Styrmodell
Kommunfullmäktige antog i juni 2003 en ekonomistyrningsmodell för Trosa kommun och dess bolag.
EKONOMISTYRNING I TROSA KOMMUNS KONCERN INNEBÄR:
En medveten och konsekvent process för att påverka organisationens handlande så att verksamheten genomförs efter invånarnas faktiska behov med rätt kvalitet och till rimlig kostnad, allt inom ramen för tilldelade resurser och fastställda mål.
DESSA GRUNDLÄGGANDE SPELREGLER GÄLLER FÖR KOMMUNEN:
- Inga tilläggsanslag beviljas under budgetåret.
- Nämnderna ansvarar för att hålla verksamheten inom beslutad budgetram, driva verksamheten enligt de mål och uppdrag fullmäktige lagt fast samt följa upp och utvärdera verksamheten.
- Om förutsättningarna förändras under löpande budgetår ansvarar nämnden för att anpassa och prioritera verksamheten inom budgeten.
- Verksamhetsansvariga ansvarar för att hålla sin verksamhet inom beslutad budget, vidta åtgärder under året för att uppnå det, driva verksamheten enligt de mål och uppdrag nämnden lagt fast samt följa upp och utveckla verksamheten kontinuerligt.
- Verksamhetsansvarig är den som driver verksamhet och/eller sköter andra åtaganden och har budgeterade medel för det. I Trosa ska inga beslut som medför kostnader eller intäkter bokföras utan att det är tydligt vem som har ansvaret.
- Resultatenhetsansvarig är den som driver verksamhet och får fastställda intäkter i form av peng, check eller pris per utförd prestation. Det ekonomiska resultatet mäts som skillnaden mellan intäkter och kostnader. Över- eller underskott överförs till nästkommande år. Det innebär att åtgärder vidtas under löpande år för att nå ett positivt resultat, att verksamheten drivs enligt de mål och uppdrag nämnden lagt fast samt att verksamheten följs upp och utvecklas kontinuerligt.
- Fastställd intäkt i form av peng eller check per utförd prestation är densamma för en privat entreprenör som för en resultatenhet inom kommunen. Den privata entreprenören ersätts även för fastställda overheadkostnader för administration med mera, samt får fastställd momskompensation.
- Kommunstyrelsen bör ha en central buffert som motsvarar 2 procent av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Fördelning av medel från den centrala bufferten ska ske en gång per år i samband med att kommunens delårsbokslut med helårsprognos per augusti behandlas i kommunstyrelsen.
- Fördelning ur den centrala bufferten sker endast utifrån fastslagna kriterier.
- Övergår en kommunal verksamhet till privat regi, ska inventering och en marknadsmässig värdering göras av alla inventarier och material. Den privata entreprenören erbjuds att köpa inventarier och material till värderat pris. Det går även att sluta överenskommelse om att hyra inventarier. Material och inventarier som inte köps eller hyrs av den privata entreprenören ska fördelas inom enheter i kommunal regi.
FINANSIELLA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH KRITERIER FÖR CENTRAL BUFFERT
Kommunens mål för resultatets andel av skatteintäkter och statsbidrag är minst 2 procent.
2 procent av kommunens budgeterade verksamhetskostnader avsätts i kommunstyrelsens centrala buffert, som kan användas till att
- täcka ökade kostnader för fler förskole-/skolbarn än vad som budgeterats samt dyrare programval i gymnasieskolan
- täcka ökade LSS-kostnader
- täcka ökade kostnader för fler äldre invånare, vilket medför ökade behov av vård och omsorg
- täcka minskade skatteintäkter
- täcka ökade pensionskostnader
- öka kommunens resultat.
DEMOGRAFISKA VARIABLER
Resurstilldelningen i Trosa kommun utgår från befolkningsprognoserna de kommande åren och är därmed kärnan i kommunens styrmodell. I ”Gemensamma planeringsförutsättningar” (GPF) redovisas befolkningsprognoser för budgetåret och ytterligare tre år. Dessa redovisas för hela Trosa kommun och för kommundelarna Vagnhärad, Västerljung och Trosa tätort. Uppdelningen i kommundelar skiljer sig från församlingsgränserna för att bättre stämma överens med hur arbetet planeras i förskola, skola och inom vård och omsorg.
Åldersgrupper inom förskola och skola är
1–5 år → förskola
6–15 år → f-klass–åk 9 i grundskolan, skolbarnomsorg
16–18 år → gymnasium.
De kostnader som redovisas för skolan baserar sig på den ersättning, ”peng” per elev, som skolorna får per ålderskategori. ”Pengen” utgår från en höstreviderad budget för alla år. För gymnasieskolan grundar sig beloppet på höstens snittkostnad per elev.
Kostnaden för förskolan beräknas enligt ”peng per timintervall”. Hur stor andel av Trosas 1–3- respektive 4–5-åringar som går i förskola har styrts av det faktiska antalet barn i förskola per februari och september.
Kommunen redovisar också befolkningsförändring i grupperna år 1–5, år 6, år 7–9 samt för varje årskurs i grundskolan för att tydliggöra förändringarna per skola.
Åldersgrupper inom äldreomsorg är
65–79 år → äldreomsorg
80–89 år → äldreomsorg som statistiskt och erfarenhetsmässigt omfattar något större behov
90– år → äldreomsorg som statistiskt omfattar mycket behov.
MÅL OCH NYCKELTAL
Kommunfullmäktiges mål följs upp i samband med årsredovisningen. Samma sak gäller nämndernas mål. Nyckeltal som är direkt kopplade till budgeterade medel ska alltid redovisas med så objektiva mått som möjligt. Dessa följs sedan upp i delårs- och årsbokslut.
KVALITET
Trosa kommun medverkar tillsammans med 260 andra kommuner i SKL:s (Sveriges Kommuner och Landsting) projekt Kommunens kvalitet i korthet (KKiK).
I KKiK följs kommunens kvalitet upp ur ett medborgarperspektiv. Flera av kommunfullmäktiges och nämndernas mål mäts genom KKiK. Genom KKiK får Trosa möjlighet att jämföra sig med andra kommuner och med egna resultat över tid. Det innebär också stora möjligheter att hitta goda exempel för vissa verksamheter.
Trosa genomför en medborgarundersökning varannan höst sedan 2007. Medborgarperspektivet är centralt när kommunfullmäktige fastställer mål, och medborgarperspektivet ska genomsyra alla kommunens verksamheter.
INTERN KONTROLL
Alla nämnder gör årligen risk- och väsentlighetsbedömningar för att fastställa en ny internkontrollplan för året. De identifierar, bedömer och poängsätter risker utifrån sannolikheten att de inträffar och vilka konsekvenser som uppstår om de inträffar. Sannolikheten multiplicerat med konsekvensen ger ett riskvärde, och om riskvärdet är 8 eller mer tas risken med i kontrollplanen. Internkontrollplanen följs därefter upp i samband med årsbokslut. Några punkter i internkontrollplanen är gemensamma för alla nämnder, till exempel delegering, bisysslor och arbetsmiljö.
Organisation
Organisation i Trosa kommun från och med 2019-01-01
