Trosas ekonomi i korthet
ÅRETS RESULTAT
Årets resultat uppgick till 34,5 mkr, vilket var 17,9 mkr högre än budgeterade 16,6 mkr. Nämnderna redovisade ett underskott på 15,6 mkr mot budget. Kommunens räntekostnader var 8,8 mkr lägre än budgeterat och skattenettot 7,6 mkr högre än budgeterat. I skattenettot ingår bland annat eftersläpningsbidrag1 på 16,7 mkr på grund av en ökande befolkning. Liksom 2017 fick Trosa statsbidrag på 4,4 mkr från Boverket för ökat bostadsbyggande. I verksamhetens intäkter ingår också exploateringsintäkter på 14 mkr netto.
Under året har kommunen avsatt 13 mkr för kommande medfinansiering av statliga infrastrukturåtgärder, den totala avsättningen uppgår därmed till 42 mkr. Årets betalning till Trafikverket för Infart västra Trosa var 0,3 mkr och totalt har kommunen betalat 8,8 mkr för detta sedan 2015. Avsättning på 5 mkr har gjorts till deponin i Korslöt.
Under året har kommunen i övrigt gjort utrangering, nedskrivning och ersättning av komponenter. Större sådana poster redovisas i teknik- och servicenämndens verksamhetsberättelse.
Nämndernas budgetavvikelse
| (mkr) | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Kommunstyrelsen | 6,5 | 3,4 |
| Politisk ledning och kommunkontor | 6,5 | 3,2 |
| Ekoutskottet | 0,0 | 0,2 |
| Samhällsbyggnadsnämnden | 1,8 | 2,1 |
| Humanistiska nämnden | – 4,2 | 3,3 |
| Skolkontor inklusive nämnd | – 8,5 | 2,6 |
| Individ- och familjeomsorg | 4,3 | 0,6 |
| Kultur- och fritidsnämnden | 1,3 | 1,2 |
| Vård- och omsorgsnämnden | – 0,6 | – 2,5 |
| Teknik- och servicenämnden | – 20,4 | – 0,1 |
| Miljönämnden | 0,0 | 0,1 |
| Revision | 0,0 | 0,0 |
| Summa | – 15,6 | 7,4 |
Budgetavvikelser finans och avgiftskollektiv
| (mkr) | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Kommungemensamt | 23,3 | – 2,6 |
| VA och renhållning | 0,9 | – 1,9 |
| Finansiering | 7,3 | 22,2 |
| Summa | 31,5 | 17,7 |
| Budgetavvikelse totalt | 15,9 | 25,1 |
Nämndernas och avgiftskollektivens budgetavvikelse och kostnadsutveckling beskrivs i avsnittet ”Året som gått i nämnder och bolag”.
Kommungemensamma kostnader
Den positiva budgetavvikelsen beror framför allt på exploateringsintäkter (14 mkr). Andra poster som bidrog till överskottet är överskottsutdelning från Kommuninvest (2,9 mkr), bidrag för ökat bostadsbyggande (4,4 mkr) och reavinst från försäljning av fastighet (4,4 mkr).
Finansiering
Kommunens räntekostnader var 8,8 mkr lägre än budgeterat och skattenettot 7,6 mkr högre än budgeterat.
Balanskravsjustering
| Årets resultat, tkr | 34 528 |
| Realisationsvinster | – 4 380 |
| Realisationsförluster | 0 |
| Orealiserade förluster i värdepapper | 0 |
| Återföring av orealiserade förluster i värdepapper | 0 |
| Årets resultat efter balanskravsjusteringar | 30 148 |
| Återföring öronmärkta medel 2017, vikande konjunktur | 11 954 |
| Årets öronmärkning, vikande konjunktur 2019–2022 | – 8 000 |
| Årets balanskravsresultat | 34 102 |
Årets balanskravsresultat uppgick till 34,1 mkr. I 2017 års bokslut öronmärkte kommunen nära 20 mkr av årets resultat för att kunna möta en vikande konjunktur. Av dessa återfördes 12 mkr i 2018 års balanskravsresultat och kommunen gjorde i bokslutet för 2018 en ny avsättning på 8 mkr för eventuellt vikande konjunktur 2019–2022. Totalt finns därmed 16 mkr i en buffert för att möta en eventuellt vikande konjunktur 2019–2022.
AVSTÄMNING AV GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING
God ekonomisk hushållning
I Trosa innebär god ekonomisk hushållning att dagens invånare betalar för den verksamhet som de får och som anpassas efter individens behov samt att kommunen underhåller och utvecklar värdet på kommunens och dess företags tillgångar, såväl materiella, finansiella som personella.
God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv
Det planerade underhållet av kommunens materiella tillgångar ska överstiga det akuta underhållet inklusive skadegörelse. Målet är att minst 60 procent ska vara planerat underhåll.
Det planerade underhållet var 95 procent av det totala underhållet 2018.
Målet uppfylldes 2018.
Årets ekonomiska resultat ska motsvara minst 2 procent av skattenettot för kommunen.
Kommunens resultat motsvarade 4,8 procent av skattenettot.
Målet uppfylldes 2018.
Kommunkoncernens resultat dividerat med kommunens skattenetto ska vara minst 0,5 procent högre än kommunens resultat dividerat med skattenettot.
Kommunkoncernens resultat motsvarade 3,2 procent av skattenettot.
Målet uppfylldes inte 2018.
God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv
Kärnverksamheterna (förskola, gymnasium, äldreomsorg) ska vara kostnadseffektiva.
Kommunens kostnader ska vara i nivå med standardkostnaden. Detta resultat hämtas från ”Vad kostar verksamheten i din kommun”, och därför mäts målet med ett års eftersläpning. Målet uppfylldes inte 2018 eftersom Trosa kommun hade en standardkostnad som var 2,4 procent högre än standardkostnaden 2017.
Målet uppfylldes inte 2018.
Personalresurser
Trosa kommun genomförde för fjärde året SKL:s gemensamma medarbetarenkät inom tre huvudområden: motivation, ledarskap och styrning. Kommunfullmäktige hade som mål för 2018 att 80 procent av Trosas medarbetare skulle ge betyget 4 eller 5 på en 5-gradig skala.
95 procent av kommunens anställda svarade på enkäten.
| Område | Andel 4–5 |
|---|---|
| Motivation | 88 % |
| Ledarskap | 86 % |
| Styrning | 85 % |
| Totalt | 87 % |
Målet uppfylldes 2018.
Intäkter
Kommunens verksamheter finansieras till största delen av den kommunalskatt som Trosas invånare betalar. Endast 8 procent av kommunens intäkter är avgifter som kommunen tar ut för vatten och avlopp, sophämtning, barnomsorg, hemtjänst med mera.
Kommunens externa intäkter 2018
| mkr | 2018 | 2017 | 2016 | Förändring |
|---|---|---|---|---|
| Skatteintäkter | 644 | 622 | 580 | 22 |
| Fastighetsavgift | 28 | 24 | 24 | 4 |
| Bidrag ökad befolkning | 17 | 9 | 0 | 8 |
| Generella statsbidrag/utjämning | 33 | 18 | 5 | 14 |
| Bidrag | 59 | 81 | 104 | – 22 |
| Taxor och avgifter | 74 | 68 | 64 | 6 |
| Hyror och arrenden | 22 | 20 | 21 | 2 |
| Exploateringsintäkter | 14 | 10 | 5 | 4 |
| Finansiella intäkter | 5 | 3 | 3 | 2 |
| Övriga intäkter | 25 | 15 | 17 | 10 |
| Totalt | 921 | 871 | 823 | 50 |
Statsbidragen minskade med 22 mkr jämfört med 2017. Orsaken är främst att bidragen från Migrationsverket minskade från 40 mkr 2017 till 20 mkr 2018. Trosa kommun fick 4,4 mkr (3,1 mkr 2017) i byggbonus, ett bidrag som administreras och utbetalas av Boverket.
Kommunens intäkter från avgifter ökade med 6 mkr jämfört med 2017. Den största ökningen skedde inom avgiftskollektiven: VA-verksamheten ökade med 3 mkr och renhållningen med 2,5 mkr. Intäkter från planavgifter och bygglov minskade däremot med 1,1 mkr jämfört med 2017.
Exploateringsintäkterna ökade från 10 mkr till 14 mkr netto.
Kostnader
Kommunens externa kostnader 2018
| mkr | 2018 | 2017 | 2016 |
|---|---|---|---|
| Personalkostnader inklusive pensioner | – 471 | – 448 | – 413 |
| Köp av verksamhet och entreprenader | – 175 | – 177 | – 184 |
| Lokalkostnader exklusive avskrivningar | – 59 | – 47 | – 49 |
| Avskrivningskostnader | – 44 | – 42 | – 43 |
| Bidrag och transfereringar | – 41 | – 40 | – 45 |
| Inköp av varor | – 25 | – 24 | – 24 |
| Övriga tjänster | – 57 | – 56 | – 49 |
| Finansiella kostnader | – 5 | – 3 | – 4 |
| Reaförluster och utrangeringar | – 7 | ||
| Exploateringskostnader | – 4 | ||
| Totalt | – 889 | – 838 | – 811 |
Kommunens kostnader var 34,5 mkr lägre än intäkterna, vilket också var kommunens resultat för året.
Personalkostnaderna är den största kostnadsposten i kommunen och den ökade med 5 procent 2018. Det beror på att kommunens invånarantal ökar och därmed även behovet av kommunal verksamhet.
Det kommunala utjämningssystemet
För att Sveriges kommuner ska ha likvärdiga förutsättningar görs en utjämning mellan landets kommuner. Alla kommuner garanteras intäkter upp till 115 procent av Sveriges medelskattekraft, genom inkomstutjämningsbidrag. Minskar den egna kommunens skattekraft, ökar inkomstutjämningsbidraget i relation till minskningen av skatteintäkterna.
Kostnadsutjämningen ser främst på varje kommuns befolkning i olika åldrar. Barn i olika åldrar kräver förskola och skola och den äldre befolkningen kräver äldreomsorg.
LSS-utjämningen mellan landets kommuner utjämnar kostnaden per invånare för LSS-insatser.
Kommunal utjämning i Trosa 2014–2018
Kommunal utjämning 2018 i Sörmland
Trosas inkomstutjämningsbidrag har ökat under de senaste åren, vilket speglar förändringarna i Trosas skattekraft.
Hur användes kommunens skatteintäkter 2018?
Förskola och utbildning utgör knappt hälften av den verksamhet som finansieras med kommunal skatt. Vård och omsorg utgör 30 procent.
Investeringar
Kommunen gjorde stora investeringar åren 2009–2014. Det beror på att Trosa beslutade att tidigarelägga investeringar och göra dem under lågkonjunkturen. Dels för att investera i tider när priserna är lägre, dels för att skapa arbetstillfällen. På grund av en ökande befolkning kommer kommunen åter att behöva öka investeringarna de kommande åren.
Kommunens nettoinvesteringar totalt 2008–2018
