Lärande

Lärande

Lärande 2022 2023
Budget (tkr) 130 192 139 523
Drift (tkr) 131 670 144 158
Budgetavvikelse (tkr) – 1 478 – 4 635
Antal årsarbetare 232 233
Antal män 32 34
Antal kvinnor 200 199
Sjukfrånvaro av tillgänglig tid (%) 7,34 9,57

Årets resultat

Sektor lärandes underskott på 4,6 mkr mot budget beror till stor del på större utbetalningar till friskolan på grund av större elevkullar än tidigare år samtidigt som den kommunala organisationen varit oförändrad. Friskolan har också fått extra ersättning för särskilt stöd under året. Underskottet beror också på att fler elever än budgeterat har sökt sig till gymnasieskolor i andra kommuner och till kostsamma program vilket ger högre kostnader mot budgeterat för interkommunal ersättning (IKE).

De ökade utbetalningarna till friskolan och friförskolan innefattar även bidrag för fastighet, fastighetsskötsel och kost. Dessa kostnader tas från sektor lärandes budget men finns inte medräknat i någon budget på förvaltningen.

De ökade personalkostnaderna i grundskolan beror på ökade personalinsatser för elevers måluppfyllelse dels då tappet och påverkan på eleverna varit stort sedan pandemin, dels att fler elever än föregående år läser enligt integrerad anpassad grundskolas läroplan. Fler barn på förskolorna har också särskilda behov vilket är resurskrävande och dessa resurser finansierades under året till viss del med statsbidrag. Små enheter på förskolor och skolor gör det svårt att samarbeta mellan enheter då det krävs förflyttning inom kommunen. Svårigheter att få tag på vikarier gör att kostnaderna hållits nere något, men samtidigt ökar ofta arbetsbelastningen för personalen vilket kan vara kostsamt i längden. Personalkostnaderna på Vansbro utbildningscenter och lärcentrum var lägre än budgeterat då man väntat med att tillsätta frånvaro och vakanser. Musikskolan har också haft vakanser och ledigheter som inte tillsatts vilket lett till ett överskott mot personalbudgeten.

En del statsbidrag som sektorn sökt under året har hjälpt till att finansiera både ökade personalkostnader och ökade övriga kostnader, bland annat för läromedel. Kostnader för förbrukning och it har varit höga inom för- och grundskola då bland annat läromedel och slöjd- och hemkunskapsmaterial har ökat i pris och förändring i kursplaner har gjort att skolan behövt köpa in nya läromedel. Däremot har gymnasieverksamheten och lärcentrum kunnat spara in på dessa kostnader. Kostnader för automatbrandlarm på Smedbergsskolan uppgick till 93 tkr.

Medarbetare

Antalet årsarbetare inom sektorn var näst intill oförändrat från föregående år. Det är dock svårt att hitta behörig personal att rekrytera. Antalet årsarbetare minskade på elevhälsan som ersatt skolläkare och skolpsykolog med att köpa in dessa tjänster. Förskolan omorganiserades för att säkerställa kompetens på alla förskoleavdelningar vilket tyvärr lett till att en del anställda valde att sluta eller byta till annan verksamhet. Det ledde även till en del sjukskrivningar.

Sjukfrånvaron var något högre än föregående år, främst beroende på korttidsfrånvaro men även en del långtidsfrånvaro på grund av stor arbetsbelastning och osäkerhet i bemanningen på arbetsplatsen då det ofta är svårt att få tag på vikarier. Förskolan försökte stävja detta genom att överanställa personal på vissa enheter.

Arbetet med att förbättra arbetsmiljön fortsätter för att skapa en mer stabil och positiv arbetsmiljö. Ett fokusområde har varit att skapa mer dialog på arbetsplatsträffarna. Även en bra och fungerande ventilation är avgörande för personalens välmående, liksom scheman som ger utrymme till raster och återhämtning under dagen.

Viktiga händelser

Det så kallade Pia-projektet för ökad skolnärvaro startade i samverkan med Storfors och Forshaga kommuner.

Förstelärarna genomförde ett utvecklingsarbete med sikte på Vansbro kommuns mål och vision, bland annat genom kooperativt lärande mellan grundskolorna och gymnasiet.

Sektorn började planera för ny F–3-skola och förskola i centrala Vansbro efter politiskt beslut.

När det gäller elevhälsan startade samverkan mellan skola och socialtjänst genom skolornas elevhälsoteam. Elevhälsan tecknade även avtal om skolpsykolog vilket ger möjlighet till handledning, utbildning och stöd för personal samt psykologiska bedömningar på elevnivå. Den centrala elevhälsan har varit delaktig i att ta fram en ny lokal överenskommelse om samverkan kring barns och ungas hälsa, och arbetar även med att utveckla specialpedagogiska insatser genom att införa rutiner, uppföljning av resultat och handlingsplaner för kunskapsutveckling.

Föräldrautbildningarna ABC och Connect har genomförts och två kursledare för Connect utbildades under hösten.

I augusti infördes en ny lag om att kommunen måste ha en organiserad uppsökande verksamhet för barn mellan 3 och 5 år, med syftet att att öka deltagandet i förskolan.

Framtiden

Antalet barn i förskolan ser ut att minska i Nås och Äppelbo medan platserna i Vansbro och Dala-Järna inte ser ut att räcka för att täcka behovet. Det finns riktlinjer för barngruppsstorlekar från Skolverket som sektorn behöver följa och kommer att arbeta med. Organisering och lokalbehov är under utredning.

Skolverket har i lagen förstärkt kraven på att elevhälsan ska vara en del av det systematiska kvalitetsarbetet på skolor. För den centrala elevhälsan innebär det ett närmare samarbete med lärare, och eventuellt nya samarbetsformer på skolorna. Sektor lärande behöver dock ta ställning till insatsernas omfattning utifrån budgetförutsättningar.

Brist på lärare med rätt kompetens är en stor utmaning både nationellt och lokalt. Krav på legitimerad personal på alla skolstadier kräver ett arbete med att rekrytera eller vidareutbilda befintlig personal. Planer på att göra grundskolan tioårig betyder att förskoleklass kommer att ingå i grundskolan och där behövs också fortbildning av personal, vilket sektorn redan påbörjat med hjälp av lärarlyftet som finansieras med statsbidrag.

Från och med 2025 ska kommunen genom avtal med minst två andra kommuner samverka om lärcentrums planering, dimensionering och utbildningsutbud i ett så kallat primärt samverkansområde. Ämnesbetyg kommer att ersätta kursbetyg från den 1 juli 2025 vilket verksamheten behöver införa och förbereda för.

Järnvägsskolan har blivit beviljad att driva yrkeshögskola inom nordisk spårsvets i ytterligare fem år.