Viktiga förhållanden för resultat och
ekonomisk ställning

Omvärlden

Allvarligt säkerhetsläge i Europa

Det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde och i Europa har över tid försämrats. Rysslands angrepp mot Ukraina påverkar den europeiska säkerhetsordningen negativt och bedöms få konsekvenser på många olika områden såsom migration, världsekonomi, energipriser och finansmarknad. Det försämrade säkerhetsläget ställer stora krav på Sveriges totalförsvar. Kommuner och regioner involveras i återuppbyggnaden av det civila försvaret för att Sverige ska kunna möta nya typer av hot.

Inflation i spåren av pandemin

I början av pandemin skedde kraftiga fall i omvärldens BNP. Fallen är till stor del inhämtade. Efter den snabba uppgången dämpades tillväxttakten, men de globala tillväxtutsikterna är ändå fortsatt ljusa. Allt fler länder bedömer nu att covid-19 inte är en samhällsfarlig sjukdom och tar bort återstående restriktioner. Förutsättningarna för att inte minst hushållens konsumtion ska öka är goda.

På de flesta håll i världen har inflationen stigit snabbt det senaste året. En stor del av inflationen beror på snabbt stigande energipriser på el och drivmedel.

Ökad ojämlikhet

Det är för tidigt att bedöma de långsiktiga effekterna av pandemin, men analyser så här långt visar att många av pandemins både direkta och indirekta effekter påverkade redan utsatta eller sårbara grupper i samhället. Skillnaderna mellan olika grupper kan därmed befaras öka i spåren av pandemin. Det gäller exempelvis psykisk ohälsa, digital och ekonomisk utsatthet samt ett försvårat inträde på arbetsmarknaden.

Ökad polarisering

Polariseringen ökar inom flera områden i samhället. Ojämlikheten i levnadsvillkor ökar, både mellan individer och mellan olika bostadsområden. Det kan leda till minskad sammanhållning och otrygghet. På sikt kan det också leda till utanförskap som märks genom social oro.

Ökad bostadsbrist

I stora delar av landet ökar bostadsbristen, även utanför städerna. Byggandet har inte hållit jämna steg med befolkningstillväxten och nyproduktioner är dyra och vänder sig till förhållandevis resursstarka grupper. Det är svårt för unga, nyanlända och andra resurssvaga att ta sig in på bostadsmarknaden, vilket kan leda till ökad segregation och trångboddhet.

Hårdare konkurrens om arbetskraft

Inom många yrkesområden märks en hårdare konkurrens om arbetskraften. Tillgången på många yrkesgrupper minskar, behoven ökar och konkurrensen väntas blir ännu hårdare under kommande år till följd av stora pensionsavgångar.

Ökade möjligheter att effektivisera med ny teknik

Digitaliseringen är en stark förändringskraft i samhället och nödvändig att följa med i. Med nya verktyg som artificiell intelligens och digitala medarbetare finns möjligheten att effektivisera och förbättra kommunala verksamheter. Medborgare får möjlighet till bättre inflytande och kontroll samtidigt som medarbetare slipper utföra enkla repetitiva uppgifter. Det finns dock en risk för digitalt utanförskap som är viktig att hantera för att inte utvecklingen ska innebära att vissa grupper hamnar utanför.

Överutnyttjade globala ekosystem

Ekosystemen har överutnyttjats med global uppvärmning som följd. Det tar sig bland annat uttryck i stigande havsnivåer och ökenspridning, vilket främst påverkar de fattiga delarna av världen och bidrar till ökade flyktingströmmar. Extrema väderhändelser blir allt vanligare. I Sverige kan det exempelvis innebära perioder av mycket regn eller blåst och risk för översvämningar eller långa perioder av torka med vattenbrist och risk för bränder. Kommunen står inför en stor utmaning i att sänka verksamheternas egna utsläpp, skapa förutsättningar för kommunens invånare att leva hållbart och säkra verksamheterna för klimatförändringar.

Den svenska ekonomins utveckling

Slutsatserna är hämtade ur SKR:s ekonomirapport från oktober 2021.

Pandemin är långt ifrån över och det är svårt att förutse dess långsiktiga konsekvenser. I västvärldens länder har det genomförts omfattande insatser för att dämpa pandemins påverkan på ekonomin. Centralbankernas styrräntor har sänkts och programmen med kvantitativa lättnader har utökats. Regeringar har sjösatt omfattande krisåtgärder och bedrivit expansiv finanspolitik.

Även den svenska staten har bidragit och bidrar med omfattande stimulanser, vilket innebär att den offentliga sektorns skuld (Maastrichtskulden) har ökat. Trots det beräknas skulden som andel av BNP minska i år, tack vare den starka BNP-tillväxten och de låga räntorna. Även kommande år räknar SKR med att skulden som andel av BNP minskar, från 37 procent 2021 till 29 procent 2025.

SKR:s prognos visar en stark efterfrågetillväxt 2021–2022, med en ökning av BNP på 4,4 respektive 3,6 procent. Det kommer att lyfta Sverige ur lågkonjunkturen. Ökningen av antalet sysselsatta personer är tydlig, liksom minskningen av frånvaron. SKR räknar därför med att skatteunderlaget ökar med över 4 procent både i år och nästa år.

Vändningen i ekonomin har gått snabbt, mycket tack vare stimulanserna i Sverige och omvärlden, och det är lätt att glömma hur djupt fallet i BNP var. Ser man till den sammanlagda BNP-förändringen i Sverige mellan 2019 och 2021 pekar prognosen på en ökning på 1,5 procent på två år, vilket är mycket lågt i ett historiskt perspektiv. Det innebär också att en tydlig försvagning av arbetsmarknaden kan väntas.

Långsammare ökning av befolkningen att vänta

Ett skäl till att det är viktigt att få upp sysselsättningen bland grupper som står långt från arbetsmarknaden är att det kommande år finns en risk att det blir brist på arbetskraft både till näringslivet och till välfärden. Förutom arbetsmarknadsinsatser ställer det krav på kommuner och regioner att förändra arbetssättet och i högre grad använda tekniska lösningar som ger invånarna möjlighet att själva göra delar av de tjänster som annars kräver personella resurser.

Ett av skälen till den annalkande arbetskraftsbristen är att en period med låg befolkningstillväxt är på väg att börja. Den senaste prognosen från SCB visar en väsentligt lägre befolkningstillväxt än tidigare prognoser. I synnerhet gäller det grupperna barn och unga, som nu beräknas minska, och befolkning i arbetsför ålder, som beräknas öka långsamt. Den grupp som ökar snabbast de närmaste tio åren, även i antal räknat, är personer över 80 år.

Den lägre befolkningstillväxten gör att många kommuner och regioner kan förvänta sig betydligt lägre ökning, eller till och med minskning, av antalet invånare kommande år. Om befolkningsutvecklingen som SCB förutspår kommer att bli verklighet behöver en hel del lokala och regionala investeringsplaner och skatteintäktsbudgetar revideras ned för att rymmas i den totala befolkningsprognosen för riket. Prognosen innebär också att kostnaderna i kommuner och regioner förväntas öka något långsammare än de har gjort under den senaste tioårsperioden. Samtidigt kan en långsammare ökning av skatteintäkterna förväntas när effekterna av konjunkturåterhämtningen och den expansiva finanspolitiken avtar.

Stark ekonomi i kommuner och regioner

De kommande åren förväntas ekonomin i kommuner och regioner vara relativt stark. Skälen är det lägre demografiska trycket, den expansiva finanspolitiken och den konjunkturella återhämtningen. Det sammantagna resultatet både 2021 och 2022 beräknas till 35 miljarder kronor. Det beräknas sedan falla successivt mot drygt 20 miljarder när de pandemirelaterade bidragen inte längre finns kvar. År 2025 saknas knappt 12 miljarder för att klara ett resultat på 2 procent av skatter och statsbidrag om inga åtgärder vidtas. Det är dock viktigt att påpeka att alla kommuner och regioner inte kommer att ha positiva resultat. Flera kommuner och regioner kommer även kommande år att behöva vidta åtgärder för att få ekonomin i balans. Trots de relativt starka resultaten förutspås kommunsektorns finansiella sparande redan 2022 vända från plus till minus. Skälet är att investeringarna även framöver kommer att ligga på en hög nivå. De orosmoln som hotar i fjärran kommer, förutom från klimathoten, även från effekterna av den demografiska sammansättningen.

Vännäs kommuns ekonomiska förutsättningar

Ekonomi i balans

Kommunallagen kräver att kommunens ekonomi ska vara i balans. Med det menas att intäkterna årligen ska täcka kostnaderna. Fullmäktiges ambition är att standardkostnaderna ska vara vägledande för framtida mål. Orsaken till att fullmäktige har valt just det nyckeltalet är att det är centralt i kostnadsutjämningssystemet och sätter gränser för kommunens ekonomiska utrymme.

Kommunens skatteintäkter

Kommunens skattesats 2021 var 23:60. Den används för beskattning av kommunens eget skatteunderlag som består av kommunmedborgarnas löneinkomster, övrig inkomst av tjänst, pensioner, inkomst av näringsverksamhet och övriga sociala ersättningar. Tillväxten av underlaget beror på löneökningar, höjda pensioner eller fler arbetade timmar.

Kommunens skatteintäkter periodiseras så att preliminära intäkter kommer in i kommunkassan det år som de avser. I själva verket är skatteintäkterna preliminära fram tills att taxeringen slutgranskas i december påföljande år. Därefter spelar prognoser över skatteunderlagets tillväxt stor roll för planering och preliminära utbetalningar.

Om tillväxten av kommunens skatteunderlag skiljer sig från den genomsnittliga tillväxten i riket justeras det via inkomstutjämningen. I klartext betyder det att under en lågkonjunktur med ökad arbetslöshet påverkas utfallet negativt även om inte arbetslösheten ökar i den egna kommunen.

Vännäs kommun använder sig av SKR:s prognoser för skatteunderlagets tillväxt med tillägget att kommunen 2021 räknade med en befolkningsökning på 40 personer.

Löneökningar

En pott för löneökningar finns centralt vid sidan om förvaltningarnas budgetramar. Kommunstyrelsen beviljar anslag ur potten efter det verkliga utfallet. Resultatenheternas löneökningar kompenseras inte.

Internhyressystemet och internräntan

I samband med intern hyressättning används 1,25 procent (internräntan 2021) + 1,1 procent = 2,35 procent. Mellanskillnaden på 1,1 procent används till att stärka fastighetsunderhållet.

Justering för kapitalkostnad

Färdigställda investeringar aktiveras i samband med att de tas i bruk. Så snart en investering är aktiverad påförs respektive verksamhet kostnader för avskrivning och internränta.

Ekonomistyrningsprinciper

Budgetuppföljning

Kommunfullmäktige har fastställt rutiner för ekonomisk uppföljning som innebär att förvaltningarna utifrån en beslutad plan för uppföljning rapporterar det ekonomiska läget. I uppföljningen anges redovisat utfall vid uppföljningstidpunkten, budget för perioden, eventuell budgetavvikelse och prognostiserat årsutfall. Nämnderna ska lämna kommentarer till avvikelser och lämna in en åtgärdsplan för en budget i balans om prognosen pekar på underskott.

Nämnderna ska utifrån tilldelad budget ta ett självständigt ansvar för sin ekonomi. Nämnderna har ansvar och befogenheter att fatta nödvändiga beslut för att hålla budgeten. Nämnderna ska ha en långsiktighet i sina prioriteringar och utveckla former för att se över befintlig verksamhet, samtidigt som de ska ta hänsyn till nödvändig utveckling.

Nämndernas över-/underskott

Återställandet av ett underskott kan delas upp på 1–3 år i en återbetalningsplan som kommunstyrelsen fastställer. Överskott kvittas mot tidigare underskott.

För intraprenader gäller att uppkomna påverkbara överskott får överföras till kommande år. Av dessa får högst 25 procentenheter användas för individuell premiering. Underskott tas med i sin helhet. Kommunfullmäktige kan eventuellt besluta om ett annat upplägg.

Resultatenheten Liljaskolan har sina ekonomiska villkor reglerade i ett avtal. Kommunen genomförde 2020 en översyn av Liljaskolans organisationsform och framtida ansvar, men har ännu inte beslutat om eventuell förändring av Liljaskolans organisation.

Investeringar

Slutkostnaden redovisas när investeringen är genomförd, dock senast året efter att medel till investeringen har anslagits i investeringsbudgeten. I samband med tilläggsbudget ska nämnderna till kommunstyrelsen begära överföring av medel för pågående men ej klara och slutredovisade budgeterade investeringar till det nya verksamhetsåret. Kommunfullmäktige tar det slutgiltiga beslutet om medel ska föras över till nästa år.

Översynen av kommunens alla leasing- och hyresavtal fortsätter för att utreda om kommunen har avtal som kan klassas som finansiella leasing- eller hyresavtal. Sådana avtal ska hanteras som investeringar i bokföringen. Kommunen har genomfört en omklassificering av de största fastigheterna som är aktuella för finansiell leasing.

Finansiella principer

Enligt lagen om god ekonomisk hushållning i kommuner och landsting ska kommunen formulera både finansiella och strategiska verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning.

Vännäs kommuns finansiella mål redovisas i avsnittet God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning.

Soliditet

Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella utrymme och visar hur stor del av tillgångarna som är finansierade med eget kapital.

Ett av kommunens finansiella mål är att soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen långsiktigt ska förbättras. Målet är en årlig ökning med 0,4 procentenheter. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen ökade kraftigt 2021 och uppgick till 14,3 procent, jämfört med 8,3 procent 2020. Under 2021 genomfördes ett särskilt uppdrag att utreda en lämplig nivå på soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen för Vännäs kommun (ej koncern).

Vännäs kommun har tagit beslut om 100 procent egenfinansiering av investeringar (över en femårsperiod). Med 100 procent egenfinansiering menas att summan av resultat och avskrivningar ska vara lika med eller större än investeringarna. Att kommunen själv kan finansiera sina investeringar innebär att den tar ansvar för ekonomin och inte lägger kostnader på framtida generationer.

Pensionsförpliktelser

Vännäs kommun har en pensionsförpliktelse till nuvarande och pensionerade anställda. Skulden var på balansdagen 217,1 mnkr, vilket var en minskning med 3 mnkr jämfört med förra året. Skulden redovisas under borgensåtaganden och andra förpliktelser och avser pensionsintjänande före 1998. Pensionsskulden för pensioner intjänade efter 1998 uppgick till 82,7 mnkr, 6,5 mnkr högre än 2020. Under 2021 höjdes livslängdsantagandet för pensioner, vilket ökade skuldens storlek. Utifrån det förändrade livslängdsantagandet ökade ansvarsförbindelsen med 7 mnkr och pensioner intjänade efter 1998 med 4 mnkr. Återlånade medel (skillnaden mellan den totala pensionsförpliktelsen och marknadsvärdet på förvaltade medel) uppgick till 210,9 mnkr vid årsskiftet.

Värdet av kommunens aktieportfölj för förvaltning av pensionsmedel uppgick till 88,9 mnkr. Det var en ökning med 10,6 mnkr sedan 2020. Handelsbanken och Swedbank var kommunens diskretionära förvaltare (som har mandat att fatta placeringsbeslut).

Ekonomiska nyckeltal ur Kolada (Kommun- och landstingsdatabasen) kopplade till budgetprocessen

Kommunfullmäktige beslutade i samband med budget 2020–2021 och plan 2022 att budgeten ska kopplas till kostnadsutjämningssystemet eftersom kostnadsutjämningssystemet sätter gränser för en kommuns ekonomi.

Det är främst några ekonomiska nyckeltal i Kolada som är relevanta att följa och analysera. Dels är det standardkostnad och nettokostnadsavvikelse för de verksamhetsområden där en standardkostnad räknas fram (förskola, fritidshem, grundskola, gymnasium, äldreomsorg, LSS-omsorg samt individ- och familjeomsorg), dels är det nettokostnad per invånare för övriga verksamheter jämfört med liknande kommuner. Högre kostnader än standardkostnaden indikerar antingen högre ambitioner eller lägre effektivitet jämfört med riket. Lägre kostnader än standardkostnaden indikerar lägre ambitionsnivå eller högre effektivitet jämfört med riket.

Den sammanlagda nettokostnadsavvikelsen, exklusive LSS-omsorgen, var +7,5 procent 2020 (jämfört med +11,2 procent 2019). Det var främst verksamheterna grundskola, gymnasium, individ- och familjeomsorg samt äldreomsorg som var dyrare än vad strukturen motiverade. Avvikelserna jämfört med riket ligger till grund för beslutet att från och med budgeten 2020 anpassa budgetramarna efter standardkostnad +7 procent. Kommunens avsikt är att fortsätta att ha en högre ambitionsnivå än andra kommuner, men något lägre än nu.

En jämförelse av nettokostnaden per invånare för övriga verksamheter visade att kommunen satsade mer än jämförbara kommuner på fritidsverksamhet, bibliotek, nämnd- och styrelseverksamhet samt kollektivtrafik. Inom området fritidsverksamhet var det främst nettokostnaderna för idrotts- och fritidsanläggningar som var högre än jämförbara kommuner. För mer detaljer kring nyckeltalen – se bilagan Volymförändringar.

Riskanalys

Omvärldsrisk

Befolkningsutveckling SCB gör en prognos av antalet medborgare i Vännäs som ligger till grund för bland annat SKR:s skatteprognos. Om befolkningen ökar långsammare än prognosen innebär det lägre skatteintäkter i kommunen och därmed en risk för kommunens ekonomi. Vännäs kommun hanterade den risken genom att i budgeten räkna ned befolkningsprognosen och budgetera en lägre skatteintäkt än SKR:s prognos.

Kostnadsutveckling Hela kostnadsutjämningen bygger på att kommunen jämförs med riket. Även om antalet äldre ökar i kommunen kan standardkostnaden och därmed bidraget i kostnadsutjämningens delmodell för äldreomsorg minska om andelen äldre inte ökar lika mycket i riket. Bidraget kan alltså minska mellan två år trots att behoven i kommunen ökar. Genom att kommunen använder prislappsmodellen för att fördela budgetmedel får kommunen en direkt styrningseffekt inom rätt verksamhetsområde, till skillnad från med en så kallad budget på budget-modell.

Verksamhetsrisk

Liljaskolan Av eleverna på Liljaskolan kommer 75 procent från andra kommuner. Det innebär en betydande affärsrisk för Vännäs kommun om elevantalet i regionen sjunker eller om andra kommuner i större utsträckning anordnar liknande utbildningar. För att hantera risken genomförde kommunen bland annat en utredning under våren 2020 med fokus både på lämplig driftform för skolan i framtiden och de risker som det stora behovet av externa elever medför. Beslut om eventuell förändring av Liljaskolans organisation är ännu inte taget.

Vännäs Fastigheter Risken för outhyrda lägenheter och lokaler är den största verksamhetsrisken för bolagskoncernen. Bolaget hanterar den risken genom att vara en professionell hyresvärd med konkurrenskraftiga hyresobjekt och genom att noga följa utvecklingen på hyresmarknaden.

Finansiell risk

Ränterisk Både Vännäs kommun och Vännäs Fastigheter har lån i banker och kreditinstitut på sammanlagt 663 mnkr. Koncernen har fast ränta på alla lån. Av lånen förfaller 127 mkr inom ett år, och är att betrakta som kort risk, och 536 mnkr inom två till fem år. Den genomsnittliga räntan i koncernen var 0,71 procent 2021, jämfört med 0,84 procent 2020. En ränteökning med 1 procent skulle ge koncernen cirka 7 mnkr högre räntekostnader. Låneförfall sprids ut över åren för att minska risken för att behöva låna stora belopp när räntenivån är hög.

Risk i finansiella placeringar Kommunen har medel placerade vars avkastning ska användas för att täcka delar av pensionskostnaderna. Det ekonomiska läget både i omvärlden och i Sverige gör att risken i kommunens placerade medel ökar. Kommunen har diskretionär förvaltning som ett sätt att hantera risken i de finansiella placeringarna, vilket innebär att banken har mandat att fatta löpande placeringsbeslut utifrån kommunens kapitalplaceringspolicy.