God ekonomisk hushållning och måluppfyllelse

Ekonomi

Koncernen upprättade inte någon gemensam budget 2021. Därför följs de ekonomiska målen för kommunen och bolagen upp separat. Först presenteras kommunens måluppfyllelse och därefter bolagens.

Vännäs kommuns ekonomiska mål

Kommunen uppvisade en uppfylld resultatnivå inom området ekonomi. Kommunens resultat blev 60,2 mnkr, vilket var 46,9 mnkr bättre än budgeterade 13,3 mnkr. Förra årets resultat var 17 mnkr. En omräkning av finansiell leasing förbättrade resultatet 2020 med 2 mnkr från tidigare redovisade 15 mnkr. I årets resultat ingick nedskrivningar på 7 mnkr, 4 mnkr för kvarvarande kostnader som lagts ned för att utreda ett nytt särskilt boende och 3 mnkr för nedskrivning av exploateringsfastigheten Överingenjören 4. Finansen lämnade ett överskott på 37,8 mnkr. Överskottet berodde på högre skatter och bidrag med 21 mnkr och realiseringar av finansiella tillgångar med 11 mnkr (netto). Alla nämnder utom vård- och omsorgsnämnden hade en nettokostnadsutveckling som var lägre än budget, vilket sammantaget bidrog med 9 mnkr till överskottet.

Kommunen har fyra ekonomiska mål som framgår ovan. Målen följs upp årligen och måluppfyllelsen redovisas för 2021 och några år bakåt i tiden. En sammanvägning av måluppfyllelsen för de olika målen visade på en uppfylld resultatnivå inom området ekonomi. Nedan följer en analys av de ekonomiska målen var för sig.

Nämnderna har en ekonomi i balans

Målet att nämnderna ska ha en ekonomi i balans uppnåddes delvis. Nämnderna lämnade ett samlat överskott på drygt 9 mnkr samtidigt som vård- och omsorgsnämnden lämnade ett underskott på 4,3 mnkr. Större delen av underskottet berodde på kostsamma behov av gruppbostad och personlig assistans inom LSS-omsorgen. Under våren gjordes en extern utredning av struktur och beslut kring bostäder inom LSS-omsorgen. Resultatet visade att kommunen hade en hög andel gruppbostäder i jämförelse med andra kommuner. Covid-19-pandemin fortsatte att påverka verksamheterna under året, vilket fick olika ekonomiska konsekvenser i olika verksamheter. Vissa verksamheter redovisade överskott till följd av att verksamhet inte kunde genomföras på grund av pandemin och andra redovisade underskott till följd av ökade kostnader på grund av pandemin.

Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen redovisade ett överskott på 5,3 mnkr. Årets resultat var i nivå med föregående års, vilket innebar en nettokostnadsutveckling nära noll. Avdelningarna för förvaltningsledning, personal och löner, infrastruktur samt fastighet redovisade lägre nettokostnader 2021 än 2020. Större delen av årets överskott berodde på en outnyttjad buffert på 2,9 mnkr. Av bufferten var 2 mnkr menade att användas till kostnader för skyddsutrustning och smittskyddsarbete, men de kostnaderna uteblev. Inom avdelningen för planering och utveckling redovisade kollektivtrafiken ett överskott på 1 mnkr, vilket till stor del berodde på en kreditfaktura från Länstrafiken på 0,7 mnkr som avsåg 2020.

Plan- och miljönämnden

Plan- och miljönämnden redovisade ett överskott på 1,1 mnkr. Räddningstjänsten stod för 0,4 mnkr medan miljö- och byggavdelningen stod för 0,7 mnkr. Räddningstjänsten hade lägre personalkostnader och färre utryckningar. Miljö- och byggavdelningen hade högre intäkter för plan- och bygglovsavgifter.

Vård- och omsorgsnämnden

Vård- och omsorgsnämnden, inklusive Akka, redovisade ett underskott på 4,3 mnkr. Större delen av underskottet berodde på kostsamma behov av gruppbostad och personlig assistans inom LSS-omsorgen. Inom individ- och familjeomsorgen berodde underskottet på höga placeringskostnader för barn och unga. Hälso- och sjukvårdsverksamheten lämnade ett överskott på 1,3 mnkr. Överskottet berodde på högre personalfrånvaro på grund av pandemin som inte kunde lösas med vikarier samt tillskott av statsbidrag.

Liljaskolan styrelse

Liljaskolans styrelse redovisade ett resultat på 5,9 mnkr, vilket var 4,3 mnkr högre än budgeterade 1,6 mnkr. Överskottet berodde på lägre kostnader för fortbildning, ersättning för en del av sjuklönekostnaderna på grund av pandemin samt intäkter av engångskaraktär som försäljning av inventarier.

Barn- och utbildningsnämnden

Barn- och utbildningsnämnden redovisade ett överskott på 2,7 mnkr. De flesta av nämndens områden hade vakanser och högre frånvaro än normalt. En större brist på vikarier medförde tillfälligt lägre personalkostnader. Uteblivna aktiviteter och fortbildning ledde också till årets tillfälliga överskott. Gymnasieverksamheterna redovisade ett överskott på 0,7 mnkr. Överskottet berodde på färre elever än budgeterat och lägre kostnader för skolskjuts.

Finansen

Finansens överskott uppgick till 37,8 mnkr. Den ekonomiska återhämtningen gick snabbare än tidigare prognoser visade, vilket gav högre skatteintäkter än i prognosen inför budgeten 2021. Skatteintäkterna blev 15,2 mnkr högre och de generella statsbidragen 6,2 mnkr högre. Försäljning av kommunens fondmedel bidrog med 10,9 mnkr, varav 4,2 mnkr var orealiserade vinster.

Andra poster som bidrog till överskottet var en outnyttjad buffert på 3,2 mnkr och avslut av omställningsmedel på 2,8 mnkr. Bufferten var reserverad för ökade kostnader i samband med fastighetsövergången till Fastighetstjänster i Vännäs AB. Övergången blev inte av under 2021 utan sker den 1 januari 2022. Omställningsmedel avser tidigare mottagna medel för mottagandet av ensamkommande barn som kommunen årligen använt sedan 2015. Förvaltningarna arbetade efter en plan för att använda omställningsmedlen, men vissa åtgärder gick inte att genomföra på grund av pandemin.

I finansens resultat ingick nedskrivningar på 7 mnkr, 4 mnkr för kvarvarande kostnader som lagts ned för att utreda ett nytt särskilt boende och 3 mnkr för nedskrivning av exploateringsfastigheten Överingenjören 4.

Årets resultat ska uppgå till 2 procent av skatter och bidrag

Resultat i förhållande till skatter och bidrag

 

 

 

Målet att årets resultat ska uppgå till 2 procent av skatter och bidrag uppfylldes. Resultatet uppgick till hela 9 procent av skatter och bidrag. Tidigare år har målet uppnåtts främst på grund av stora överskott inom finansen. I år var den sammanlagda budgetavvikelsen positiv även för nämnderna. Nämnderna redovisade ett samlat överskott på 9 mnkr jämfört med förra årets underskott på 8,5 mnkr. Finansen lämnade överskott på 37,8 mnkr trots nedskrivningar på 7 mnkr.

Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen ska långsiktigt förbättras

Soliditet inklusive ansvarsförbindelsen

Målet att soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen långsiktigt ska förbättras uppfylldes. Soliditeten beräknas normalt genom att ställa eget kapital i relation till balansomslutningen. Nyckeltalet visar därmed hur stor del av kommunens tillgångar som är finansierade med eget kapital. Kommunen har en ansvarsförbindelse för pensioner intjänade före 1998 som ligger utanför balansräkningen. För att visa på kommunens egentliga finansiella styrka har kommunfullmäktige beslutat om ett soliditetsmål som inkluderar ansvarsförbindelsen. Det leder till att nivån blir lägre jämfört med en vanlig soliditetsberäkning. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen ökade från 8,3 procent 2020 till 14,3 procent 2021. Ökningen berodde på det kraftigt positiva resultatet som stärkte det egna kapitalet. Under 2021 genomfördes ett särskilt uppdrag att utreda en lämplig nivå på soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen för Vännäs kommun (ej koncern). Målet är nu en årlig ökning med 0,4 procentenheter.

Självfinansieringsgraden för kommunens investeringar ska vara 100 procent över en femårsperiod

Årets investeringar, självfinansieringsgrad

Målet om en självfinansieringsgrad på över 100 procent för den senaste femårsperioden uppfylldes. Självfinansieringsgraden beräknas som årets resultat plus avskrivningar i förhållande till årets investeringar. I årets avskrivningar ingick nedskrivningar för 7 mnkr. Självfinansieringsgraden 2021 var närmare 240 procent. Den höga självfinansieringsgraden berodde främst på det kraftiga resultatet men även på att vissa budgeterade investeringar inte slutfördes. Självfinansieringsgraden för den senaste femårsperioden blev 161 procent. En detaljerad redovisning av alla investeringsprojekt finns i avsnittet Räkenskaper. Enligt investeringsbudgeten 2022 och framåt planeras stora byggprojekt, bland annat en fleravdelningsförskola och lokaler på Liljaskolan.

Bolagskoncernens måluppföljning

Bolagskoncernen består av Vännäs Fastigheter AB med två helägda dotterbolag (Älvdala Fastigheter AB och Fastighetstjänster i Vännäs AB). Enligt ägardirektiven ska den synliga soliditeten uppgå till minst 15 procent. Soliditeten uppgick till 23,21 procent. Enligt direktiven ska Vännäs Fastigheter AB långsiktigt generera en uthållig avkastning på synligt eget kapital på minst 5 procent. Årets avkastning blev 11 procent. Det betyder att bolagskoncernen uppfyllde de finansiella målen.

Medarbetare trivs

Många medarbetare i Vännäs kommun (83,2 procent) trivdes och kände trygghet och tillit i sin arbetsgemenskap. Av medarbetarna uppgav 81,8 procent att de kände stort engagemang i sitt arbete, att arbetet kändes betydelsefullt och det fanns möjlighet att påverka beslut och hur arbetsuppgifter skulle utföras.

Enkäten pekade på vissa utvecklingsområden, till exempel kunskap hos varje medarbetare om vilka arbetsinsatser som påverkar den egna lönen (38,5 procent). Det fanns medarbetare som uppgav att de under det senaste året hade blivit utsatta för kränkande särbehandling av chef eller arbetskamrater (6,1 procent) och av brukare eller elev (17,9 procent). 62,4 procent uppgav att de hade fått det stöd de behövde från sin arbetsgivare, vilket var en klar förbättring, men det är fortsatt viktigt att synliggöra och stoppa beteenden som skadar kommunens medarbetare.

En grundläggande arbetsmiljöutbildning genomfördes för nya chefer och arbetsplatsombud.

Förvaltningarna genomförde årlig uppföljning av den systematiska arbetsmiljön.

Förvaltningarna tog fram risk- och konsekvensbeskrivningar och skapade möjlighet för vissa medarbetare att arbeta på distans under pandemin.

Bra ledare och ett gott ledarskap

Av medarbetarna uppgav 69 procent att de hade en chef som höll vad den lovade och följde upp överenskommelser. Ungefär lika många tyckte att chefen visade omtanke och brydde sig om sina medarbetare (68,8 procent). Nästan lika många tyckte att chefen fick medarbetarna att arbeta mot gemensamma mål och visioner (68,3 procent) och att chefen inspirerade medarbetarna till att göra ett bra arbete (63 procent). Att chefen gav beröm och uppskattning för ett bra arbete uppgavs av mer än hälften av medarbetarna (58,3 procent).

Under 2019–2021 pågick ett ledarprogram för nya chefer tillsammans med ett antal kommuner i Umeåregionen. Syftet var att höja grundkompetensen för nya chefer i kommunen.

 

Män upplevde i större omfattning än kvinnor i ledarposition att de hade förutsättningar att utöva ett gott ledarskap i Vännäs. Det berodde till stor del på att kvinnor i större utsträckning än män arbetade som chefer i verksamheter med stora medarbetargrupper, vilket påverkade förutsättningarna för ett gott ledarskap.

Ledardagar och seminarier för ledare genomfördes digitalt på grund av covid-19-pandemin.

Jämställda arbetsplatser

Kommunen hade under 2021 totalt 1 027 medarbetare. Det innebar en minskning med 20 medarbetare i jämförelse med 2020, vilket motsvarar 13 årsarbeten (ett årsarbete motsvarar 1 980 timmar). Minskningen berodde på neddragningar i ett antal förvaltningar. Den totala andelen heltidsanställda ökade något i jämförelse med föregående år till 70,1 procent (+0,8 procentenheter). Målet att 70 procent av kommunens tillsvidareanställda kvinnor ska ha en heltidsanställning uppnåddes delvis. Resultatet hamnade på 66,1 procent, vilket var en ökning med 0,2 procentenheter i jämförelse med 2020. Lägst andel heltidsanställda (totalt) fanns inom vård- och omsorgsförvaltningen, 47,8 procent.

Antal medarbetare 2021

 

Kvinnors andel av mäns lön, %

Löneskillnaden mellan män och kvinnor minskade mellan 2020 och 2021. Målet uppfylldes delvis. Kvinnor tjänade 98,7 procent av männens medellön, en ökning med 0,7 procentenheter sedan 2020. Löneskillnaderna var störst i åldersgruppen 50 år och äldre. Vid Liljaskolan, kommunstyrelseförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen hade kvinnor högre medellön än män. Varje år genomför kommunen en lönekartläggning med syfte att bevaka löneskillnader på grund av kön. Inga löneskillnader på grund av kön framgick i årets kartläggning och därför togs ingen handlingsplan fram. Resultatet presenteras årligen i en samverkansgrupp.

Sjukfrånvaro

Den totala sjukfrånvaron 2021 uppgick till 7,4 procent, en minskning med 0,4 procentenheter sedan 2020 trots covid-19-pandemin. Alla förvaltningar minskade sin sjukfrånvaro, utom Liljaskolan som ökade sin sjukfrånvaro. Den högsta sjukfrånvaron fanns i barn- och utbildningsförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen.

Kvinnors sjukfrånvaro var högre än mäns. Kvinnors var 8,3 procent (jämfört med 8,7 procent 2020) och mäns var 5,1 procent (jämfört med 5,2 procent 2020). Långtidsfrånvaron minskade med 0,8 procentenheter sedan 2020, till 40,4 procent. En orsak till minskningen kan vara att ett antal långa sjukärenden avslutades under året. Högst sjukfrånvarotid hade medarbetare 50 år eller äldre, 7,9 procent. Långtidsfrånvaron (60 dagar eller mer) var högst vid Liljaskolan och lägst vid kommunstyrelseförvaltningen.

Kommunen genomförde olika insatser för medarbetare som riskerade ohälsa eller redan var sjukskrivna. Till största delen (70 procent) köptes förebyggande insatser av företagshälsovården. 30 procent var så kallade efterhjälpande insatser. Chefer och rehabkonsulenter följde i ett tidigt skede upp medarbetare som hade haft sex sjukfrånvarotillfällen under tolv månader. Arbetet borde ge långsiktigt goda effekter på sjuktalen och minska risken för att medarbetare blir sjukskrivna en längre tid.

Orsakerna till sjuktalen domineras som tidigare av fysiska sjukdomar, följt av luftvägsinfektioner, belastningssjukdomar och psykisk ohälsa. Pandemin påverkade sjuktalet i en negativ riktning bland annat genom att medarbetare stannade hemma vid lindriga förkylningssymtom i enlighet med rekommendationerna.

Kostnaden för sjukfrånvaro i systemet Adato uppgick 2021 till 15,0 mnkr, jämfört med 15,6 mnkr 2020.

Under året bedrevs ett projekt inom förskolorna tillsammans med rektorer och rehabhandläggare med särskilt fokus på förebyggande insatser, uppföljning och rehabplan för återgång i arbete.

Sjukfrånvaro kvinnor och män 2021

Framtidsbedömning

Arbetskraftsbehovet kommer generellt att vara stort i Sverige framöver. Drygt 500 000 medarbetare ska ersättas och nya rekryteras på grund av pensionsavgångar i kommuner och regioner. Pensionärsgruppen ökar samtidigt som färre ungdomar går ut gymnasiet och kommer in på arbetsmarknaden.

Vännäs kom¬mun hade en arbetslöshet bland medborgarna i åldern 18–64 år på totalt 5,3 procent år 2020, jämfört med rikssnittet på 7,5 procent. Av medborgarna i åldern 20–64 år förvärvsarbetade 83,6 procent år 2020, jämfört med rikssnittet på 80 procent.

Antalet pensionsavgångar var måttligt fram till 2021. Från 2022 kommer det att successivt öka, vilket framgår i tabellen nedan. Den vanligaste pensionsåldern är för närvarande 65 år. Det är möjligt att fortsätta arbeta till och med 68 års ålder. Från och med 2023 kommer det att vara möjligt att fortsätta arbeta till och med 69 års ålder, vilket kommer att påverka medarbetares vilja att kvarstå i anställning längre än till 65 års ålder.

Pensionsavgångar Vännäs kommun

Yrkesgrupper inom vilka många går i pension är undersköterskor, boendehandledare, lärare, förskollärare och ledare. Konkurrensen om arbetskraft har gjort det svårt att rekrytera vissa yrkesgrupper, som undersköterskor, lärare, förskollärare, sjuksköterskor, socionomer och chefer med erfarenhet. Konkurrensen om utbildade inom dessa yrken är stor i regionen och kommer att öka framöver. Det innebär att kommunen behöver fortsätta att stärka sitt arbetsgivarvarumärke. Viktiga delar av arbetsgivarvarumärket är bland annat arbetsmiljö och karriärmöjligheter, och kommunen behöver även fortsätta att göra lönejämförelser så att marknadsmässiga löner erbjuds. Att fler medarbetare ska arbeta heltid är också viktigt att satsa på, både för kommunens arbetskraftsförsörjning och ur ett jämställdhetsperspektiv. Vännäs kommun behöver se över alla möjligheter att tillvarata kompetens hos tillgänglig arbetskraft och bredda rekryteringsbasen med mångfald i fokus.

Medborgarna trivs i Vännäs kommun

Under hösten 2021 genomfördes SCB:s medborgarundersökning i Vännäs kommun. Undersökningen hade en ny utformning, vilket gjorde att resultaten inte rakt av gick att jämföra med tidigare års. Den nya utformningen gjorde även att de sammanvägda indexresultaten som tidigare presenterats i årsredovisningen inte längre fanns kvar.

Undersökningen visade att medborgarna trivdes i Vännäs kommun. Över 90 procent tyckte att kommunen var en bra plats att leva och bo på och 70 procent kunde rekommendera andra att flytta till kommunen. Ett skäl till det var att kommunen upplevdes som en trygg plats. Även möjligheterna till arbete eller utbildning fick goda resultat i undersökningen.

Det är möjligt att följa upp svaren i undersökningen efter ålder, kön och bostadsplats. Allra nöjdast, i nästan alla frågor, var invånare äldre än 65 år. Kvinnor var något nöjdare än män, men skillnaden var liten. Vissa svar skiljde sig även mellan de som bodde i Vännäs tätort och de som bodde på landsbygden. Exempelvis var de som bodde på landsbygden å ena sidan mindre nöjda med tillgången till kollektivtrafik, å andra sidan mer nöjda med tryggheten. Sammantaget var det ingen tydlig skillnad mellan tätorts- och landsbygdsbor.

Medborgarna är delaktiga i kommunens utveckling, ges ett bra bemötande, en bra service och tillgängligheten till Vännäs kommuns verksamheter är god

Möjligheten att vara delaktig i kommunens verksamheter påverkades av pandemin. I och med digitaliseringen fanns det möjlighet till digitala möten, vilket gynnade personer som annars saknat möjlighet att delta i till exempel samråd eller föräldramöten. För andra minskade tillgängligheten på grund av stängd reception och begränsade möjligheter att besöka verksamheterna.

Resultatet av 2021 års mätning av service via telefon och e-post visade att Vännäs kommun hade en sämre tillgänglighet än genomsnittet för de kommuner i Sverige som deltog i mätningen. I bemötande var kommunens resultat fortfarande bra jämfört med genomsnittet.

Medborgarundersökningen mäter också medborgarnas möjlighet till inflytande och delaktighet. Vännäs kommun fick i den kategorin ett resultat som låg nära snittet för riket. De flesta av medborgarna var negativa till möjligheten att påverka verksamheterna, delta i arbetet med utveckling av kommunen eller påverka innehållet i politiska beslut. Exempel på arenor där medborgarna kan ha inflytande är brukarråd, medborgardialoger och andra samråd.

Ungefär hälften av medborgarna tyckte att kommunen informerade på ett bra sätt vid större förändringar i kommunen, som nya byggnader och nya planer för samhället.

Kommunen genomför vanligtvis medborgardialoger bland annat om vissa detaljplaner och andra strategiskt viktiga planer. På grund av pandemin genomfördes inga fysiska medborgardialoger under 2021.

Medborgarna erbjuds en effektiv och tillgänglig välfärd genom digitala tjänster och information

Intresset för att använda e-tjänsteportalen för att ansöka om kommunala tjänster var fortsatt högt. Många verksamheter bidrog till utvecklingen av digitala tjänster och det finns nu ett 100-tal tjänster i e-tjänsteportalen.

Under första kvartalet 2021 lanserade kommunen en ny webbplats för vannas.se. Den nya webbplatsen lever upp till kraven ställda i lagen om tillgänglighet till digital offentlig service (DOS-lagen). I mätningen tillgänglighetsbarometern från företaget Funka som genomfördes under hösten 2021 hamnade Vännäs på första plats av de offentliga organisationerna i landet.

Det ska finnas goda förutsättningar för att leva, bo och verka i Vännäs kommun

Vännäs befolkning fortsätter att öka. Den 31 december 2021 bodde 9 054 personer i Vännäs kommun, vilket var en ökning med 57 personer jämfört med 2020. Det var en svagare ökning jämfört med ökningen både 2020 (+125) och 2019 (+87) men betydligt starkare än 2018 (+9). Sedan 2010 har den genomsnittliga befolkningsökningen per år i Vännäs kommun varit 58 personer.

De senaste fem åren har befolkningsökningen i kommunen framför allt drivits av att inflyttningen har varit större än utflyttningen. Flyttningsöverskottet mellan 2016 och 2020 var 327 personer. År 2021 var flyttningsöverskottet 24 personer, relativt lågt jämfört med tidigare år. Födelseöverskottet, antalet födda jämfört med antalet avlidna, var 33 personer 2021, vilket var det högsta födelseöverskottet på 2000-talet i Vännäs kommun.

Folkmängd

Samarbetet inom Umeåregionen fortsätter att utvecklas, vilket stärker förutsättningarna för både de enskilda kommunerna och hela Umeåregionen. Regionen ska fortsätta att vara attraktiv för medborgare och företag. Under året arbetade den ideella föreningen Urnära och representanter från kommunerna Nordmaling, Bjurholm, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs med en lokal utvecklingsstrategi för Umeåregionens område. Strategin fungerar som en ansökan till Jordbruksverket om att få bilda ett nytt leaderområde. Närmare 300 personer från ideell, privat och offentlig sektor bidrog med värdefull kunskap till strategins innehåll genom digitala dialoger, enkätundersökningar och remissrundor.

Regionen deltog också i olika marknads- och etableringsinsatser, till exempel Business Arena Stockholm, vilket Vännäs kommun skulle ha haft svårt att göra på egen hand. Under 2022 kommer det gemensamma näringslivsprojektet att avslutas. Arbetet med en ny projektansökan har inletts genom olika behovsanalyser.

Vännäs kommun är en pendlingskommun med stor pendling både till och från kommunen. Knappt 2 000 invånare arbetspendlar till Umeå kommun. Drygt 900 invånare från andra kommuner, främst Umeå, arbetspendlar till Vännäs kommun.

Vännäs kommuns verksamheter är av god kvalitet

Resultatet i medborgarundersökningen 2021 visade att medborgarna generellt var nöjda med kommunens verksamhet. Särskilt goda resultat fick barnomsorgen och skolan, områden där kommunens resultat var klart bättre än rikets. Runt 90 procent var positiva till förskolan och grundskolan, vilket kan jämföras med 75 procent på nationell nivå. Även kommunens verksamhet för personer med funktionsnedsättningar fick bättre omdömen än det nationella genomsnittet.

Vännäs kommun fick sämre resultat än rikets snitt inom några områden, framför allt skötsel av den offentliga miljön som gator, cykelvägar och idrottsanläggningar.

Det fanns inga särskilda skillnader mellan olika gruppers åsikter om kommunens verksamhet.

Vännäs kommun har ett väl utvecklat näringsliv och företagande

Trots pandemin fortsatte näringslivet att utvecklas positivt, vilket bland annat syntes i olika mätningar och jämförelser. Varje år delar Syna ut priset Bästa tillväxt till den kommun i varje län där företagen vuxit bäst. Syna granskar boksluten från alla svenska aktiebolag och utmärkelsen går till den kommun som har störst andel företag som nyanställer, ökar sin omsättning och går med vinst. Vännäs vann priset 2021.

Det stora regionala näringslivsprojektet NIS 6.0 fortsatte under året. Det övergripande målet är att förbättra näringslivsklimatet och bidra till en attraktiv region med fler konkurrenskraftiga och växande företag. Projektet involverar i högre grad än tidigare samarbete med och samverkan mellan kranskommunerna och Umeå kommun. Genom projektet kan små och medelstora företag i kranskommunerna få konsultstöd och möjlighet att delta i gemensamma aktiviteter som främjar entreprenörskap och tillväxt.

Centrumföreningen Vännäshandlarna ekonomisk förening är ett samarbete mellan Vännäs kommun, fastighetsägare och näringsidkare. Föreningen ska verka för ett levande centrum. Trots pandemin kunde föreningen arbeta aktivt och genomföra många uppskattade aktiviteter, bland annat kopplade till skyltsöndagen.

Vännäs kommun träffar regelbundet LRF:s (Lantbrukarnas Riksförbund) kommungrupp för att diskutera aktuella frågor och utvecklingsområden. Under året handlade diskussionerna bland annat om den regionala livsmedelsstrategin, offentlig upphandling av livsmedel och markfrågor.

Intresset för att främja lokal matproduktion ökar i samhället i stort, inte minst utifrån pandemin och dess effekter. Projektet MatSam, som Vännäs kommun är projektledare för, fortsatte under året sitt arbete som ledde till ökade kontaktytor mellan mindre livsmedelsproducenter och exempelvis matbutiker.

Näringslivsklimatet i kommunen fortsätter att vara gott. Vännäs kommun låg på plats 92 i rankningen av svenska kommuners näringslivsklimat, vilket är en försämring med 6 platser i förhållande till 2020. Företagarnas sammanfattande omdöme av näringslivsklimatet i Vännäs är 3,80 (av 5), vilket är både högre än genomsnittet i Sverige (3,43) och i Västerbotten (3,45). De tre viktigaste åtgärderna som näringslivet föreslår för att förbättra näringslivsklimatet är fler bostäder, bättre dialog mellan kommun och näringsliv samt lägre kommunala avgifter.