Ungdomars och vuxnas lärande
Chef: Ylva Winther
Ansvarsområden
Ekonomiskt resultat
Verksamhetens resultaträkning
(mkr) | 2018 |
---|---|
Intäkter | 73,8 |
Kostnader | 185,8 |
Nettokostnad | 111,9 |
Budget | 120,2 |
Avvikelse mot budget | 8,2 |
Nettoinvesteringar | 0,8 |
Måluppfyllelse
Mål | Indikator | Resultat 2017 | Mål | Resultat 2018 | Måluppfyllelse |
---|---|---|---|---|---|
Livslångt lärande |
|||||
Samtliga elever ska nå yrkes- eller gymnasieexamen. | Elever i årskurs 9 som är behöriga till ett gymnasieprogram, andel i procent (SIRIS, Skolbladet) | 74,5 | 80 | 81 | |
Andel som fullföljer gymnasiet inom tre år i procent (examen eller studiebevis, hemkommun) | 77 | 80 | 69,3 | ||
Näringsliv och arbete |
|||||
Fler utbildningar i egen regi matchas med näringslivets efterfrågan på arbetskraft. | Antal gymnasieutbildningar, yrkesutbildning | 6 | 3 | 6 | |
Antal YH-utbildningar | 3 | 4 | 4 | ||
Komvux, yrkesvux | 2 | 3 | 4–5 |
Aktiviteter för att nå målen
På huvudmannanivå utvecklades arbetet med inre processer tillsammans med skolledarna. Det pågår ständigt i parallellprocess med lärarna och syftet är ytterst att pedagogerna ska stärka sin professionalism. De ska känna ökad inre styrka och trygghet för att kunna bemöta alla barn, elever och studerande ur ett inkluderande perspektiv. Undervisningen ska vara tillgänglig för alla och måluppfyllelsen ska öka på sikt. Beprövad erfarenhet och aktuell forskning visar att bemötande och förståelse av lärande är ytterst viktiga delar av lärandets kärna. Professionella lärare ger trygga och välutbildade elever.
Det systematiska kvalitetsarbetet ska utvecklas med höga förväntningar på både elever och personal när det gäller både utbildning och socialisering. På så sätt ska måluppfyllelsen öka och en positiv upplevelse av utbildningstiden komma till stånd. Det förväntas leda till högre meritvärden och höga värden för trygghet och studiero.
Samarbetet med näringslivet och Industriråd Värmland ökade. Det gav ökad förståelse för vilka utbildningar som efterfrågas. Industrirådet validerade och basutbildning för yrkesvux i samråd med näringslivet startades. Även annan efterfrågan på arbetsmarknaden spelar roll och undersköterskeutbildning är igång sedan 2018.
Yrkeshögskolan utvecklas ständigt och anpassar utbildningarna till efterfrågan från näringslivet och tillgången på studerande. Nya kursansökningar görs årligen och både antalet utbildningar och studerande ökar. Tack vare flexibel personal klarar Brobygrafiska att ställa om snabbt i samklang med näringslivets behov. Genom ett gott varumärke har ett stort nätverk byggts upp, vilket gynnar skolan och utvecklingen av utbildningarna.
Samtliga mål nåddes förutom resultatet för andelen elever som fullföljer gymnasiet inom tre år. Något som är intressant att beakta, är att meritvärdet i årskurs 9 för eleverna som slutade gymnasiet 2017, var högre än meritvärdet i årskurs 9 för eleverna som slutade gymnasiet 2018. Det visar hur stor roll grundskolan spelar för elevernas fortsatta lärande.
Det systematiska kvalitetsarbetet fortsätter 2019–2020. Flera utvecklande insatser ska ske på samtliga skolor. En av dem är ett två- och ett halvt-årigt kompetensutvecklingsprogram vid Karlstads universitet för alla skolledare. Programmet ska ge verktyg för att kunna analysera resultat och därefter planera för vidare arbete. För övrigt fortsätter samtliga skolor att vidareutveckla sitt språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.
Ekonomiskt resultat
(mkr) | Nettokostnad | Budgetavvikelse |
---|---|---|
Övergripande, ungdomars och vuxnas lärande | 4,0 | 6,2 |
Fryxellska skolan | 38,7 | 0,5 |
SG/Broby | 30,2 | 0,7 |
SG/Södra Viken | 36,4 | – |
Vuxenutbildning | 2,8 | 0,6 |
Brobygrafiska | – 0,2 | 0,2 |
Summa | 111,9 | 8,2 |
Orsak till avvikelser
Avvikelserna berodde på mer interkommunal ersättning än förväntat och omställning inför sparkrav.
Internkontroll
Resultatet av granskningen återrapporteras till kommunstyrelsen och fullmäktige i samband med övriga ekonomiska redovisningar och i uppföljningsrapporten av internkontrollplanen.
Tillgänglighet
En av skolans prioriterade satsningar för att höja måluppfyllelsen gäller tillgänglig lärmiljö. Det innebär att följa upp arbetet med trygghet, trivsel och arbetsro, stärka nyanländas lärande samt övergångar och rutiner för det. Undervisningen ska vara stimulerande och tillgänglig för samtliga elever.
Det är mycket viktigt att alla elever är inkluderade i undervisningen och har en tillgänglig lär- och arbetsmiljö. Huvudmannen har höga förväntningar på att satsningen på ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt rustar pedagogerna med ett sätt att se på lärande som gynnar samtliga elever.
För att nå en högre grad av inkludering behöver skolan utveckla arbetet med individ- och gruppnära anpassningar av verksamheten, där lärare och elevhälsa är huvudaktörer genom rektor. Ett pågående viktigt utvecklingsområde är att minska antalet elever med oroväckande skolfrånvaro.
Framtidsspaning
Skolverket och andra skolmyndigheter ställer ökade krav på att huvudmannen organiserar för en likvärdig utbildning. Nämnden måste fortsätta det processinriktade arbetet med det språk- och kunskapsutvecklande arbetssättet, bedömning och betyg samt rektors kompetensutveckling inom analysarbete. Värdegrundsarbetet med utgångspunkt från likabehandlingsplanen är mycket viktigt för trygghet och arbetsro.
Elevunderlaget i årskurs 7–9 ökar och undervisningssalarna på Fryxellska skolan behöver ses över. Även ett ökande underlag av studerande på komvux och yrkesvux måste tas med i budgetarbetet i takt med att flera nyanlända lämnar IM-språkutbildningen och är för gamla för ungdomsgymnasiet. SG Södra Viken har en ökad sökbild sedan några år och ett större elevintag kan bli aktuellt. Gymnasieskolan kommer att lägga fram ett förslag till organisation för läsåret 2020/2021 och framåt, efter analys av behov och tillgångar inom yrkeslivet och ungdomarnas önskemål om utbildningar.
Lärarbristen i Sverige kommer på sikt att drabba även Sunne. Konkurrensen innebär att kommunen behöver kunna erbjuda attraktiva lärartjänster, där lärarna kan få arbeta inom sina specifika kompetenser, lärarbehörighet och legitimation.
Nyckeltal
2017 | 2018 | |
---|---|---|
Grundskola, tkr per elev (årskurs 7–9) | 107 | 107 |
Grundsärskola, tkr per elev (årskurs 7–9) | – | 585 |
Gymnasieskola, tkr per elev | 143 | 136 |
Gymnasiesärskola, tkr per elev | 404 | 352 |
Övrig utbildning (YH, UU, vux, sfi, särvux), kr per invånare | 290 | 275 |