Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning

Perioden med rekordhöga prisökningar är över och trenden för inflationen globalt förutses fortsätta nedåt. Centralbankerna kommer av detta skäl att kunna sänka styrräntorna 2024. Det tar dock tid för ränteförändringar att få full effekt i ekonomin. Trots att Riksbanken troligen sänker styrräntan före sommaren och att inflationen i Sverige under det andra halvåret hamnar under inflationsmålet på 2 procent bedöms det dröja tills 2025 innan svensk BNP-tillväxt tar ordentlig fart.

Årets resultat och ekonomiska ställning

Åren 2022 och 2023 redovisade kommunen underskott trots ökade skatteintäkter. Åren 2020 och 2021 var överskotten cirka 26 mkr årligen och de senaste fem åren var det samlade överskottet 3 mkr. Under dessa år hade kommunstyrelsens driftverksamheter ett samlat underskott mot budget med 101 mkr, samtidigt översteg intäkterna från skatteintäkter budget med 110 mkr och överskottet blev 3 mkr för kommunen.

Att kommunen ändå har ett positivt samlat resultat beror på överskott från skatteintäkterna trots driftverksamhetens underskott. De största underskotten mot budget återfinns i individ- och familjeomsorgen och äldreomsorgen. Den förstnämnda verksamheten hade höga kostnader för placeringar och inhyrd personal. Sektor social omsorg arbetade med åtgärder för att nå en ekonomi i balans och det fortsätter man med. Samtidigt måste hela kommunen samverka för att tidigt fånga upp barn och unga som behöver hjälp. Äldreomsorgens underskott förklaras av höga personalkostnader. Under våren 2024 blir etapp 2 av om- och tillbyggnaden av det särskilda boendet Bäckaskog klar och 70 boende får platser där. Det gör att verksamheten kan arbeta effektivare.

För att klara framtida drift och investeringar krävs att sektorerna håller budget och att kommunen kan redovisa överskott. Att låna 10 mkr till investeringar skulle varje år kosta 400 tkr vid en ränta på 4 procent, vilket skulle höja driftkostnaden samtidigt som kommunen skulle ha mindre pengar till olika satsningar.

Kommunens nettokostnader ökade med 8,3 procent samtidigt som skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningssystemen ökade med 6,1 procent. Ökningen av nettokostnaderna minskade från fjolårets 11,5 procent och intäkterna ökade mer än 2022 (4,5 procent). Nettokostnaderna visar hur mycket som måste täckas av framför allt skattemedel. För att kommunen ska ha balans i ekonomin får nettokostnaderna inte öka mer än skatteintäkterna. Utvecklingen diskuteras mer i God ekonomisk hushållning.

Inför året hade kommunen, tack vare tidigare års överskott, 19,4 mkr samlade i en resultatutjämningsreserv (RUR), som kan användas för att jämna ut resultatet mellan åren. Det görs enligt principen om god ekonomisk hushållning och för att varje generation ska bära kostnaderna för den kommunala service den förbrukar. Kommunen använde 15,7 mkr till att täcka underskottet 2023. Det medför att det endast finns 3,7 mkr kvar som kan användas för att täcka ett underskott 2024. Ett större underskott än så innebär att kommunen måste anta en åtgärdsplan för att återställa underskottet.

Risker

Kommunen äger två hängbroar, Saltviksbron och Grönalidsbron. De är försäkrade till 10 respektive 3 mkr, vilket inte motsvarar kostnaden för att bygga nytt om broarna skadas. Det är dock inte möjligt att försäkra broarna till ett högre belopp. Om de behöver ersättas i framtiden får kommunen stå för kostnaden. Förvaltningen undersöker möjligheterna att även försäkra skyddsvallen och om olika försäkringsval får några effekter i händelse av påverkan på vallen.

Inflationstakten avtog och fortsätter att minska 2024. Det medför att kostnaderna för värdesäkrade pensioner minskar framgent. Likaså minskade räntekostnaden vid nyupplåning. Risken för högre räntekostnader som påverkar kommunens utrymme att finansiera annan verksamhet verkar minska.

Vansbro övergår 2024 från bundet elpris till att handla upp el och säkra elpriset. Avtal med bundet elpris förekommer inte längre på marknaden. Kommunen arbetade fram riktlinjer över hur riskerna med det ska hanteras. En arbetsgrupp handhar elinköp. Inköpen av elkontrakt omfattas inte av LOU, eftersom det handlar om finansiella tjänster (handel med värdepapper). Kommunen har en tjänstemannagrupp som arbetar med inköp och uppföljning av detta.

Befolkning

Befolkningsutveckling Vansbro kommun

Befolkningen i Vansbro kommun minskade med 72 personer, från 6 800 till 6 728. Befolkningen i Dalarna minskade med cirka 1 000 invånare och riket ökade med 30 000, vilket var den lägsta befolkningsökningen på 22 år.

År 2023 föddes 53 barn i kommunen och 87 invånare avled, vilket gjorde att födelseöverskottet var – 34. De tio senaste åren var det – 347.

Flyttnettot uppgick till – 40 (inflyttade minus utflyttade). Inflyttningen minskade något jämfört med tidigare år och utflyttningen ökade. Flyttnettot inrikes uppgick till – 48 och utrikes +8.

In- och utrikes

Befolkning – åldersfördelning

Tabellen ovan visar befolkningens fördelning på olika åldersgrupper de tre senaste åren. Under året minskade alla grupper utom gruppen 25–44 år som ökade med 5 personer. Försörjningskvoten uppgick till 92,4 procent, en ökning från fjolårets 91,2 procent. Försörjningskvoten för Dalarna ökade från 91,5 till 91,9 procent och för riket var den oförändrad, 77,1 procent.

Det innebär att för varje person i de mest yrkesverksamma åldrarna 20–64 år fanns det för Vansbros del 0,924 personer som var yngre eller äldre. Ju högre talet är, desto tyngre är försörjningsbördan för invånarna i åldersgruppen 20–64 år. Färre yrkesverksamma ska alltså försörja fler icke yrkesverksamma. För Vansbros del var 2023 års kvot en liten försämring.

Andelen ålderspensionärer i kommunen var 27,5 procent, vilket var en ökning med 0,4 procentenheter. I Dalarna ökade den från 25,5 till 25,8 procent och i riket ökade andelen något till 20,6 procent.

Känslighetsanalys