Omvärldsanalys och framtidsbedömning

Konjunkturen

Sverige har upplevt en lång period av högkonjunktur, men enligt konjunkturbedömarna börjar den nu gå mot sitt slut. Tecken på det är att framtidstron hos hushåll och företag försvagas och att den globala tillverkningsindustrin utvecklas mot det sämre. Den faktor som enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) främst kommer att sänka den svenska tillväxten är en minskning av bostadsbyggandet (Makronytt 1/2019 – februari 2019). SKL räknar dock med en stark konjunktur 2019, särskilt på arbetsmarknaden med låg arbetslöshet som följd. Redan 2020 förväntas en tydligare konjunkturavmattning.

Skatteintäkter

En avmattning av konjunkturen innebär även en avmattning för tillväxten i skatteunderlaget. I ett antal år har kommunernas skatteintäkter ökat betydligt snabbare än kostnaderna med en real ökning av skatteunderlaget. Det har gett kommunerna möjlighet att expandera sin verksamhet och även för många kommuner att leverera goda ekonomiska resultat. År 2018 upplevde Tyresö en betydligt lägre tillväxt i intäkterna från skatter och utjämning än 2017. För 2019 räknar SKL med en liten real tillväxt i skatteunderlaget, men 2020 förväntas ingen tillväxt alls. För Tyresös del innebär den skattehöjning kommunen genomför 2019 att skatteintäkterna ändå ökar.

Bostadsbyggande

Högkonjunkturen har inneburit ett högt tryck på bostads­marknaden i Stockholmsregionen. Bostadspriserna ökade, vilket har gjort det ekonomiskt attraktivt att bygga bostads­rätter för försäljning. I och med den inbromsning som skedde 2017 har bilden förändrats. Priserna på lägenheter har sjunkit något, men framför allt har utvecklingen påverkat viljan att köpa nyproducerade lägenheter. Det innebär sjunkande priser på nyproduktionen och att det blir betydligt mindre attraktivt att bygga nya bostäder, åtminstone bostadsrätter. För Tyresö betyder det att de bostäder som redan är i produktion byggs färdigt, men att det märks en mer avvaktande attityd hos bostadsföretagen. År 2018 blev 437 bostäder färdiga. För 2019 förväntas ungefär samma nivå. På några års sikt kan utvecklingen påverka antalet nya lägenheter och därmed även kommunens befolkningsutveckling.

Befolkningsutveckling

Kommunens befolkning växte med 700 personer till 48 004, en ökning med 1,48 procent, nästan lika mycket som i Stockholms län (1,56 procent). Det finns en tendens att ökningstakten avtar både i länet och i hela landet. Utvecklingen i Tyresö påverkas i hög grad av vilka bygg­projekt som blir inflyttningsklara. En fortsatt god ökningstakt förväntas 2019, medan det framöver kan bli en svagare befolknings­utveckling än tidigare förväntat.

Demografiskt tryck

Kommunens kostnader påverkas av befolkningssammansättningen. Kommunen ska ge service till alla sina medborgare, men har ett särskilt ansvar för vissa åldersgrupper. Därför är kostnaderna högre för barn och unga upp till gymnasieåldern och för de äldre. Länge har SKL och andra prognosmakare förutspått att när de stora fyrtiotalistkullarna börjar åldras innebär det ett ökat kostnadstryck för kommunerna. Den utvecklingen ser vi början av nu. En analys av befolknings­prognosen från 2017 visar att kommunens kostnader för­väntas öka med 8,8 procent från 2017 till 2022, medan skatteintäkterna endast ökar med 3,8 procent. Öknings­takten förväntas bli hög både för förskola (+9,3 procent) och gymnasieskola (+17,6 procent), men allra högst förväntas ökningen bli för äldreomsorgen (+24,2 procent). Ökningen för förskolan är den mest osäkra, eftersom den påverkas både av barnafödande och inflyttning. Ökningen för gymnasie­skolan påverkas något av inflyttningen, medan ökningen för äldreomsorgen till allra största del består av behov som finns hos den befolkning som redan bor i kommunen. Om befolkningsökningen blir svagare än som förutsattes i 2017 års prognos, blir det färre skattebetalare som ska bära försörjningsbördan för den förväntade ökningen av äldreomsorgskostnaden.

Investeringsbehov

De ökade behoven av kommunala tjänster innebär ett ökat behov av investeringar. Dels ska infrastruktur som vägar, vatten och avlopp byggas för att göra det möjligt att bygga bostäder. Dels innebär utvecklingen att redan befintlig infrastruktur måste uppgraderas för att klara det ökande trycket. Det behöver byggas förskolor, skolor och äldreboenden, men även fler idrotts-, kultur- och fritidsanläggningar. Många kommuner har dessutom anläggningar och fastigheter som börjar åldras och som är i behov av reinvesteringar. Därför finns det i kommunsektorn ett stort investeringsbehov.

Utvecklingen i Tyresö kommun liknar den i landet i övrigt, men är kanske ännu mer accentuerad. Kommunen har ett tydligt tryck på exploateringsinvesteringar och investeringar i infrastruktur för att möjliggöra befolkningsutveckling. En stor del av investeringarna kan täckas av intäkter i form av markförsäljning och exploateringsbidrag. Kommunen hade en kraftig befolkningstillväxt under 60- och 70-talen, vilket inneburit att merparten av kommunens fastigheter och anläggningar byggdes då och nu behöver renovering. Dessutom har kommunen en befolkningsutveckling som innebär ökat behov av anläggningar och fastigheter.

En uppbromsning av befolkningsökningen innebär ett något sänkt investeringstryck. Till exempel kan behovet av nya skolor och förskolor bromsas upp och behovet av exploateringsinvesteringar minska. Dock finns behovet av reinvesteringar i befintliga fastigheter kvar.

Under högkonjunkturen märktes en kraftig tillväxt på byggmarknaden med ökande byggpriser som följd. Invest­eringarna har blivit dyra. Det är möjligt att en lågkonjunktur kan dämpa utvecklingen.

Räntor

Den höga investeringstakten innebär sannolikt ett ökat lånebehov för Tyresö och andra kommuner. Under senare år har kommunerna kunnat låna till en mycket låg ränta, och förväntan har varit att det inte skulle bli en bestående situation. I och med att konjunkturen nu börjar vika, är det möjligt att den förväntade räntehöjningen uteblir eller åtminstone skjuts på framtiden. Kommuninvest skriver i rapporten Fördjupning: Kommunsektorns genomsnittsränta 2018–2023:

”De flesta bedömare är överens om att dagens låga ränte­nivåer inte är långsiktigt hållbara, men samtidigt har räntehöjningar gång på gång skjutits på framtiden. Även om Riksbanken till slut höjde reporäntan i december 2018 så har räntebanan, d.v.s. prognosen för reporäntan, sänkts och marknadens långsiktiga ränteförväntningar har följt med nedåt.”

Med marknadens ränteförväntningar och de omfattande data man har om kommunernas upplåning har Kommun­invest genomfört en simulering av framtida räntekostnader i kommunsektorn. Simuleringen visar att trots att huvuddelen av upplåningen omsätts fram till 2023, samtidigt som en viss nyupplåning sker, ökar inte kommunernas räntekostnad i snitt särskilt mycket. År 2018 hade kommunerna en genomsnittsränta på 1,28 procent. Den förväntas ligga kvar på ungefär samma nivå +/−0,02 procentenheter fram till 2022, för att börja stiga först 2023 till 1,40 procent. Det kan indikera att höjda räntenivåer inte är ett hot på kort sikt, men väl kan bli ett problem lite längre in i framtiden.

Simulering av genomsnittsräntan och skuldutvecklingen för kommunsektorn

Källa: Kommuninvest, utifrån lån inlagda i skuldförvaltnings­systemet KI-Finans.

Arbetsmarknad, rekrytering och löneglidning

De senaste åren har det rått högkonjunktur på arbetsmarknaden, särskilt i Stockholmsregionen. För Tyresö har det inneburit dels att det har varit svårare att rekrytera vissa yrkesgrupper, dels högre löneglidning. En viktig grupp har varit lärare, som till stor del är kommunalt anställda. Satsningen på lärarlönelyftet för några år sedan blev startskottet för en stor rörlighet på arbetsmarknaden för lärare med därpå följande rekryteringsproblem och även löneglidning. Samma mönster har funnits för andra yrkesgrupper där kommunerna konkurrerar med andra arbetsgivare.

SKL:s bedömning är att arbetsmarknadskonjunkturen kommer att vara fortsatt hög en tid framöver. Det kan innebära att rörligheten och löneglidningen fortsätter. För lärarna har det dock skett en stabilisering 2018. Rörligheten har minskat och även löneglidningen. Det verkar som om arbetsmarknaden åtminstone för denna grupp är i färd att återfinna en önskvärd balans.

Pensionskostnader

En förändring av hur inkomstbasbeloppet beräknas har inneburit att beloppet i dag stiger något saktare än tidigare. Kombinerat med den ovan beskrivna löneglidningen har det inneburit att långt fler medarbetare i kommunsektorn får rätt till en större andel tjänstepension. Särskilt tydlig blir utvecklingen i Stockholmsregionen, där lönenivåerna ligger något högre än i resten av landet. För Tyresö har det inneburit en kraftig utveckling i kostnaderna för tjänstepensioner. Även om en del av utvecklingen är av engångskaraktär när medarbetare får rätt till förmånsbestämd ålderspension, kan det förväntas att kostnaderna etablerar sig på en nivå som är en klar bit över den som gällde för bara några år sedan.

Integration

De senaste åren har Tyresö mottagit ett ökat antal flyktinginvandrare jämfört med tidigare. I och med att Sverige i några år har hållit en restriktiv flyktingpolitik är det rimligt att förvänta sig att antalet nyinvandrade kommer att falla tillbaka. Fokus ändras från mottagande av flyktingar till att integrera dem i samhället och stödja dem i att etablera sig på arbetsmarknaden.

Strategi för framtiden

Om Tyresö ska klara att hantera effekterna av en vikande konjunktur, ökat demografiskt tryck och andra kostnadshöjande faktorer, är det viktigt att arbeta med kommunens tre grundförutsättningar: hållbar ekonomi, hållbar kvalitets­utveckling och attraktiv arbetsgivare. Verksamheten måste arbeta systematiskt med att göra ständiga förbättringar och skapa effektiva processer. Nya arbetssätt måste införas, ibland med stöd av digitala hjälpmedel.

För att möjliggöra bostadsbyggande är det viktigt att kommunen uppfattas som en attraktiv plats att utveckla bostadsprojekt på.

Behovet av investeringar kvarstår. Kommunen behöver agera klokt när det gäller investeringar och prioritera för att undvika en stor skuldsättning.