Förvaltningsberättelse

Sjöbo och dess omvärld

Årets viktigaste händelser

Vision 2034 antogs i juni med det övergripande målet för Sjöbo att vara en attraktiv boendekommun.

Ett orosmoment inför framtiden är lokaltillgången och ett strategiskt arbete med lokalplaneringen påbörjades 2017 och slutförs 2019.

Förberedelser inför hyresförhandlingar med AB Sjöbohem pågår.

Statliga regleringar

Dataskyddsförordningen GDPR trädde i kraft och omfattande genomgångar gjordes för att anpassa verksamheten till kraven.

En ny kommunallag infördes med förändringar i kommunstyrelsens ställning, villkor för kommunalråd, elektronisk anslagstavla och med ett kapitel som behandlar personalen.

Den 1 juli infördes en ny bestämmelse i kommunallagen, som ger kommunerna rätt att överlåta utförandet av sina uppgifter till en annan kommun.

Kommunfullmäktige behöver besluta om ansvaret (reglemente) för tillsynen enligt lagen om sprängämnesprekursorer.

Lagen om samverkan vid utskrivning från sjukhus präglade arbetet i vård och omsorg. Förändringen resulterade i ökad belastning för flera yrkeskategorier.

Språkval för årskurs 6 genomfördes enligt den nya lagen. Behöriga lärare från Färsingaskolan undervisade elever i Vollsjö och Lövestad i tyska.

Lagen om ny möjlighet till uppehållstillstånd för vissa ensamkommande, gymnasielagen, trädde i kraft den 1 juli.

Domar

Kammarrätten fattade beslut om att fristående verksamheter har rätt till faktisk ersättning för elever i behov av extraordinärt stöd. Det kan innebära ökade kostnader för kommunen.

Samhällsutveckling

I årets Håll Sverige Rent klättrade kommunen i rankingen från plats 26 till 21.

Arbetet med detaljplaner för Spritfabriken/Bränneriet, en del av Spårområdet i centrala Sjöbo och för den södra delen av handelsområdet vid västra rondellen (mot Malmö-Lund) pågår.

VA-utbyggnaderna för sommarbyarna pågår och Svansjö är nu klart. Utbyggnaderna för Hemmestorpsbyarna utförs åren 2019–2021. Transporterna av dricksvatten från Sjöbo till Äsperöds vattenverk ökade. För att säkerställa vattenförsörjningen i Äsperöd byggs överföringsledningar mellan Lövestad och Äsperöd.

En lekplatsplan antogs och byggandet av lekplats Sjöbo Väst Bondgårdslekplatsen pågår. Arbetet med Lövestads marknadsplats fortskrider och ombyggnaden ska vara klar hösten 2019.

Som en del av övergången till LED-belysning ersattes armaturer bland annat på trafikterminalen, Sandåkravägen och Västergatan.

En åtgärdsplan för nedlagda deponier togs fram och godkändes av miljöenheten. Miljögranskningen av Ommadeponin enligt MIFO¹ fas 1 samt lakvattenutredning och behandlingsåtgärder för lakvatten slutfördes. Därmed är föreläggandet från miljöenheten uppfyllt.

Mark- och miljöundersökningar pågår på flera av kommunens fastigheter: Sjöbo Spårområdet/Spritfabriken, Sjöbo Glädjen 32, Sjöbo Humlan 7 och Äsperöd Björkeröd 5:1. För en del av dem har saneringen påbörjats.

Tre större projekt med fokus på tillväxt och utveckling bedrevs 2018. Destination Häst Sydöstra Skåne nådde många mikroföretag på landsbygden med goda resultat. Innovationscenter för landsbygden rönte stort nationellt intresse och fick även gott genomslag lokalt och regionalt. Tillväxt Östra Skåne (TÖS) inkluderar åtta företag i utvecklingsspåret och ett företag i innovationsspåret.

Arbetet med ett kommuntäckande miljömålsprogram startade 2016 och var under hösten ute på en andra remissomgång. Målen inarbetas i budget 2020.

Kommunfullmäktige fattade beslut om att avfallsverksamheten ska utredas för en eventuell upphandling av tjänstekoncession.

Ett kommunsamarbete för att arbeta mot invasiva arter startades i SÖSK. Sjöbo kommun gick med i Kabusa, Nybro och Tygeåns vattenråd.

Välfärdsuppdraget

Vård och omsorg fick bra betyg i Socialstyrelsens och SKL:s senaste undersökning Öppna jämförelser. Sjöbo delade förstaplatsen (med Tomelilla kommun) bland Skånes 33 kommuner när det handlade om bemötande, förtroende och trygghet i ordinärt boende. Sjöbo fick ett resultat på 45 jämfört med 36 för Sverige. Även hur kunden upplever sin möjlighet till inflytande och att tillräckligt med tid avsätts fick höga betyg. När det gällde personalkontinuitet låg Sjöbo på delad andraplats i Skåne med Helsingborg i topp. I särskilt boende var resultaten extra glädjande när det gällde kontakten med personal, boendemiljö samt mat och måltidsmiljö. På samtliga dessa områden tillhörde Sjöbo toppen i Skåne och topp 40 i hela Sverige.

Allt fler personer under 65 år fick insatser i den egna bostaden eller flyttade till särskilt boende. Personer som tidigare beviljats assistans av Försäkringskassan har fått avslag och ansöker om kommunala insatser. Kostnaden för det utökade kommunala ansvaret beräknas uppgå till cirka 6 mnkr. Antalet unga med psykisk ohälsa som ansöker om boendestöd ökar och bidrar till utvecklingen.

Fortfarande finns det många lediga platser i de särskilda boendena och utbudet behöver anpassas till behoven.

Lagen om samverkan vid utskrivningen från sjukhus påverkade stora delar av verksamheten.

Individ- och familjeomsorgens organisation sågs över. Stöd i form av gruppledare och socialadministratör har skapat en stabil personalsituation. En utvecklingsstrateg ska se till att utvecklingsarbetet fortgår.

Skolinspektionen granskade kommunens kvalitetsarbete och resultatet visade en stor nöjdhet.

En samverkansklass startade med målet att få eleverna mer självständiga till kommande studier på gymnasiet.

Engelska skolan anmälde intresse för att etablera en skola på Sjöbo Väst. Kommunstyrelsen ska upprätta en avsiktsförklaring.

Arbete och integration

Etableringsersättningen för mottagna flyktingar löper ut successivt. För att det inte ska resultera i kostnadsökningar för försörjningsstödet krävs en strategi för att de nyanlända ska kunna få egen försörjning.

Bostadsetableringsprojekt införs i kommunens ordinarie verksamhet. Målet är mer långsiktiga boendelösningar, där kommunen inte ska stå som garant eller andrahandsuthyrare.

Integrationsverksamheten ställde om boendeverksamheten för ensamkommande barn och unga, eftersom de blivit äldre och mer självständiga. Två boenden slogs samman och Herrgårdens HVB lades ned. Därmed finns det ett stödboende kvar i kommunens regi, Åsums ungdomsboende med totalt 27 platser.

Aktiv fritid

Biblioteket driver tre projekt: Läslusten, Bokstart och Upptäck biblioteket. Syftet är att stärka läsinlärningen och läsvanorna.

Kulturskolan kortade köerna genom att erbjuda mer undervisning i grupp (särskilt för nybörjare).

Aktivitetsparken i Malenas park med parkour, boule och skate invigdes.

Digitalisering

En digital agenda för kommunens verksamheter utformades. Flera digitaliseringsaktiviteter pågår, nytt verksamhetssystem för bygglovsenheten, digitalisering av detaljplaner, robotgräsklippare, e-tjänster, webbaserade stödsystem och digitala beslutsstöd. Miljö- och hälsoskydds byte av verksamhetssystem är en annan viktig del.

Vård och omsorg deltar i EU-projekt för att öka den digitala kompetensen. Statliga stimulansmedel ska användas för att ge kunder tillgång till en läkemedelsrobot som säkrar läkemedelstillgången, samtidigt som personal kan undvika onödiga resor.

Åtgärder för att minska den dyra kontanthanteringen påbörjades också för att minska riskerna för kunder och personal. I samarbete med Färs och Frosta Sparbanksstiftelse genomfördes utbildning på äldreboendena om elektroniska betalningar.

Digitaliserad schemaläggning för alla skolenheter införs och den nya lärplattformen blir tillgänglig för elever och vårdnadshavare 2019.

Det kommunala lokala aktivitetsstödet ska numera ansökas om på nätet.

Utbildningarna på Malenagymnasiet kan komma att påverkas av digitaliseringen i så hög grad att hela verksamheten måste göras om. Digitaliseringsprojekten kan innebära ökade kostnader.

Framtid

Kommunerna står inför stora utmaningar som ställer krav på intern styrning, ökat fokus på effektivisering och på samverkan med regionen och andra kommuner. Digitalisering är en viktig möjlighet för att kunna effektivisera verksamheten, öka tillgängligheten och samtidigt öka servicen.

Kommunfullmäktige beslutade i juni om den nya politiska organisationen som gäller mandatperioden 2019–2020. Kultur-, tillväxt- och fritidsutskottet tas bort. Antalet ledamöter utökas i vård- och omsorgsnämnden, tekniska nämnden och familjenämnden. I familjenämnden inrättades tre fasta beredningar. En svarar för arbetsmarknad, gymnasieutbildning, vuxenutbildning, integration och socialtjänst. Den andra svarar för förskola och grundskola och den tredje beredningens ansvarsområde är kultur. Nästa steg blir att anpassa förvaltningsorganisationen till den politiska.

En gemensam överförmyndarnämnd för Sjöbo, Tomelilla och Ystads kommuner inrättas 2019.

Statliga regleringar

Regeringen antog en ny förordning angående förpackningar och producentansvar. Den innebär ett förtydligande och ett ökat ansvar för producenterna.

En översyn av systemet för kostnadsutjämning skickades på remiss. För Sjöbos del innebär utfallet av förslaget en marginell minskning av avgiften (1,5 mnkr). En ny redovisningslag införs 2019, som innebär att finansiella placeringar ska redovisas till verkligt värde.

En ny lag om tobak införs 2019. Kommunfullmäktige behöver fatta beslut (reglemente) i fråga om tillsynsansvaret.

En aviserad förändring av lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade väcker oro, eftersom det finns en risk för att ytterligare ansvar ges till kommunerna.

Lagen om trygg och säker hemgång omfattar från 2019 även psykiatrin. Planeringstiden för kunder som befinner sig på sjukhus och ska återvända hem minskar från 30 till 3 kalenderdagar. Det finns en risk för att det kommer att behövas korttidsplatser med inriktning på psykiatri, vilket saknas i dag.

Förskolan får en reviderad läroplan. I fritidshemmen införs krav på lärarlegitimation och behörighet. I förskoleklass införs garanti för tidiga stödinsatser samt krav på uppföljning av extra insatser i svenska och matematik. Det senare gäller även i slutet av lågstadiet. Garanti för tidiga stödinsatser i grundskolan och ökad undervisningstid i matematik samt idrott och hälsa införs.

Förskolan får möjlighet att utbilda personal i Universellt föräldrastöd. Stödet riktas till vårdnadshavare med barn 3–5 år.

Ekonomisk utveckling

Prisökningarna för kommunernas kostnader väntas tillta successivt och ta en växande andel av skatteunderlaget i anspråk. Skatteunderlagstillväxten började avta redan 2017. Samtidigt växer befolkningen snabbare än på många år. Det innebär att det reala skatteunderlaget per invånare minskar, vilket inte inträffat sedan finanskrisen 2009–2010.

Kommunerna har problem med att rekrytera utbildad personal inom många områden och bristen på arbetskraft pressar upp kostnaderna.

För att klara kommunsektorns finansiering skulle det räcka med cirka 1 procents årlig produktivitetsförbättring 2017–2021. Historiskt har det alltid genomförts effektiviseringar i kommunerna samtidigt som verksamheten byggts ut. Den ekonomiska obalansen beräknas kvarstå under lång tid framöver.

Samhällsutveckling

För att stödja Sjöbos utveckling behöver kommunen ta ställning i frågor kring hållbar utveckling och byggrätter i attraktiva lägen. Det finns ett stort behov av detaljplaner och planändringar i flera delar av kommunen. Det behövs nya byggrätter för flerbostadshus, kedjehus, radhus och tvåplansvillor. Den pågående översynen av översiktsplanen är viktig för att styra Sjöbos utveckling i enlighet med visionen.

Vattenförsörjningen, kapaciteten och underhållet av de befintliga anläggningarna och VA-nätet behöver utredas. Den planerade utbyggnaden ställer krav på kapaciteten i ledningsnätet, vilket utreds 2019.

För att säkra den framtida råvattentillgången i Lövestad används ytterligare en vattentäkt i Lövestad (Heinge).

År 2019 inrättas ett näringslivsråd för att öka samverkan mellan företag och kommun. En näringslivsstrategi är under utarbetande och antas 2019.

Välfärdsuppdraget

Fram till 2023 bedöms välfärdsverksamheterna i kommunsektorn behöva rekrytera 530 000 nya medarbetare, varav 150 000 till skola och förskola, 140 000 till omsorg och hälsa och 90 000 till hälso- och sjukvård. Det kommer att krävas utvecklade arbetssätt, förändrad organisation och bemanning, att man använder olika yrkesgruppers kompetens effektivare, att anställda arbetar i högre åldrar och att jobben marknadsförs till nya yrkesgrupper.

Ett ökande antal äldre innebär att antalet kunder i hemsjukvård, hemtjänst och rehabilitering ökar och att personalförstärkningar krävs.

Arbetet med att ersätta gruppbostäder som inte uppfyller kraven startade och moderna gruppbostäder beräknas stå klara 2019.

Planerade strukturella åtgärder som familjecentral, universellt föräldrastöd och Mariamottagning bedöms på sikt leda till bättre folkhälsa och stävja den negativa kostnadsutvecklingen i individ- och familjeomsorgen.

Den kommunala vuxenutbildningen är kommunens största resurs för att sänka kostnaderna för försörjningsstödet genom att ge individer bättre matchning så att de får möjlighet att försörja sig.

Aktiv fritid

Idrottsanläggningarna och de kulturhistoriska miljöerna i Sjöbo behöver rustas. I budget 2019 finns politikens prioriteringar och en plan finns för hur anläggningarna ska rustas upp successivt.

Kommunfullmäktige beslutade att Orebackens camping ska drivas i kommunal regi i och med att arrendeavtalet löpte ut vid årsskiftet.

Miljö

Från 1 april 2020 ligger ansvaret på kommunerna att informera hushållen om hur sopsorteringen ska gå till, om tillgängliga insamlingssystem och om resultaten av återvinningen.

Arbetet med omlastningscentral och återbruk slutförs 2019.

Befolkning

Sveriges befolkning fortsätter öka, men långsammare. Vid utgången av 2018 hade befolkningen ökat med 1,08 procent och var 10 230 185 personer.

År 2018 minskade befolkningen i 76 kommuner. Allra mest minskade befolkningen (relativt) i Dorotea, medan Upplands-Bro hade den största ökningen.

I Skåne ökade befolkningen med 1,3 procent. Med undantag för Simrishamn ökade samtliga skånska kommuner 2018.

Antal invånare i Sjöbo kommun

Invånarantalet i Sjöbo kommun ökade med 0,4 procent eller 82 personer och var vid årsskiftet 19 153.

Födelsenettot uppgick till –3, medan inflyttningsnettot uppgick till 84 personer. Inflyttningen var positiv från såväl riket, utlandet som Skåne. Störst var inflyttningsnettot mot utlandet med 50 personer.

Den befolkningsprognos som utgjorde underlag till 2018 års budget angav antalet invånare 2017 till 18 902 personer, vilket var 169 personer färre än utfallet. För 2018 angavs utfallet till 19 066.

Vid beräkning av befolkningens påverkan på den kommunala servicen räknas befolkningen som ett genomsnitt mellan två år. Enligt budgetmodellen uppskattades antalet Sjöbobor till 18 984 personer 2018. Istället blev det 128 personer fler.

Med undantag för 90-åringarna var befolkningen större i alla åldersklasser som ingår i resursfördelningsmodellen. De största avvikelserna från prognosen fanns bland barn och ungdomar i åldrarna 1–15 år, som var drygt 70 fler än prognostiserat, och gymnasieungdomarna (16–18 år), som var cirka 30 fler. De största avvikelserna fanns i åldersgrupperna 1–5 år och 7–9 år.

Även den äldre befolkningen (65 år och uppåt) var drygt 40 personer fler än vad som angavs i prognosen.

Bostäder

Bostadsbyggandet² i Sverige rasade i början av 1990-talet och har sedan dess legat kvar på en låg nivå. År 2017 byggdes det klart över 48 000 bostäder, det högsta antalet sedan 1992. År 2018 påbörjades 53 000 lägenheter, en minskning med cirka 16 procent jämfört med 2017.

Det byggdes betydligt mer 2015–2018 i Sjöbo än det gjorts på flera år. I kommunen beviljades 39 bygglov för småhus och bygglov för ett flerbostadshus med totalt fyra lägenheter. Det var en minskning i förhållande till 2017, då det beviljades 47 bygglov för småhus och bygglov för 7 lägenheter i flerbostadshus.

Färdigställda lägenheter i nybyggda hus

Efter en tillfällig uppgång 2012 minskade åter nybyggenskapen 2013–2015. År 2015 blev inga nybyggda lägenheter färdiga. Så lågt byggande har det inte varit sedan början av 2000-talet. År 2016 byggdes det som mest under tioårsperioden med 84 småhus och 51 lägenheter i flerbostadshus. År 2018³ blev endast 8 småhus färdiga.

Exploatering

I exploateringsområdena finns totalt 146 tomter för bostadsändamål. Av dem är 84 sålda. De lediga tomterna finns framför allt på Sjöbo Väst, men även i Blentarp och Grimstofta. De är avsedda för villabebyggelse och säljs styckevis. Efterfrågan på tomter för flerbostadshus ökar, varför det kan finnas behov av att exploatera ytterligare mark för det.

Markreserven utökades med 2,2 hektar genom inköp av fastigheten Omma 1:7. Den gränsar till exploateringsområdet Sjöbo Väst. Kommunens övriga innehav i markreserven möjliggör en mer rationell markanvändning vid framtida planläggning och exploatering.

Den tredje etappen på kvarteret Förmågan (tidigare Viljan) med ett 50-tal hyresrätter påbörjades. Utbyggnaden av Sjöbo centrum fortsatte genom bygglov och reservation av byggrätterna i kvarteret Förmågan och detaljplanering för flerbostadshus.

Planering av Bränneriet (kvarteret Laxen) påbörjades genom en detaljplan och provtagning. Marken är förorenad och kräver sanering, i vilken omfattning är osäkert och även kostnaderna är osäkra.

Sjöbo Västs fortsatta utveckling diskuterades.

Det såldes ingen mark under året. Därmed finns i osåld mark tillgångar för totalt 4,0 mnkr och cirka 10,8 mnkr om även bostadsexploatering beaktas.

Det finns ett ökat intresse dels av mark för bostadsbyggande i stationsområdet och dels av mark för handel på Sjöbo Väst.

Arbete

Sedan finanskrisen hösten 2008 har arbetslösheten i Sverige legat på en högre nivå än före krisen. Högkonjunkturen har stärkt arbetsmarknaden och det har blivit svårare att klara rekryteringen, trots en arbetslöshet på drygt 6 procent. Det förklaras av de stora skillnaderna mellan grupper. Arbetslösheten för inrikes födda är betydligt lägre än för utrikes födda. Sysselsättningen ökade dock främst bland utrikes födda. Arbetslösheten för inrikes födda och andra väletablerade på arbetsmarknaden kan knappast sjunka ytterligare utan att arbetsmarknaden överhettas. Effekten skulle mildras om integrationen av relativt nyanlända förbättras och kompetensen för alla med otillräcklig utbildning och erfarenhet stärks.

Arbetslöshet

Arbetslösheten⁴ minskade i förhållande till 2017. Riket totalt minskade med 0,6 procentenheter, Skåne med 0,7 och Sjöbo med 0,3.

Sjöbos minskning fanns både bland de öppet arbetslösa och i gruppen sökande i program med aktivitetsstöd. För utrikes födda var minskningen något större, 0,6 procentenheter. Minskningen är från en betydligt högre nivå om 19,8 procent.

Ungdomsarbetslösheten i Sjöbo minskade med 0,6 procentenheter, samtidigt som riket minskade med 2,2 och Skåne med 1,9. Högkonjunkturen har inneburit en minskad ungdomsarbetslöshet.

Trenden med lägre arbetslöshet i Sjöbo än i riket och Skåne kvarstår.

Konjunkturell balans

Efter⁵ att världsekonomin utvecklats svagt har den internationella utvecklingen stärkts de senaste åren. Ökad tillväxt har bidragit positivt till sysselsättningen och arbetslösheten har i de flesta länder fallit under nivåerna från före finanskrisen. Det finns dock risker som kan komma att påverka utvecklingen, till exempel handelskrig mellan USA och andra länder.

Storbritanniens utträde ur EU den 29 mars 2019 får konsekvenser framför allt för länder inom EU. Risken är påtaglig att EU-ländernas något förstärkta, men sköra, tillväxt påverkas mer negativt än vad som beräknats.

Det geopolitiska läget är mer instabilt än på länge med flera konfliktytor runt om i världen.

Svensk ekonomi är inne i en högkonjunktur. Att den har utvecklats förhållandevis starkt sedan finanskrisen beror på en positiv utveckling av den inhemska efterfrågan. När nu den internationella tillväxten tagit fart gynnas svensk export. Tillväxten har bidragit till sysselsättningsökning och bra tillväxt i skatteunderlaget.

BNP procentuell förändring år 2016–2021

År 2018 ökade BNP med 2,2 procent, en ökning med 0,1 procentenheter. En stark internationell konjunktur och en försvagad krona påverkade exportsektorn positivt. Ett starkt ökat byggande bidrog. När byggandet och migrationen minskar avtar även tillväxten från 2019 och framåt.

Tillväxten i inhemsk efterfrågan mattas av. Framför allt bostadsbyggandet faller från en hög nivå, men även hushållens och kommunsektorns konsumtion ökar långsammare än tidigare.

Trots ett ansträngt arbetsmarknadsläge antas löneutvecklingen bli fortsatt dämpad. De löneavtal som slutits för de närmaste åren ligger på låga nivåer och löneglidningen förväntas vara låg. Därmed blir inflationsutvecklingen svag. Riksbankens första höjning av den svenska räntan beräknas ske i början av 2019.

Utvecklingen i kommunerna

Kommunernas resultat 2017 motsvarade 4,4 procent av skatteintäkter och generella bidrag, det största överskottet under 2000-talet. En stark utveckling av skatteunderlaget, riktade statsbidrag och större reavinster än normalt bidrog till det goda resultatet. Av kommunerna redovisade 94 procent positiva resultat 2017, vilket var en försämring i förhållande till 2016, då 98 procent redovisade överskott. Sammantaget har kommunerna de senaste tio åren haft positiva resultat som genomsnittligt motsvarar cirka 3 procent av skatter och generella statsbidrag. I dessa tal ingår extrapengar i form av konjunkturstöd, återbetalningar från AFA Försäkring och skattehöjningar.

Den demografiska förändringen påverkar investeringsbehovet, samtidigt som byggnader och anläggningar behöver rustas. De planerade investeringarna ökar och det är förskolor, skolor, infrastruktur och bostäder som planeras att byggas på bred front.

Kommunkoncernernas, det vill säga kommunerna inklusive de kommunala bolagen, sammantagna investeringar har ökat under en längre tid, från 78 miljarder kronor år 2008 till 131 miljarder år 2017 (i löpande priser). Det är en ökning med 69 procent. De kommunala bolagen står för en större del av kommunernas investeringar och det har gjort att låneskulden stigit.

Den positiva utvecklingen i svensk ekonomi har inneburit att sysselsättningen och skatteunderlaget vuxit i snabb takt. Sedan 2010 har den i genomsnitt uppgått till närmare 2 procent per år. Det är nästan dubbelt så mycket som genomsnittet för den närmast föregående konjunkturcykeln. År 2018 ser ut att bli det åttonde året i rad som den reala skatteunderlagstillväxten är högre än genomsnittet. Från och med 2019 understiger skatteunderlagstillväxten genomsnittet för perioden 2000–2018. Den huvudsakliga förklaringen är att ökningen av antalet arbetade timmar upphör när konjunkturtoppen passeras.