Mål och måluppfyllelse

Målet är

uppnått till 100 procent

uppnått till 80–99 procent

inte uppnått, resultatet är under 80 procent.

Kommunen nådde årets mål för områdena Samhällsutveckling och Social hållbarhet. Området Medarbetare nåddes delvis och området Ekonomi nåddes inte. Måluppfyllelsen är bedömd för år 2023, där målet antingen är en nivå som ska uppnås eller en förbättring sedan tidigare år. Målen följer mandatperioden och förväntas vara uppfyllda till år 2027. Kommunen gör ingen prognos för måluppfyllelsen 2027.

Social hållbarhet

Införda brukarråd i omsorgsverksamheterna

Brukarråd är startade men inte på alla verksamheter. Två har hållits på Söderåsen. För Bergheden, Bäckaskog och hemtjänsten ska en anhöriggrupp under en övergångsperiod delta i förbättringsarbetet för etapp 2 av Bäckaskogs om- och tillbyggnad. Gruppen leds av sektorchefen. Brukarråd för alla enheter ska införas till maj 2024.

Invånare 16–84 år med gott psykiskt välbefinnande

Målet för indikatorn (som avser år 2022) uppnåddes med en förbättring sedan tidigare år. Rikssnittet 2022 var 86,1 procent.

Under året startade skola och socialtjänst en samverkan genom skolornas elevhälsoteam. Elevhälsan har också tecknat avtal för skolpsykolog vilket ger möjlighet till handledning, utbildning och stöd för personal samt psykologiska bedömningar på elevnivå. Den centrala elevhälsan har varit delaktig i att ta fram en ny lokal överenskommelse om samverkan kring barns och ungas hälsa. Specialpedagogiska insatser utvecklas genom införande av rutiner, uppföljning av resultat och handlingsplaner för kunskapsutveckling.

Verksamheterna har fortsatt arbetet med att följa den nya handlingsplanen för suicidprevention. Arbetet har genomförts i samverkan och med stöd av Region Dalarna. De viktigaste aktiviteterna är utbildning för personal i alla kommunens verksamheter. Enligt planen ska alla kommunens medarbetare utbildas till så kallade första-hjälpare i psykisk hälsa genom utbildningen Mental health first aid, MHFA. Utbildningarna kom igång under hösten och till årsskiftet hade 41 medarbetare utbildats. Parallellt genomförde 12 arbetsplatser en kortare digital grundutbildning om hur man tillsammans förebygger självmord. Planen är att alla arbetsplatser ska genomföra utbildningen. I samverkan med Region Dalarna anordnade kommunen en utbildning för chefer och ledare i det privata näringslivet på temat ”Hur främjas psykisk hälsa och förhindras suicid inom arbetslivet?”. Totalt deltog sex företag.

Antal enskilda möten och samverkansgrupper (anhörigstöd och civilsamhället)

Målet för indikatorn bedöms vara uppnått.

Inom anhörigstöd har kommunen många olika aktiviteter, bland annat samtalsgrupp med träffar en gång i månaden för anhöriga till yngre personer med demenssjukdom i samverkan med Demensförbundet och den lokala demensföreningen. En samtalsgrupp finns även för partner till personer med demenssjukdom, också den träffas en gång per månad.

Hälsofrämjande aktiviteter anordnas tillsammans med Svenska kyrkan och Spes (Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandestöd), bland annat suicidpreventiva dagen, ”walk-and-talk” (samtal, sällskapsspel, tipspromenad och musik).

Det kommunala pensionärs- och funktionsvariationsrådet slogs ihop med patientrådet och bildade det nya Delaktighetsrådet. Antalet möten ökade jämfört med 2022.

Kommunen ska vara öppen för samverkan mellan föreningar och finansiella aktörer som kan söka projektstöd för att möta behoven av exempelvis lokaler för att föreningar ska kunna bibehålla och utveckla sin verksamhet.

Exempel där kommunen stödjer föreningslivet i dess utveckling är Vansbrosimningens Möjligheternas arena, fotbollsföreningarna med arbetet att skapa en konstgräsplan, cykelklubbarna i Dala-Järna samt Vansbros arbete med Biking Dalarna och med att ta fram kvalitetssäkrade leder för mountainbike. I Leaderprojektet¹ vildmarksriket arbetar besöksnäringsföretag och föreningar i Mora, Leksand och Vansbro för att förbättra förutsättningarna att få igång naturturism inom skogsområdet mellan de tre kommunerna.

Kommunens näringslivsfunktion är också med och stödjer handeln (och andra närliggande branscher som har privatpersoner som kunder) att samarbeta mer, skapa ett gemensamt presentkort för hela kommunen och utvecklas tillsammans.

Det är viktigt att kommunen svarar upp med stöd då föreningar och mindre företag har små resurser att genomföra detta själva. Dessa utvecklingssatsningar kan öka kommunens attraktivitet genom att stärka föreningslivet, dess fritidsanläggningar och den kommersiella servicen för boende, inflyttare och besökare.

Beräknat meritvärde årskurs 9

Meritvärdet för årskurs 9 var lågt och försämrades mot tidigare år. En stor förklaring är den höga frånvaron för många elever. Frånvaron har även ökat märkbart bland flickor vilket även märks i ett lägre meritvärde än tidigare år.

Behörighet till gymnasiet, hemkommun

Resultatet hänger ihop med att många elever inte nått godkända betyg i svenska, engelska och matematik som är ”dörröppnarna” till gymnasiet. En ännu hårdare och mer specifik satsning på dessa ämnen måste göras framöver.

Andel elever med examen från gymnasiet inom 3 år, exklusive IM

Resultatet är en klar förbättring med en andel som ökat väsentligt och var i närheten av målet på 75 procent, vilket är uppmuntrande.

Andel behöriga lärare (grundskola och gymnasiet)

Andelen behöriga lärare i grundskolan och gymnasiet har ökat tack vare flera rekryteringar av lärare med behörighet. Skolor och rektorer har jobbat hårt med att rekrytera behörig personal, bland annat genom samverkan.

Upplevd trygghet hos barn i skolan (F–9)

Utifrån visionen och målen för sektor lärande och lärandemiljön har årets resultat förbättrats och sektorn hoppas på en långsiktigt hållbar förbättring. Såväl utomhus- som inomhusmiljön har förbättrats och även bemötandet från pedagoger.

Personalkontinuitet, antal personal som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar

Vansbro hade ett av de bästa resultaten i Dalarna och låg i relation till riket ganska precis i mitten. Det är dock värt att notera att det saknas data för 74 områden i frågan om personalkontinuitet i hemtjänsten.

Hemtjänsterna jobbar med mindre grupper i gruppen, som har olika områden för att brukare i den mån det går ska få sina besök av samma personer. Det har varit svårt att upprätthålla på grund av viss sjukfrånvaro. Under 2024 ska hemtjänsten se över vilka arbetssätt som ska gälla i Vansbro, allt för att brukarna ska få en trygg omsorg, och planera för största möjliga kontinuitet.

Ett resursteam har bildats för att besöka brukare med särskilda utmaningar, och erbjuda extra hög personalkontinuitet för dem.

TES-systemet för schemaläggning uppdateras 2024 för att bli mer användarvänligt samtidigt som vård- och omsorgsverksamheterna ska göra en omvärldsspaning för att hitta effektiva arbetssätt som samtidigt leder till nöjda kunder.

Genomförda Träffpunkter för äldre (social samvaro)

Social samvaro i form av ”Kaffe och prat” har arrangerats vid många tillfällen i kommunens olika delar (116 gånger planerades under året). I Vansbro är anhörigstödet med vid de flesta tillfällena och i Dala-Järna, Äppelbo och Nås deltar de tre gånger per termin. Arbetet syftar till att minska ensamheten hos äldre och fånga individers behov. För Vansbro och Dala-Järna nåddes målet för antalet anordnade träffpunkter (20 stycken) under 2023.

Brukarbedömning daglig verksamhet LSS, brukaren får den hjälp hen vill ha

Samhällsutveckling

Tillgång till internetanslutning med minst hastighet 100 Mbit/s

Andelen hushåll som har tillgång till höghastighetsbredband ökade under året.

Låg brottslighet, anmälda våldsbrott

Under 2023 anmäldes 26 våldsbrott i Vansbro kommun jämfört med 25 våldsbrott 2022. Inget tyder på att det är vid ett specifikt tillfälle eller en särskild plats som brotten skett.

Utifrån statistiken anmäldes ett brott mer 2023 än föregående år men vid omräkning till antal brott per 100 000 invånare blir intrycket att ökningen är betydligt större (från 368 till 383 våldsbrott per 100 000 invånare) vilket hänger ihop med förändringen i invånarantal. Antalet anmälda brott kan alltså sägas ligga på en någorlunda konstant nivå.

Antalet kontakter för kvinnojouren minskade till mindre än hälften jämfört med 2022.

Slutsatsen är att det fortfarande sker för många våldsbrott och att det är svårt att minska dem då de sker på olika platser där insynen är låg, bland annat i hemmet. Brottsligheten som riktar sig mot person har delvis har flyttat från det offentliga till det privata rummet, vilket uppmärksammats på nationell nivå under pandemin. Det finns dock inget som pekar på att våldsbrotten ökar även om antalet ökat med ett från 2022 till 2023.

Bra näringslivsklimat – sammanfattande omdöme

Vansbro kommun har gjort en positiv resa när det gäller företagsklimatet, från plats 274 år 2005 till plats 27 år 2023. Den senaste placeringen var dock en sänkning från plats 19 i hela riket förra året. Att det varierar något mellan åren är naturligt då många kommuner ligger väldigt nära varandra. Det är viktigt att arbeta med de olika delfrågor som företagen anser att kommunen bör bli bättre på eller fokusera mer på. Resultatet visar ändå att Vansbro kommun är en av de bästa kommunerna i Sverige jämfört med kommuner som har liknande förutsättningar. Det gäller att arbeta för att hela tiden utvecklas då andra kommuner också gör det. Den stora anledningen till de goda resultaten är att det numera är många fler i förvaltningen som ser sin roll och möjlighet att påverka de här frågorna än tidigare. Det gör att engagemanget ökar för dessa frågor.

Tillgång till kompetens

Kompetensförsörjningen är den svåraste och viktigaste frågan för näringslivets och kommunens utveckling. För en liten kommun som Vansbro ställer det ännu högre krav på förvaltningen, arbetsgivarna och hela lokalsamhället att utveckla de delar av kommunen som är viktiga för att locka kompetens i konkurrens med andra delar av landet som också ropar efter arbetskraft. Kommunens angreppssätt är mycket brett med insatser för att lyfta skolresultaten, för kommunens attraktivitet, bostäder, kollektivtrafik, fungerande infrastruktur, tätare samarbete mellan arbetslivet och skola, hitflyttar-aktiviteter, ännu bättre stöd till de som ändå står utanför arbetsmarknaden och mycket mer. Näringslivsfunktionen har anställt en projektledare för att hålla samman alla processer och arbeten kommunen gör inom kompetensförsörjning för att hitta frågorna som kräver mer arbete. De senaste två åren har arbetsgivarna fått svårare att hitta den kompetens de behöver och kommunen är långt från målet. Trots lågkonjunktur ökar inte arbetslösheten och tillgången på arbetskraft utan de är fortsatt mycket låga i Vansbro kommun. De som friställts har snabbt sugits upp av andra arbetsgivare som inte känt av lågkonjunkturen, eller har ersatt personer som gått i pension. När konjunkturen vänder uppåt igen är risken överhängande att bristen på kompetens förvärras ytterligare. Vansbro kommun måste fortsätta att arbeta kraftfullt med frågan då den är avgörande för kommunens framtid.

Energiförbrukning i kommunens byggnader

Det långsiktiga målet nåddes nästan redan 2023. Resultatvärdet är graddagsjusterat.

Sektor service arbetar med att långsiktigt sänka mediakostnaderna i kommunens byggnader.

Under 2023 har verksamheten gjort ett antal utbyten av styr- och reglerutrustning på anläggningar där det endast varit manuell reglering. Det har förbättrat styrningen av tillförd energi. Några byggnader har fått tilläggsisoleringar vilket har sänkt energiförbrukningen.

Antal bostäder som är möjliga att bygga inom detaljplanelagt område (inklusive flerbostadshus och villor)

Kommunen ska fortsätta prioritera bostadsbyggande genom att arbeta med detaljplaner som möjliggör byggnation av bostäder men också lämplig mark för företag. Kommunen arbetar aktivt med att uppvakta privata aktörer som vill etablera sig och bygga bostäder, både hyresrätter och bostadsrätter, i Vansbro kommun.

Vid årsskiftet var 36 bostäder möjliga att bygga då Östanåplanen blev klar, och efter årsskiftet blev planen för Söderåsen klar vilket möjliggör ett flertal bostäder. För 2024 väntas omkring 50 ytterligare bostäder bli möjliga att bygga om detaljplanen för Bagaren och Skogvaktaren vinner laga kraft. Under 2025 kan detaljplanen för Grönalid gå igenom och möjliggör då ytterligare 100 bostäder. 2026 tros detaljplanen för Storbyn i Dala-Järna vinna laga kraft, vilket skulle ge cirka 40 bostäder.

Långtidsarbetslöshet

Långtidsarbetslösheten fortsätter minska om än långsamt. Den lokala arbetsmarknaden står fortfarande emot konjunkturnedgången vilket gör att grupper som står en bit från arbetsmarknaden har möjlighet att få arbete. Tecken både på riks- och kommunnivå visar dock att konjunkturen och orderläget försämrats. Det kan leda till färre anställningar vilket kan försvåra den här gruppens möjligheter att komma ut på arbetsmarknaden. Det som ändå talar för att arbetslösheten inte blir alltför hög är att många ersättningsrekryteringar på grund av pensionsavgångar behöver ske oavsett konjunktur.

Attraktiv arbetsgivare

Medarbetarengagemang (HME)

Vansbro kommun genomför HME-enkäten (hållbart medarbetarengagemang) varje år i november.

Resultatet var ett indexvärde på 77, jämfört med 78 år 2022. Sektorerna har lite olika resultat och skillnaderna ska analyseras i arbetsmiljörapporten tillsammans med det övriga arbetsmiljöarbetet.

Varje sektor ska arbeta med sitt resultat och ska även diskutera det på arbetsplatsträffarna. Några arbetsplatser har för få medarbetare för att få ett eget resultat men kan ändå utifrån hela sektorns resultat diskutera hur arbetsmiljöarbetet fungerar på just den arbetsplatsen.

Enkäten består av nio frågor (påståenden) kring ledning, styrning och motivation. Svarsfrekvensen var 45,5 procent och har varit generellt låg genom åren.

Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaron var i princip oförändrad sedan 2022, 10,3 procent för helåret 2023 vilket är höga siffror. Sjukfrånvaron över 60 dagar har ökat jämfört med 2022, vilket betyder att den kortare sjukfrånvaron istället har minskat. 2023 togs pandemirestriktionerna bort och det har varit möjligt att arbeta på plats trots lätta förkylningssymtom.

Sjukfrånvaron varierar mellan olika arbetsplatser och verksamheter vilket påverkar behovet av vikarier.

Arbetsmiljön har varit ansträngd i så gott som alla verksamheter och det har varit svårt att rekrytera tillräckligt många vikarier. Det leder i sig till ökad risk för sjukfrånvaro och oro bland medarbetare för att inte vara tillräckligt med personal på plats.

Sjukfrånvaron på övergripande nivå varierade något mellan åldersgrupperna. I gruppen upp till 29 år minskade den med nästan 4 procentenheter medan den ökade med 1,5 procentenheter i gruppen 50–67 år. Sjukfrånvaron var fortfarande högre bland kvinnor än bland män.

Antalet sjukfrånvarodagar per anställd ökade från 27,69 dagar 2022 till 29,64 dagar 2023.

Finansiella mål

Årets resultat av skatteintäkter och generella statsbidrag

Kommunen nådde inte målet. Med årets underskott på 15 mkr blev resultatet i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningssystem –2,9 procent.
Målet var – 0,7 procent utifrån den antagna budgeten som innebar ett planerat underskott. För hela planperioden är målet att kommunen ska ha ett överskott på 1 procent. Årets underskott gör periodens mål svårare att nå.

Kommunens soliditet inklusive pensionsåtaganden

Målet uppnås trots en försämring av soliditeten som beror på årets underskott. Kommunens soliditet kommer att minska kommande år som en följd av investeringsplanen. Målet är att soliditeten ska överstiga 17 procent, vilket den gör knappt. Årets underskott gör dock att det långsiktiga målet blir svårare att nå.

Koncernens soliditet inklusive pensionsåtaganden

Kommunen nådde inte målet vilket beror på årets underskott.

Självfinansieringsgrad, skattefinansierade investeringar

Självfinansieringsgraden av investeringar beräknas genom att årets egenfinansierade utrymme för investeringar divideras med årets investeringar. Årets egenfinansierade utrymme består av årets avskrivningar +/– årets resultat.

Självfinansieringsgraden uppgår till 3,6 procent för 2023 jämfört med budgeterade 19 procent. Kommunen bedömer dock att målet på 19 procent i snitt för perioden 2023–2025 kommer att uppnås.

Låneskuld per invånare (skattefinansierade investeringar)

Kommunens låneskuld per invånare ökade från 15 tkr per invånare 2022 till 25 tkr per invånare 2023. Med planerad investeringsvolym och budgeterade resultat får kommunens lån uppgå till högst 51 tkr per invånare vid utgången av 2025. Upplåning för intäktsfinansierade investeringar ingår inte i nyckeltalet.