultat ska uppgå till 2 procent av skatter och bidrag.
			Soliditeten ska långsiktigt förbättras.

Resultatet i kommunen uppgick till +28,2 mkr. Det var 14,5 mkr bättre än budget, som låg på 13,7 mkr.

Kommunen har tre ekonomiska mål som framgår ovan. De följs upp årligen och måluppfyllelsen redovisas för 2019 och några år bakåt i tiden. En sammanvägning av måluppfyllelse inom de olika målen visade en delvis uppfylld resultatnivå på området ekonomi. Målen totalt sett uppfylldes alltså inte helt, det mycket goda resultatet till trots.

Kommunen som helhet uppvisade ett stort överskott jämfört med budget. Överskottet fanns främst på finansen och bestod i huvudsak av jämförelsestörande engångsposter. Nämnderna uppvisade ett stort sammantaget underskott, vilket framgår i driftredovisningen nedan.

Nämnderna har en ekonomi i balans

Målet om att nämnderna har en ekonomi i balans uppnåddes inte 2019. Nämnderna hade ett sammanlagt underskott på 11,7 mkr. Barn- och utbildningsnämnden var den enda nämnd som helt och hållet uppvisade en budget i balans. Övriga nämnder uppvisade större eller mindre underskott. De olika nämndernas resultat redovisas var för sig nedan.

Kommunstyrelsen: Kommunstyrelsens två nämnder uppvisade totalt underskott med 0,3 mkr, varav kommunstyrelsen hade + 2,1 mkr och samhällsbyggnadsförvaltningen – 2,4 mkr. Överskottet för kommunstyrelsen berodde främst på lägre kostnader för flyktingverksamheten och lägre personalkostnader på grund av vakanser. Även Vännäs Net uppvisade ett bättre resultat än förväntat. Samhällsbyggnadsförvaltningens underskott berodde främst på högre kostnader än budgeterat för snöröjning och halkbekämpning.

Plan- och miljönämnden: Plan- och miljönämnden uppvisade ett underskott på 0,9 mkr. Det var räddningstjänsten som stod för hela underskottet och det var främst personalkostnaderna som överskred budget. Det berodde bland annat på många nyrekryteringar som medförde ett stort utbildningsbehov.

Vård- och omsorgsnämnden: Vård- och omsorgsnämnden uppvisade ett mycket stort underskott, – 17,6 mkr. Det fanns ett sparkrav på 8,8 mkr som nämnden inte hade tagit beslut om att verkställa, och som i och med det medförde ett lika stort underskott inom den förvaltningsgemensamma verksamheten.

LSS genererade ett underskott på 2,4 mkr. Området hade 2018 en nettokostnadsavvikelse på –3,1 procent. Det betyder att området då hade 3,1 procent lägre kostnader än förväntat om man ser till kommunens struktur, varför avvikelsen jämfört med budget inte nödvändigtvis betyder att kostnaderna jämfört med andra kommuner är höga. Motsvarande statistik för 2019 kommer 2020 och analyseras då.

IFO genererade ett underskott jämfört med budget på 7,7 mkr. Ett utvecklingsarbete förväntades leda till lägre kostnader, men effekten visade sig först i november, varför det stora upparbetade underskottet inte kunde vändas under året. Ett arbete för att förbättra prognoserna ska starta och förhoppningen är att resultaten av utvecklingsarbetet ska hålla i sig 2020.

Äldreomsorgen genererade ett överskott på 1,0 mkr. År 2018 hade äldreomsorgen en nettokostnadsavvikelse på +19,6 procent. Det innebär att verksamheten det året hade betydligt högre kostnader än vad som motiverades av kommunens struktur. Motsvarande tal för 2019 kommer 2020.

Liljaskolan: Liljaskolan redovisade ett resultat på 1,1 mkr, vilket var 0,5 mkr mindre än resultatkravet och budgeten på 1,6 mkr. Underskottet berodde främst på lägre intäkter än budgeterat och färre elever i snitt på läsårets sista termin än prognostiserat.

Barn- och utbildningsnämnden: Barn- och utbildningsnämndens sammanlagda resultat var +7,7 mkr. Överskottet berodde till största delen på poster av tillfällig karaktär, såsom statsbidrag och lägre personalkostnader på grund av vakanser, sjukdom och tjänstledigheter. Beslutade besparingar inför budget 2020 som delvis genomfördes organisatoriskt hösten 2019 bidrog också till överskottet.

Barn- och utbildningsnämnden klarade att hålla sin budgetram, men flera av nämndens verksamhetsområden hade betydligt högre nettokostnader 2018 jämfört med vad som motiveras av kommunens struktur. Fritidshem + 10,5 procent, förskola -3,8 procent och grundskolan + 18,8 procent. Statistiken för 2019 kommer 2020.

Finansen: Årets överskott på finansen uppgick till hela 26,2 mkr. Det är viktigt att konstatera att merparten av överskottet representerade tillfälliga jämförelsestörande poster. Cirka 2 mkr berodde på att kommunen tidigare fått externa medel för olika projekt som avslutats och där ej nyttjade medel gav överskott. Ej budgeterad försäljning av exploateringsfastigheter genererade överskott med 1,2 mkr, 1 mkr berodde på något lägre kostnader för pensioner och löneökning jämfört med budget, 2 mkr berodde på en buffert som inte utnyttjades. Åren 2017 och 2018 bokades något för höga pensionskostnader upp. Det justerades 2019 och gav ett överskott med 7,2 mkr. Efter skatteavräkning för 2018 blev skatteintäkterna cirka 4,8 mkr högre än budgeterat. En förändring 2019 i hur finansiella tillgångar ska redovisas resulterade också i ett överskott på 7,5 mkr. Merparten av dessa poster var tillfälliga och effekten av de förändrade redovisningsreglerna för finansiella tillgångar kan också generera underskott nästkommande år, beroende på hur de finansiella marknaderna utvecklar sig.

Årets resultat ska uppgå till 2 procent av skatter och bidrag

Målet om att årets resultat ska uppgå till 2 procent av skatter och bidrag uppfylldes helt. Resultat uppgick till 4,7 procent av skatter och bidrag. Målet uppnåddes enbart på grund av det stora överskottet för finansen. Målet har uppnåtts fyra av de fem senaste åren. Båda åren med hög måluppfyllelse stod finansen för merparten av överskottet. Det är ett observandum inför åren framöver, då det är centralt att nämnderna arbetar med en budget i balans.

Resultat i förhållande till skatter och statsbidrag

Soliditeten ska långsiktigt förbättras

Målet om att soliditeten långsiktigt ska förbättras uppfylldes. Soliditeten beräknas genom att man ställer kommunens egna kapital i relation till balansomslutningen. Nyckeltalet visar därmed hur stor del av kommunens tillgångar som är finansierade med eget kapital. Diagrammet ovan visar att soliditeten exklusive ansvarsförbindelsen för pensioner uppgick till 35,7 procent, vilket var 3,0 procentenheter högre än 2018. Om ansvarsförbindelsen för pensioner räknas med uppgick soliditeten per 31 december 2019 till 6,5 procent, 3,2 procentenheter bättre än 2018.

Orsaken till den förbättrade soliditeten var både det goda resultatet för året och att självfinansieringsgraden av kommunens investeringar låg på en hög nivå. Självfinansieringsgraden beräknas genom att man ställer årets resultat plus avskrivningar i relation till årets investeringsvolym. Diagrammet nedan visar utvecklingen av kommunens årliga investeringsvolym i förhållande till självfinansieringsgraden respektive år.

Soliditet

Årets investeringar - självfinansieringsgrad

Bolagskoncernens måluppföljning

Bolagskoncernen består av Vännäs Fastigheter AB med två helägda dotterbolag (Älvdala Fastigheter AB och Fastighetstjänster i Vännäs AB). Dotterbolagen hade en mycket blygsam omsättning, varför uppföljning av målen här begränsas till Vännäs Fastigheter.

Bolaget omsatte drygt 53,7 mkr med ett resultat före skatt om cirka 7,9 mkr. Balansomslutningen ökade med cirka 48 mkr till cirka 493 mkr och de räntebärande lånen uppgick till 362 mkr.

I perspektivet medarbetare uppnåddes målet medarbetarna trivs. Målen bra ledare med ett gott ledarskap, jämställda arbetsvillkor och kvinnor med heltidsanställning uppnåddes delvis. Målet om sjukfrånvaro uppfylldes inte.

Medarbetare

Medarbetarenkäten genomfördes 2018 och visade att det goda resultatet 2016 stod sig. Svarsfrekvensen minskade dock något (81,6 procent) i jämförelse med 2016 (86,3 procent).

Medarbetare trivs

Många medarbetare (81 procent) trivs och känner trygghet och tillit i sin arbetsgemenskap. Medarbetarna uppgav att de känner stort engagemang (88 procent), att arbetet känns betydelsefullt och att det finns möjlighet att påverka beslut och hur arbetsuppgifter ska utföras. Många uppgav också att de känner sig nöjda med vad de uträttar i sitt arbete (81 procent).

Enkäten visade vissa förbättringsområden, till exempel kunskap hos varje medarbetare om vilka arbetsinsatser som påverkar den egna lönen. Det fanns medarbetare som uppgav att de det senaste året blivit utsatta för kränkande särbehandling av chef, arbetskamrater (5,6 procent) eller brukare (17,6 procent). Hälften av dem uppgav att de fått det stöd de behövt av sin arbetsgivare, men det är fortfarande mycket viktigt att synliggöra och stoppa beteenden som skadar medarbetarna.

Kampanjen Tillbud och arbetsskador genomfördes. Ett samlat informationsmaterial gick ut till arbetsplatserna och cheferna informerade vid arbetsplatsträffarna om vikten av att anmäla tillbud och arbetsskador i kommunens system.

Kampanjen Nolltolerans mot kränkande särbehandling och trakasserier pågick 2019 och fortsätter hela 2020. Information och flyers gick ut till arbetsplatserna. En resurs från personalavdelningen fanns tillgänglig för utbildning och stöd. Ett kortare seminarium och dialog i flera arbetsgrupper genomfördes. Målet är 80 procent av alla medarbetare ska ha genomgått seminariet 2020.

Bra ledare och ett gott ledarskap

Medarbetarna uppgav att de har en chef som håller vad den lovar och följer upp överenskommelser (67,2 procent). Ungefär lika många tyckte att chefen visar omtanke och bryr sig om sina medarbetare (65,6 procent). Nästan lika många tyckte att chefen får medarbetarna att arbeta mot gemensamma mål och visioner (64 procent) och att chefen inspirerar medarbetarna att göra ett bra arbete (61,9 procent). Att chefen ger beröm och uppskattning för ett bra arbete uppgav mer än hälften av medarbetarna (53,6 procent).

Ett ledarprogram för nya chefer startades tillsammans med ett antal kommuner i Umeåregionen. Syftet är att höja grundkompetensen hos nya chefer i kommunen. Utbildningen sker gemensamt med övriga kommuner vid ett antal kurstillfällen och enskilt i respektive kommun vid ett antal tillfällen. Utbildningen löper vidare 2020.

Ett antal ledardagar och seminarier genomfördes med olika teman: lönebildning, kränkande särbehandling, samverkansavtal, coachutbildning och alkohol och droger.

En utbildning i rehabiliteringsverktyget ADA-chef genomfördes med ett antal chefer och medarbetare från personalavdelningen. Det är ett stödmaterial för återgång i arbete vid sjukdom. Ett antal insatser, bland annat kartläggning av sjukskrivna, stödinsatser för korttidssjukskrivna och stöd vid svårare personalärenden genomfördes i verksamheterna.

Jämställda arbetsplatser

Kommunen hade 2019 totalt 1 151 medarbetare, en ökning med 5 i jämförelse med 2018. Andelen heltidsanställda ökade något (1,0 procentenhet) till 65,4 procent. Målet om att 65 procent av kommunens tillsvidareanställda kvinnor ska ha en heltidsanställning uppnåddes inte fullt ut totalt i kommunen, men ett antal förvaltningar nådde målet. Lägst andel heltidsanställda fanns i vård- och omsorgsförvaltningen med 43,1 procent.

Antal medarbetare

Löneskillnaden mellan män och kvinnor minskade något. Kvinnor tjänade 96,4 procent av männens medellön. Löneskillnaderna var störst i åldersgrupperna 50 år och äldre. Vid Liljaskolan, kommunledningskontoret och vård- och omsorgsförvaltningen hade kvinnor högre medellön än män. Målet uppfylldes delvis. Kommunen genomför lönekartläggning årligen för att bevaka löneskillnader på grund av kön. En handlingsplan är framtagen för arbetet med att komma till rätta med löneskillnaderna mellan män och kvinnor.

Ett nytt samverkansavtal med samtliga fackförbund utarbetades och antogs. Avtalet har ett tydligare fokus på arbetsmiljöfrågor än tidigare. En utbildning genomfördes bland chefer och fackförbund för att införa det nya samverkansavtalet.

Sjukfrånvaro

Den totala sjukfrånvaron uppgick till 6,8 procent, en minskning med 0,1 procentenheter. Tre förvaltningar minskade sin sjukfrånvaro och två ökade sin. Störst minskning stod kommunledningskontoret för med 4,1 procentenheter och störst ökning stod Liljaskolan för med 1,2 procentenheter.

Kvinnors sjukfrånvaro var högre än mäns, 7,7 respektive 3,9 procent att jämföra med 7,9 och 4,3 procent 2018. Värt att notera är att mäns sjukfrånvaro minskade med 0,4 procentenheter, medan kvinnors minskade med 0,2 procentenheter. Långtidsfrånvaron minskade med 1,3 procentenheter och var 54,7 procent. Längst sammanlagd sjukfrånvarotid hade medarbetare 50 år eller äldre med 7,6 procent. Det innebar en förändring, eftersom gruppen 29 år och yngre legat högst i två år. Långtidssjukfrånvaron mer än 60 dagar i procent per förvaltning och ålder var högst vid Liljaskolan och lägst vid kommunledningskontoret. Sjukfrånvaron i procent per förvaltning och ålder (29 år och yngre), (30–49 år) och (50 år och äldre) var högst för alla åldersgrupper i vård- och omsorgsförvaltningen.

Insatser genomfördes för medarbetare som riskerade ohälsa eller redan var sjukskrivna. Till största delen köptes förebyggande och främjande och till en mindre del efterhjälpande insatser av företagshälsovården. Chefer tillsammans med en rehabkonsulent följde i ett tidigt skede upp medarbetare med 6 sjukfrånvarotillfällen under 12 månader. Arbetet torde ge långsiktigt goda effekter på sjuktalen och minska risken för att medarbetare blir sjukskrivna längre tid.

Orsaken till sjuktalen domineras som tidigare av fysisk sjukdom följd av luftvägsinfektioner och psykisk ohälsa.

Sjukfrånvaro 2019

Framtidsbedömning

Arbetskraftsbehovet kommer generellt att vara stort i Sverige framöver. Drygt 500 000 medarbetare ska ersättas och nya rekryteras på grund av pensionsavgångar i kommunsektorn. Pensionärsgruppen ökar, medan färre ungdomar går ut gymnasiet och kommer in på arbetsmarknaden. Den sammantagna bilden är komplex. Vännäs kommun har en hög ungdomsarbetslöshet och flera saknar gymnasiekompetens.

Pensionsavgångarna har varit måttliga fram till 2019. Från 2020 syns en ökning. De grupper som berörs mest är undersköterskor, boendehandledare, lärare, förskollärare och ledare. Konkurrensen om arbetskraft gör det svårt att rekrytera vissa yrkesgrupper. Det gäller bland annat undersköterskor, lärare, förskollärare, sjuksköterskor, socionomer och chefer med erfarenhet. Konkurrensen om dessa yrkesgrupper är stor i regionen och ökar. Det innebär att kommunen i större utsträckning behöver arbeta med sitt arbetsgivarvarumärke, oftare internrekrytera chefer, ge bättre förutsättningar för chefer att utöva sitt ledarskap, utveckla och förbättra arbetsmiljön samt erbjuda marknadsmässiga löner. Att arbeta för att fler medarbetare ska arbeta heltid är också viktigt för kommunens arbetskraftsförsörjning och även i ett jämställdhetsperspektiv. Vännäs kommun har en plan för att öka andelen heltidsanställda, främst inom Kommunals yrkesgrupper.

Uppföljning av resultatet

Kommunfullmäktige har antagit tre mål i perspektivet medborgare, där två av målen nådde delvis uppfylld resultatnivå och ett mål uppfylld resultatnivå.

Medborgarna trivs i Vännäs kommun

Medborgarenkäten genomfördes 2019 och visade att medborgarna fortsätter att anse att kommunen är en bra plats. Det sammanfattande betygsindexet Nöjd regionindex (NRI) visar hur medborgarna bedömde Vännäs kommun som en plats att bo och leva på. NRI för Vännäs var 64, vilket bedöms visa att medborgarna är nöjda. Under 40 är ett icke godkänt resultat och över 75 betyder mycket nöjda. Kommunens resultat är på samma nivå som 2017, då undersökningen senast genomfördes. De områden som medborgarna betygsatte högst var trygghet 71 och utbildningsmöjligheter 76, medan bostäder fick lägst betygsindex, 57. Det är svårt att veta varför ett område får högt eller lägre index utan att göra en fördjupad analys. Bostadspriserna i kommunen har ökat och det har varit få lediga hus till salu, även om det har byggts nya områden. År 2019 färdigställde exempelvis Vännäs Fastigheter nya kooperativa hyresrätter på Älvdala och kommunen planerar för nya bostadsområden.

Nöjd region index, NRI

Medborgarna är delaktiga i kommunens utveckling, ges ett bra bemötande, en bra service och tillgängligheten till Vännäs kommuns verksamheter är god

Flera medborgardialoger genomfördes bland annat om ett grönt stråk (centrumutveckling) och landsbygdsutveckling med anknytning till Umeåregionens arbete med att ta fram en gemensam landsbygdsstrategi. Dialogerna genomförs med utgångspunkt i den handbok för medborgardialog som tagits fram.

Kommunen deltar i en årlig mätning av bemötande och tillgänglighet via telefon och e-post. Mätningen visar hur väl kundmötena per telefon och e-post lever upp till organisationens krav och de kontaktandes behov av service och möjligheten att få uträtta sina ärenden. Kommunikationens betydelse som framgångsfaktor ökar hela tiden. Att erbjuda omvärlden goda möjligheter att kontakta sin organisation och att ha smidiga interna kommunikationsflöden är mycket viktiga förutsättningar för att kunna öka tillgängligheten, servicegraden och effektiviteten i det dagliga arbetet. Kontakter per telefon och e-post påverkar alltså i allra högsta grad organisationens varumärke, ekonomi och effektivitet, men också legitimiteten. Resultatet visar att kommunen hade betydligt lägre tillgänglighet och svarsfrekvens via e-post och telefon än andra kommuner som deltog. Lägst resultatet hade några verksamheter inom vård- och omsorgsnämndens ansvarsområde, även om resultatet kan variera från år till år. Däremot var bemötandet gott, 90 procent av maximalt och i nivå med övriga deltagande kommuner, 90 procent. Generellt hade kommuner med kundtjänst något bättre resultat.

Bemötande och tillgänglighet

Medborgarenkäten mäter också inflytande i ett nöjd informationsindex, NII. Resultatet visade att medborgarna upplevde bättre påverkansmöjligheter, förtroende och information 2019 än 2017. Resultatet låg i nivå med vad medborgare i kommuner med en befolkning upp till 10 000 invånare tyckte. NII för Vännäs kommun var 44. Under 40 anses som icke godkänt. Detta index är det som generellt får lägst betyg av de tre index som ingår i undersökningen, nöjd regionindex, nöjd medborgarindex och nöjd inflytandeindex.

Nöjd-informations-index

Medborgarna erbjuds en effektiv och tillgänglig välfärd genom digitala tjänster och information

Digitaliseringsarbetet har intensifierats efter det att kommunen antog en digital agenda 2018. Vård- och omsorgsnämnden antog en egen handlingsplan för sitt digitaliseringsarbete och kommunledningskontoret bildade ett digitalt team för att stötta digitaliseringsarbetet på en kommunövergripande nivå. Teamets uppdrag är att arbeta för att värdeskapande uppgifter ska få mer plats i den kommunala verksamheten, stödja verksamheterna i utvecklingen och stötta verksamheterna i att digitalisera sina processer. Digitaliseringsteamets insatser sträcker sig från kartläggning av en verksamhets arbetsprocesser till att hitta förbättringsmöjligheter och vara ett stöd i den fortsatta verksamhetsutvecklingen.

Det första halvåret arbetade de flesta förvaltningarna intensivt med att bygga eller anpassa sig till befintliga regionala eller nationella e-tjänster, eftersom kommunen lanserade en ny e-tjänsteportal. Ett femtiotal e-tjänster erbjuds nu via portalen. De är anpassade efter medborgares, föreningslivs och företags behov. Under andra halvåret gick kommunen med i det länsövergripande projektet DIGAD, som ska stärka den digitala kompetensen hos administratörer, handläggare och första linjens chefer.

Genom det ökade digitaliseringsarbetet sätts också fokus på ett informationssäkerhetsperspektiv. Arbetet med att ta fram en informationssäkerhetspolicy inleddes och samtliga medarbetare erbjöds en e-utbildning på området.

Uppföljning av resultatet

Kommunfullmäktige har antagit tre mål i perspektivet samhällsutveckling, där två av målen nådde delvis uppfylld resultatnivå och ett mål uppfylld resultatnivå.

Det ska finnas goda förutsättningar för att leva, bo och verka i Vännäs kommun.

Vännäs befolkning fortsätter att öka. Den 31 december 2019 bodde 8 872 personer i kommunen, vilket var en ökning med 87 personer sedan 2018. Procentuellt innebar det en befolkningsökning på 0,99 procentenheter, vilket är ett bra resultat. Vännäs är en av fem kommuner i länet som ökade sin befolkning 2019. Kommunen har inrikes flyttningsöverskott, födelseöverskott och invandringsöverskott. Kommuner nära Umeå kommun och kusten fortsätter att öka, medan flera kommuner i inlandet minskar. Medelåldern i Vännäs kommun var 41,5 år, jämfört med 41,7 år i länet.

Folkmängd

Samarbetet inom Umeåregionen fortsätter att utvecklas, vilket stärker förutsättningarna för att både de enskilda kommunerna och hela Umeåregionen ska fortsätta att vara attraktiva för medborgare och företag. Ett nytt avtal för samarbetet inom turism antogs, liksom ett nytt avtal för en gemensam växelfunktion. Arbetet med att ta fram en gemensam landsbygdsstrategi har påbörjats, men är ännu inte klart. Regionens näringslivsutvecklare tog fram strategier för hur regionen kan stärka sitt arbete med att attrahera nya företag och etablerare. Även ett samarbete inom GIS inleddes, liksom det omfattande arbetet med en renhållningsplan och utsortering av matavfall.

Vännäs kommun är en pendlingskommun, där pendlingen både ut från kommunen och till kommunen är stor. Länstrafiken i Västerbotten meddelade i januari att Transdev vunnit upphandlingen av regiontrafik i Umeå. Avtalet startar i januari 2020 och sträcker sig över tio år. Kontraktet omfattar 5 busslinjer som trafikerar runtom Umeå, i Bjurholm, Nordmaling, Vännäs och Vindeln. Varje år körs 1,5 miljoner kilometer i kontraktet. Vännäs kommun upphandlade den inomkommunala trafiken. Avtalet startar i januari 2021 och tilldelades en lokal aktör.

Vännäs kommuns verksamheter är av god kvalitet

Resultatet i medborgarenkäten visade att nöjd medborgarindex, NMI, fortsätter att vara högt. Medborgarindex visar hur medborgarna ser på kommunens verksamheter. Vännäs har ett NMI som är högre i jämförelse med både genomsnittet i mätningen och kommuner med en befolkning under 10 000 invånare. NMI för Vännäs kommun blev 82, vilket anses betyda att medborgarna är mycket nöjda. Kvinnor var generellt sett nöjdare än män, medan ålder inte var lika avgörande. Ingen av de mätta verksamheterna får icke godkänt betyg från medborgarna, det vill säga under 40.

Nöjd medborgarindex, NRI

Vännäs kommun har ett väl utvecklat näringsliv och företagande

Projektet Näringsliv i samverkan, NIS, avslutades under hösten. Projektet hade fokus på kunskapshöjande insatser inom marknadsföring för handeln. Insatsen skulle stärka service och handel, bygga upp kunskap och möjligheter att växa samt nå nya marknader. Under försommaren fick Vännäs kommun besked om att ett nytt EU-projekt beviljats som ska fortgå till oktober 2022. Det ger goda förutsättningar att fortsätta det arbete som inletts.

Ett mycket aktivt arbete skedde för fortsatt centrumutveckling för att göra centrum mer attraktivt. Dialog fördes med privata fastighetsägare och Vännäs Fastigheter för att lyfta en kommande generations- och ägarskiftesutmaning som närmar sig för handlarna i kommersiella lokaler. De beteende- och strukturförändringar som sker inom butik och handel med e-handel och externcentrum ger hård konkurrens till små butiker inom detaljhandeln och kommer att påverka även fastighetsägare.

Ett stort engagemang och intresse runt småskaligt hantverk och mathantverk finns i regionen och i kommunen. Kommunen har goda kontakter med bland andra föreningen Lokalt&Nära och deltar bland annat vid vår- och höstmarknaderna.

Näringslivsklimatet i kommunen fortsätter att vara gott, även om kommunens rankning i Svenskt Näringslivs mätning försämrades. Vännäs kommun finns nu på plats 125, vilket var en försämring med 25 platser i jämförelse med 2018. Det sammanfattande omdömet, 3,73 från företagare där 6,0 är bäst, är dock fortfarande högt. År 2018 var det sammanfattande omdömet 3,9.

Under hösten fick kommunen motta kreditupplysningsbolagets Synas utmärkelse för bästa tillväxt 2019. Bästa Tillväxt mäter tre kriterier hos alla aktiebolag i Sverige och ser hur de förändrats mellan de två senaste boksluten. Utmärkelsen går till den kommun som har störst andel företag som nyanställer, ökar sin omsättning och går med vinst. Synas tillväxtindex premierar en stabil utveckling i näringslivet och lyfter fram kommuner där många företag växer.

Vännäs kommun fortsatte att medfinansiera ett gemensamt projekt med Umeå kommun som har som syfte att främja social innovation.

Kommunen började att regelbundet träffa LRF:s lokalgrupp för dialog runt viktiga frågor och utvecklingsområden. Bland annat diskuterades upphandlingen av livsmedel till kommunens verksamheter. Kommunen och LRF gjorde också ett gemensamt studiebesök på Norrmejerier. Vidare ägde samtal rum runt tillsyn där även länsstyrelsen deltog. Kommunen upplever ett större intresse från medborgare och verksamheter om att stödja lokal livsmedelsproduktion.