Förväntad utveckling

Både global och svensk tillväxt blir svag 2024, men konjunkturnedgången bottnar. Det ger avtryck på arbetsmarknaden så till vida att sysselsättningsgraden fortsätter att vara dämpad. Andelen arbetslösa ökar till 8,7 procent, en ökning om cirka en procentenhet från 2023. Den svaga sysselsättningen medför en ovanligt liten uppgång av lönesumman. Ökningen av skatteunderlaget blir därför den lägsta sedan 2010 (undantaget pandemiåret 2020). En återhämtning av andelen sysselsatta beräknas ske 2025 i kölvattnet av stigande BNP-tillväxt. Stigande sysselsättning ger då en långt snabbare ökning av skatteunderlaget än 2024. Beaktas även prisutvecklingen för kommuner och regioner är skillnaden mellan 2024 och 2025 ännu större; från en betydande nedgång i reala termer förutses en betydande real förstärkning av skatteunderlaget 2025.

Svensk BNP gick sidledes 2023 och totalt ser helåret ut att resultera i en liten nedgång. Tuffa tider för räntekänsliga hushåll och byggföretag i Sverige har inneburit att konsumtion och bostadsinvesteringar har minskat på ett sätt som inte förekommit sedan 90-talet. Hög inflation och snabbt stigande räntor är den stora boven i dramat och fortsätter att vara så även 2024. Det tar tid för penningpolitiken att slå igenom. Därför väntas den lägre inflationen och det lägre ränteläget ge avtryck på den inhemska efterfrågan först 2025. En gradvis starkare återhämtning förväntas under senare delen av 2024.

I skrivande stund har Riksbanken börjat flagga för sänkningar av styrräntan. Det väcker förhoppningar om att tiden av inflation och väldigt höga räntor går mot sitt slut. Man får nog ändå räkna med att lågkonjunkturen och effekterna av den finns kvar stora delar av 2024. De grundläggande utmaningarna kommunen står inför är i grunden desamma som tidigare: en åldrande befolkning, där arbetskraften riskerar att minska, parad med ett expansivt näringsliv med stora kompetensbehov i framtiden.

Inflyttning, inpendling, attraktivitet, storytelling, bostäder, byggbar mark och infrastruktur för dessa och för företagsutveckling samt utbildnings- och arbetslivsfrågor är avgörande för att kommunen ska klara att göra det hopp i utveckling som det finns en historisk möjlighet till.

Lågkonjunkturen kan ändå leda till ytterligare minskad efterfrågan på arbetskraft, men även uppsägningar och i värsta fall företag som lägger ner verksamhet. Om man ändå ska försöka se framtiden an ur ett positivt perspektiv, ger kanske lågkonjunkturen Vansbro som kommun ett andrum för att komma i kapp och stå mer rustad när läget sedan vänder. I grunden har kommunen ändå ett näringsliv med företag som utvecklas i snabb takt och som behöver fler anställda, plus att pensionsavgångarna många år framöver är mycket större än de kullar som kommer ur skolan. Man får inte tappa tilltron till den här långsiktiga utvecklingen även om det blir ytterligare ett år med sämre siffror. Att hålla i arbetet med att skapa ett av Sveriges bästa företagsklimat är av största vikt.

Den ökade kostnadsnivån, som är en följd av inflationen, består och kostnaden för att bedriva kommunal verksamhet som tidigare blir högre. Det tar tid innan intäkterna kommer i kapp. Av det följer att kommunen måste gå igenom verksamheternas grunduppdrag och förbättra budgetprocessen samt ekonomi- och personalstyrningen. Ett arbete pågår i förvaltningen med att skapa bättre möjligheter för chefer att styra sin verksamhet och följa upp ekonomi och personalnyckeltal.

Det budgeterade resultatet 2023 var –3,7 mkr och det blev –15 mkr. Det budgeterade resultatet 2024 uppgår till 2,5 mkr, vilket motsvarar 0,5 procent av summan av intäkter från skatter, generella statsbidrag och utjämningssystem. Resultatet är 7,5 mkr från det tvåprocentiga överskott som är den lägsta nivån för en god ekonomisk hushållning. Perioden 2023–2027 är målet att överskottet ska uppgå till 1 procent. Samtidigt sker åtgärder för att långsiktigt minska kommunens kostnader, exempelvis satsningar på speciallärare för tidiga insatser på lågstadiet, en plan för föräldraskapsstöd, utökad grundbemanning i äldreomsorgen och trygghetsboende i Nås och Dala-Järna.

Kommunens investeringsplan uppgår till 20 mkr 2024, 58 mkr 2025, 123 mkr 2026 och 97 mkr 2027. Stora delar som ingår är bland annat etapp 3 för särskilt boende 80 mkr, en ny central F–3-skola och förskola och idrottshall i centrala Vansbro 150 mkr samt renovering av stationshuset 15 mkr. Förvaltningen arbetar enligt uppdrag från kommunstyrelsen med att bereda och utreda investeringarna. Utgifterna kan komma att ändras efter vad som framkommer i utredningarna. En förutsättning för att klara investeringarna samtidigt som kommunens riskexponering minskar mot räntemarknaden är att kommunens verksamheter når en budget i balans.

Ett arbete gjordes i början av 2024 för att identifiera tidiga avvikelser från budgeten. Det görs eftersom underlaget för budget nästkommande år tas fram i maj–juni året innan och förutsättningarna för verksamheterna kan ha förändrats. Slutsatsen är att ett underskott på omkring 31 mkr för kommunens sektorer befaras för helåret.

Alla kommunens sektorer tar fram åtgärdsplaner för att kunna bedriva en verksamhet inom tilldelad budget. Arbetet följs upp av kommunstyrelsen och politiska beslut kan komma att tas inom ramen för åtgärdsplanerna.

Befolkningsutveckling och näringsliv

Befolkningen i kommunen minskade med 72 personer, från 6 800 till 6 728. Kommunen tappade 50 invånare i åldrarna 0–24. Åldrarna 25–44 ökade med 5 och 45+ minskade med 27 invånare. Minskningen innebar en överraskning i förhållande till befolkningsprognosen. Förvaltningen gör tillsammans med Region Dalarna en fördjupad analys av minskningen.

Kompetensförsörjning och byggande

Lågkonjunkturen har medfört att företag och branscher fått minskad efterfrågan på sina varor och/eller tjänster. Det har tvingat många företag att minska sin arbetsstyrka. Detaljhandel, byggverksamhet och industri är exempel på branscher där lågkonjunkturen märkts tydligt. Trots det är det långt ifrån alla företag som märkt någon nedgång. Vissa fortsätter öka och anställa. Över lag råder dock en lägre ekonomisk aktivitet i det lokala näringslivet. På plussidan finns att det inte blivit någon större företagsnedläggning och att arbetslösheten inte ökat. Det kan finnas flera anledningar till att arbetslösheten inte gått upp. Vansbro kommuns befolkningsstruktur, där fler går i pension än slutar skolan, gör att det även i lågkonjunktur kan behöva ersättningsrekryteras ett större antal människor bara för att ersätta dem som går i pension. Ytterligare skäl kan vara att bredden på näringslivet gör att vissa branscher och företag växer och nyanställer även i dessa tider.

Att arbetslösheten fortsätter att vara låg trots lågkonjunktur indikerar att bristen på arbetskraft blir ännu mer påtaglig när konjunkturen vänder, eftersom reserverna som står till arbetsmarknadens förfogande inte fyllts på som vid tidigare lågkonjunkturer.

Att arbeta med kompetensförsörjningen är därför mycket viktigt inför framtidens förväntade tillväxt av nya jobb och stora kullar som ska gå i pension. Det är en ödesfråga för kommunens arbetsgivare, men också en stor möjlighet, eftersom ett lyckat arbete inom området kan skapa stor tillväxt av nya jobb som i sin tur ger förutsättningar för en positiv utveckling för hela Vansbro kommun.

Lågkonjunkturen ger inte förvaltningen något skäl till att dra ner på tempot när det gäller viktiga utvecklingsområden, utan snarare ett tidsfönster för att hinna i kapp det som måste utvecklas inför att konjunkturen vänder. Kompetensförsörjningen är en sådan viktig fråga. Bostäder och byggbar mark hänger samman med den. Det accelererade arbetet med att ta fram nya detaljplaner som gör det möjligt att bygga bostäder i attraktiva lägen fortsätter. Några är redan klara och andra håller på att tas fram. När räntor och materialpriser vänder nedåt och modet kommer tillbaka i byggsektorn ska Vansbro kommun stå förberedd.

En attraktiv kommun är dock inte bara jobb och bostäder. Fritidssysselsättning, föreningsliv, bra skola, mångfaldstänkande hos arbetsgivarna, bra allmänna kommunikationer och väl utbyggt bredband är också exempel på viktiga områden att utveckla.