Balanskravsresultat

Balanskravsutredning (tkr) 2019 2020 2021 2022 2023
Årets resultat enligt resultaträkningen – 35 507 26 135 28 077 – 1 148 – 14 927
Reducering av alla realisationsvinster – 146
Årets resultat efter balanskravsjusteringar – 35 507 25 989 28 077 – 1 148 – 14 927
Reservering av medel till resultatutjämningsreserv
Användning av medel från resultatutjämningsreserv 1 431 15 686
Balanskravsresultat – 35 507 25 989 28 077 283 759
Resultat Vansbro Stadsnät 3 538 2 549 283 759
Balanskravsresultat exklusive Vansbro Stadsnät – 35 507 22 451 25 528 0 0

Synnerliga skäl att ej återställa underskott
16 064

Att återställa/nyttjande av resultatutjämningsreserv
– 19 443 0 0

Balanskravsutredningen visar att kommunen vid årets början inte hade något ackumulerat underskott att återställa. För att fastställa kommunens balanskravsresultat utgår man från årets resultat efter balanskravsjusteringar, som var – 14,9 mkr. Från det beloppet räknar man bort resultatet för Vansbro Stadsnät.

Kommunens balanskravsresultat uppgick då till – 15,7 mkr. Ett underskott ska återställas inom tre år men genom att använda en del av kommunens RUR (resultatutjämningsreserv) återstår inget underskott att återställa.

På grund av rekommendationerna för redovisning av anslutningsavgifter kommer resultatet för Vansbro Stadsnät att variera över tid. Anslutningsavgifterna intäktsförs i sin helhet det år som anslutningen görs, medan kostnaderna sträcker sig över hela nyttjandeperioden. Det innebär att år med många anslutningar ger ett plusresultat medan år med färre anslutningar kan ge minusresultat. För att det inte ska påverka kommunens budget, då stadsnätet inte ska skattefinansieras, följer kommunen upp resultatet för Vansbro Stadsnät över tid. För underskott i kommunen som härrör från stadsnätet kan det därför finnas synnerliga skäl att inte återställa resultatet. På motsvarande sätt kommer kommunen inte att använda plusresultat som kommer från Vansbro Stadsnät för att återställa underskott.

Reglerna för balanskravet utgår från grundtanken att kommuner ska ha en god ekonomisk hushållning i sin egen verksamhet och i verksamhet som är kommunal men bedrivs i extern regi på uppdrag av kommunen. Tanken med balanskravet och reglerna för återställning av underskott bygger på att varje generation ska bära sina egna kostnader och samtidigt bedriva verksamhet på en nivå som ger förutsättningar för en balanserad och långsiktigt hållbar ekonomi.

Kommunallagen säger att om balanskravsresultatet är negativt ska det återställas inom de närmast följande tre åren och att fullmäktige ska besluta om en åtgärdsplan för hur kommunen ska återställa underskottet. Fullmäktige har dock rätt att ange synnerliga skäl för att inte återställa resultatet. Underskottet för 2023 behöver dock inte återställas eftersom kommunen använt medel från resultatutjämningsreserven för att täcka underskottet.