God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning

Årets resultat

Diagrammet visar kommunens årliga resultat de senaste tio åren. De senaste fem årens samlade resultat uppgår till 2,8 mkr och de senaste tio årens resultat till 11,7 mkr.

Sektorernas samlade resultat

Kommunstyrelsens driftverksamhet är indelad i ovanstående sektorer och det samlade resultatet var ett underskott på 37 mkr mot budget. Förra året var resultatet ett underskott på 33 mkr och året innan 26 mkr. Posterna med störst avvikelser var kostnaden för inhyrd personal och placeringskostnader inom social omsorg (individ- och familjeomsorgen) och höga personalkostnader inom äldreomsorgen.

Sektor lärandes underskott mot budget beror på större bidragsutbetalningar till friskolan på grund av större elevkullar mot tidigare år, samtidigt som den kommunala organisationen inte har förändrats. Underskottet beror också på att fler elever än beräknat har sökt sig till gymnasieskolor i andra kommuner och till kostsamma program vilket lett till högre kostnader än budgeterat för interkommunal ersättning (IKE).

Ökade personalkostnader i grundskolan beror bland annat på fler barn och elever i behov av stöd dels på grund av kunskapstappet under pandemin, dels på grund av ökad psykisk ohälsa. Fler barn på förskolorna har också särskilda behov vilket är resurskrävande och dessa resurser finansierades under året till viss del med statsbidrag. Små enheter på förskolor och skolor gör det svårt att samarbeta mellan enheter då det krävs förflyttning inom kommunen. Svårigheter att få tag på vikarier gör att kostnaderna hålls nere något men ökar samtidigt ofta arbetsbelastningen på den personal som arbetar vilket kan vara kostsamt i längden.

Personalkostnaderna på Vansbro utbildningscenter och lärcentrum var lägre än budgeterat då man inte omedelbart tillsatt vikarier och personal vid frånvaro och vakanser. Musikskolan har också haft vakanser och ledigheter som inte tillsatts vilket lett till överskott inom personalkostnaderna.

Sektor äldreomsorg lämnade ett underskott mot budget som till största delen beror på ökade personalkostnader. Heltidsresan är ett projekt som ska göra heltidsarbete till norm. I och med det har personalen inom särskilt boende och hemtjänst erbjudits högre tjänstgöringsgrad. Svårigheter med schemaläggning har gjort att mer personal än budgeterat har schemalagts samtidigt som vikariekostnaderna varit höga. Det är en del av förklaringen till underskottet. Sektorn har vidtagit åtgärder för att bedriva verksamheten inom budget och det arbetet fortsätter.

Sektor social omsorgs resultat förklaras främst av höga kostnader inom individ- och familjeomsorgen, till stor del på grund av höga kostnader för placeringar. I nya ärenden inom barn och unga görs orosanmälningar ofta sent och kommunens egna insatser räcker inte för att möta behoven. Antalet placeringsdygn minskade jämfört med föregående år. I och med samarbetet med elevhälsan är förhoppningen att verksamheten ska kunna arbeta mer förebyggande och förhindra att barn/unga behöver placeras. Funktionshindersomsorgen lämnade ett överskott vilket beror på lägre kostnader för köpta tjänster och lägre personalkostnader än budgeterat.

Sektor samhälle redovisade ett underskott på 500 tkr. Underskottet beror till största delen på ökade kostnader för snöröjning, halkbekämpning, isrivning och bortforsling av snö. Då de totala personalkostnaderna för sektorn understeg budget minskade dock underskottet.

Kommunkansliets överskott mot budget förklaras till stor del av lägre personalkostnader på grund av att kansliet inte har tillsatt tjänster för bland annat arbete med översiktsplan. Istället utarbetas en planeringsstrategi under åren 2023-2024. Besparingen på grund av uppskjutet arbete med översiktsplanen kompenserar ökade kostnader för interimschef för sektor social omsorg. Kostnaderna för företagshälsovårdsliknande tjänster översteg budget.

Sektor services resultat förklaras av underskott för fastighetsförvaltningen, beroende på höga kostnader för reparationer och underhåll av kommunens fastigheter samt snöröjning. Kostenheten lämnade också ett underskott som beror på ökade livsmedelskostnader. Arbete med att anpassa matsedlarna pågår kontinuerligt. Lokalvården redovisade ett överskott vilket beror på effektiviseringar och inköpsplanering av utrustning samt en bra bemanningsplanering. För 2023 utökades sektorns investeringsbudget med 3 mkr för fastighetsunderhåll, vilket gett möjlighet att göra flera energieffektiviseringsåtgärder.

Förutsättning för god ekonomisk hushållning

Kommunen ska enligt lagen ha en god ekonomisk hushållning. Begreppet ”god ekonomisk hushållning” har både en finansiell aspekt och en verksamhetsaspekt. Den finansiella aspekten innebär bland annat att varje generation ska bära kostnaderna för den service den konsumerar och att ingen generation ska behöva betala för det som tidigare generationer förbrukat.

Verksamhetsaspekten handlar om kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt.

En förutsättning för en god ekonomisk hushållning är att det finns ett tydligt samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effektivitet. För att skapa ett sådant samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot mål och budget.

Kommunfullmäktige har beslutat om utvecklingsområden som visar vad verksamheterna ska prioritera för att nå god ekonomisk hushållning. Utifrån dessa har kommunstyrelsen utarbetat utvecklingsmål för hur sektorerna ska arbeta med utvecklingsområdena.

Att kommunens samlade underskott blev 15 mkr när sektorerna lämnade ett sammantaget underskott på 37 mkr mot budget beror på högre intäkter än budgeterat inom finansieringen. Inom finansieringen översteg intäkterna från skatter, generella statsbidrag och utjämningssystemen budget med 15 mkr, och totalt lämnade finansieringen ett överskott på 22,5 mkr mot budget. De senaste åren har kostnaden för kommunstyrelsens driftverksamhet överskridit budget samtidigt som intäkterna från skatter, generella statsbidrag och utjämningssystemen överstigit budget. Det har gjort att kommunens totala underskott har minskat. Vissa år har kommunen till och med redovisat ett överskott trots att driftverksamheten kostat mer än budgeterat.

I budgeteringen använder kommunen de skatteprognoser som SKR tillhandahåller. De senaste årens överskott för finansieringen (som berott på ökade skatteintäkter och statsbidrag) kommer dock inte att bli lika höga kommande år. Det ekonomiska läget blir då mer ansträngt vilket innebär en risk för kommunens framtida drift.

Flerårsöversikt

Tabellen ovan visar först budgetavvikelsen för kommunens driftverksamheter, som beskrivits ovan. Bortsett från år 2020 har driftverksamheten överskridit budget varje år de senaste fem åren.

Raden under visar avvikelsen mot budget för finansieringen och sista raden är årets resultat (själva utfallet). Av tabellen framgår att även om driften har gått med underskott har goda år med högre skatteintäkter gjort att kommunen kunnat visa ett lägre underskott eller överskott.

Den senaste skatteunderlagsprognosen för 2024 pekar på ett överskott på 4 mkr mot budget.

I början av 2024 har kommunen gjort ett arbete för att identifiera tidiga avvikelser i budget. Detta då underlaget för budget nästkommande år tas fram i maj–juni året innan och förutsättningarna för verksamheterna kan förändras efter det. Slutsatsen är att kommunen befarar ett underskott i storleksordningen 31 mkr för kommunens sektorer för helåret.

Alla kommunens sektorer tar fram åtgärdsplaner för att bedriva en verksamhet inom tilldelad budget. Arbetet följs upp av kommunstyrelsen och fullmäktige kan komma att ta politiska beslut inom ramen för dessa åtgärdsplaner.

Årets investeringar uppgick till 97,5 mkr, varav 61 mkr var för skattefinansierade verksamheter, övriga delar avser intäktsfinansierade investeringar som byggande av en ambulansstation för regionen där framtida hyra ska finansiera avskrivningar och driftkostnader, investeringar i stadsnätet där avgifter finansierar driften och den så kallade Gröna vägen där byggandet av snabbladdare för tung trafik finansieras av bidrag.

Kommunens utrymme för att finansiera sina investeringar uppgick under året till 2,2 mkr (avskrivningar +17,1 mkr och årets resultat –15,9).

Självfinansieringsgraden för året uppgick därmed till 4 procent. Den övriga delen har kommunen finansierat genom ökade lån. De senaste fem åren uppgår självfinansieringsgraden till 42 procent men då ingår flera år med mycket höga skatteintäkter som förbättrar nyckeltalet. Under året har kommunen ökat sin belåning från 100 mkr till 170 mkr.

Kommunen har en investeringsplan på 416 mkr för åren 2023 till och med 2027. Målet under perioden är att självfinansieringsgraden ska uppgå till 19 procent. Utifrån det redan nu befarade underskottet för 2024 kommer målet inte att kunna nås om inte stora förändringar sker på kort tid. Genomförda investeringar ökar även kommunens kostnader för räntor och avskrivningar, minskar utrymmet för andra satsningar i kommunens verksamhet och gör kommunens ekonomi känsligare för omvärldsfaktorer. Investeringsvolymen kan därför komma att ändras beroende på de ekonomiska förutsättningarna.

Utifrån detta resonemang är slutsatsen att kommunen inte har en god ekonomisk hushållning för tillfället. Driftverksamheten har gått med underskott mot budget i flera år och befaras göra det även 2024. Kommunen har gjort åtgärder och planerar fler framöver. Flera större strategiska förändringar har skett eller planeras, exempelvis färdigställs etapp 2 på det särskilda boendet Bäckaskog vilket möjliggör utflyttning av särskilt boende på Söderåsen och att äldreomsorgen kan arbeta med bemanning på ett annat sätt när verksamheten är mer samlad.

Förvaltningen har även i uppdrag att fortsätta med en förstudie för ny förskola, fritidshem och skola F–3 i centrala Vansbro, vilket kan skapa bättre förutsättningar för sektor lärande att bedriva sin verksamhet. Förvaltningen har även i uppdrag att fortsätta arbeta för en familjecentralsliknande verksamhet i samarbete med regionen, något som kan ge kommunen ekonomiska fördelar och goda sociala effekter.

Flera av investeringarna har dock inte fått startbesked och utreds fortfarande. Kommunen har därmed möjlighet att anpassa investeringsvolymen utifrån de framtida ekonomiska förutsättningarna. Kommunen har därför goda förutsättningar för att få en god ekonomisk hushållning i framtiden.

Resultatutjämningsreserv

Kommunallagen ger kommuner och regioner möjlighet att bygga upp en resultatutjämningsreserv (RUR). Reserven gör det möjligt att avsätta en del av ett överskott i goda tider och använda denna buffert för att täcka underskott som uppstår andra år på grund av en svag utveckling av skatteunderlaget. Genom en sådan reserv kan kommunen justera eller utjämna resultatet mellan olika år. Syftet är att kunna möta konjunkturvariationer och därmed få jämnare ekonomiska förutsättningar för kommunens verksamheter. En risk med en resultatutjämningsreserv är att kommunen inte effektiviserar och anpassar sin verksamhet efter intäkterna då ett negativt resultat kan pareras av RUR:en. Ett sådant agerande leder dock till ökad skuldsättning och är inte förenligt med en god ekonomisk hushållning där varje generation ska bära sina egna kostnader.

Riksdagen har beslutat att RUR ska fasas ut under en tioårsperiod och att istället införa möjligheten att avsätta pengar i en resultatreserv (RER). De nya reglerna gäller från och med 2024 och bokslutet 2023 är sista gången som man kan reservera medel till RUR. Disponering av medel från RUR kan göras fram till 2033.

Enligt kommunallagen beslutar kommunfullmäktige vilka regler som gäller i den enskilda kommunen och enligt Vansbro kommuns regelverk kan medel från resultatutjämningsreserven användas då kommunens balanskravsjusterade resultat är negativt. Kommunen får då maximalt använda det belopp som finns i resultatutjämningsreserven. År 2023 använde kommunen 15,7 mkr av RUR:en för att täcka årets underskott. Årets överskott från Vansbro Stadsnät räknas bort från kommunens resultat eftersom stadsnätet ska vara självfinansierat över tid, vilket förklaras närmare i avsnittet Balanskravsresultat.

Resultatutjämningsreserv

Resultaträkning

¹ Skatteintäkter inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter.
² Med nettokostnadsandel avses nettokostnader och finansnetto i förhållande till skatteintäkter inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter.

Verksamhetens nettokostnader var 530,5 mkr, en ökning med 40,7 mkr från 2022.

Kostnaden för personal ökade med 28 mkr från förra året, från 326 mkr till 354 mkr. Kommunens sektorer överskred sin personalbudget med 12 mkr där äldreomsorgen stod för 18 mkr. Medarbetare inom särskilt boende och hemtjänst har erbjudits högre tjänstgöringsgrad som en följd av heltidsresan. Det har gjort att mer personal än budgeterat har schemalagts samtidigt som vikariekostnaderna varit höga. Samtidigt har sektorn haft 9 mkr högre intäkter från statsbidrag vilket gör att man inte endast kan se på personalbudgeten utan behöver se på flera konton för att göra en analys. Sektor social omsorg överskred sin personalbudget med 800 tkr. Inom sektorn fanns dock kostnader för inhyrd personal på 9,7 mkr vilka är en följd av rekryteringsproblematiken. Övriga sektorer hade 6 mkr lägre personalkostnader än budgeterat totalt sett.

Skatteintäkterna inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter var 519,2 mkr, en ökning med 29,8 mkr jämfört med 2022. Skatteintäkterna stod för 334,5 mkr och generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter för 184,8 mkr. Tillsammans stod dessa intäkter för 83 procent av de totala intäkterna. Övriga intäkter kom från riktade statsbidrag, avgifter, taxor, intäktsräntor med mera.

Verksamhetens nettokostnader visar hur mycket som måste täckas av framför allt skattemedel. För att kommunen ska ha balans i ekonomin får nettokostnaderna inte öka mer än skatteintäkterna.

Förhållandet mellan verksamhetens nettokostnader och skatteintäkter måste också ge utrymme för investeringar. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna, inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter, var 102 procent, en ökning jämfört med 2022. Inkluderar man finansnettot blev nettokostnadsandelen 103 procent. Nettokostnaderna var alltså större än intäkterna. I verksamhetens nettokostnader ingick avskrivningar med 17,1 mkr.

Kommunen betalar hela den individuella delen i det kommunala tilläggspensionsavtalet. Kostnaden för intjänade pensioner 2023 var 23,0 mkr inklusive löneskatt, en ökning med 8,1 mkr jämfört med 2022. Pensioner som utbetalades via KPA uppgick till 11,1 mkr inklusive löneskatt. Avsättningar för pensionskostnader ökade med 6,2 mkr inklusive löneskatt.

Kommunen redovisar skatteintäkter enligt rekommendationen från Rådet för kommunal redovisning (RKR). Rekommendationen innebär att skatteintäkterna delas i tre delar: preliminära månatliga inbetalningar, prognos över slutavräkning för redovisningsåret och skillnaden mellan den slutliga taxeringen och prognosen för föregående år.

Finansnettot (skillnaden mellan ränteintäkter och räntekostnader) var –3,7 mkr. Kommunens lån uppgick till 100 mkr. Räntekostnaderna på lån hos Kommuninvest var 2,9 mkr. Räntan på pensionsavsättningar uppgick till 3,0 mkr.

Balansräkning

Anläggningstillgångar

Anläggningstillgångarna (i huvudsak mark, byggnader och tekniska anläggningar samt finansiella anläggningstillgångar) ökade med 81,0 mkr till 466,3 mkr.

Omsättningstillgångar

Fordringarna minskade med 0,4 mkr till 59,9 mkr. Kommunens likvida medel (kassa, bankgiro och bank) minskade med 3,1 mkr till 39,5 mkr.

Likviditet

Likviditeten beräknas som de kontanta medlen i procent av driftkostnaderna och är ett mått på den omedelbara betalningsförmågan. Likviditeten var vid årsskiftet 6 procent, vilket motsvarade 23 dagars utbetalningar. År 2022 var likviditeten 7 procent.

Eget kapital

Kommunens eget kapital (anläggningskapital plus rörelsekapital) minskade med 14,9 mkr till följd av årets resultat. Det egna kapitalet uppgick vid årets slut till 219,8 mkr.

Eget kapital

Eget kapital

Avsättningar

Avsättningar till pensionsförmåner uppgick till 44,9 mkr. Pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelser. Årets intjänade pensionsförmåner redovisas som kostnad.

Långfristiga skulder

Kommunens långfristiga skulder uppgick vid årets slut till 203,6 mkr, varav 170 mkr är lån hos Kommuninvest och 33,6 mkr är förutbetalda intäkter för offentliga investeringsbidrag.

Investeringsbidrag skuldförs när de betalas in och intäktsförs sedan i takt med beräknad användningsperiod för investeringen.

Kortfristiga skulder

De kortfristiga skulderna ökade med 3,2 mkr till 97,3 mkr. I de kortfristiga skulderna ingår leverantörsskulder med 17,4 mkr. Upplupna personalkostnader var 24,7 mkr och skulden för den individuella delen för pensioner var 12,5 mkr inklusive löneskatt.

Soliditet

Med soliditet menas andelen eget kapital av de totala tillgångarna. Soliditeten visar därmed hur stor del av tillgångarna som kommunen finansierat med eget kapital istället för med lån.

Soliditeten var vid årsskiftet 39 procent, en minskning med 9 procentenheter jämfört med 2022. Tar man hänsyn till de pensionsåtaganden som redovisas som ansvarsförbindelse var soliditeten 17 procent.

Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser

Kommunens borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser uppgick till 443,5 mkr, varav 125,4 mkr var pensionsförpliktelser som inte redovisas i balansräkningen, inklusive löneskatt. Pensionsförpliktelserna minskade med 1,7 mkr. Kommunens borgensåtagande för Stiftelsen Vansbrohem uppgick till 123 mkr för bostadslån. Kommunens borgensåtagande för Vansbro Teknik AB:s lån var 187,5 mkr och för Dala Vatten och Avfall AB:s lån 6,4 mkr. Kommunens borgensåtagande för Brandkåren Norra Dalarna var 0,9 mkr. För närvarande bedöms risken vara liten för att kommunen behöver infria någon borgensförbindelse.