Förvaltningsberättelse

Ekonomi

Sjöbos resultat försämrades väsentligt

Den samlade verksamheten redovisar ett överskott på 19,4, vilket är mer än en halvering jämfört med föregående år, då överskottet var 44,6 mnkr. Kommunens resultat försämrades från +23,9 mnkr till -2,7 mnkr.

I analysen används fyra aspekter som ska ge en så heltäckande bild som möjligt: det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden och kontrollen över den finansiella utvecklingen.

Analysen tar avsteg i den sammanställda redovisningen. Där sammanförs kommunen, dess bolag och förbund på ett sätt som kan likställas med koncernredovisning. Den sammanställda redovisningen omfattar juridiska personer där kommunen har ett inflytande om minst 20 procent. Redovisningen 2018 omfattar två bolag och ett kommunalförbund.

Analysen görs i tre delar beroende på hur verksamheten till största delen finansieras. Modellen utgår i huvudsak från den uppdelning som föreslagits av forskarna J Carlsson, M Haraldsson och N Sandell. De tre delaren är skattefinansierad (räddningstjänstförbundet och största delen av kommunen), avgiftsfinansierad (vatten och avlopp samt renhållning) och affärsdrivande verksamhet (Sjöbohem och Sjöboelnät).

Resultat och kapacitet

Resultat

En grund i god ekonomisk hushållning är att intäkterna överstiger kostnaderna och att det finns marginaler för att finansiera investeringar, värdesäkra anläggningstillgångar och för pensionsåtaganden. Affärsverksamheten ska generera avkastning till kommunen.

Den samlade verksamhetens resultat om 19,4 mnkr var väsentligt lägre än tidigare. Det är kommunens negativa resultat som medför försämringen. Nedan tabell visar hur delarnas resultat har utvecklats. (Normalt bokas över- och underskott alltid bort för den avgiftsfinansierade delen, men här visas resultatet utan bortbokning för att det ska gå att jämföra utvecklingen.)

Den skattefinansierade verksamhetens resultat var negativt och väsentligt sämre än tidigare. Både kommunen och räddningstjänstförbundet visade underskott. Räddningstjänsten hade väsentligt högre pensionskostnader, eftersom en tidigare beräkning var fel och fick rättas. Även kommunen hade mycket högre pensionskostnader än beräknat, 7,0 mnkr inklusive löneskatt mer än budget. Det berodde dels på ett utlöst pensionsavtal, dels på dyrare pensioner. Större delen, 6,4 mnkr, av kostnadsökningen finansierades via överskottsfonden. Dessutom blev nämndernas totala underskott 23,1 mnkr.

Vatten och avlopp har de tre senaste åren haft högre kostnader än intäkter. Det ackumulerade underskottet var 1,6 mnkr. Ökande avskrivningar på grund av stora investeringar och kostsamma vattenläckor bidrog till det negativa resultatet. Avskrivningarna ökar de kommande åren. Renhållningen hade positiva resultat alla tre åren.

Både Sjöbohem (+13,9 mnkr) och Sjöbo Elnät (+12,6 mnkr) visade bättre resultat (efter skattekostnader) än tidigare. Sjöbo Elnät hade högre intäkter och Sjöbohem hade både högre intäkter och lägre kostnader än budgeterat. De finansiella kostnaderna var 1,0 mnkr lägre än budget.

Resultat bolag, förbund och kommun

Sammantaget redovisade bolagen, kommunen och förbundet 26,5 mnkr efter finansiella poster. Efter hänsyn till interna poster och skattekostnader var det sammanlagda resultatet endast 19,4 mnkr.

Intäkter och kostnader

Ökningen av den samlade verksamhetens kostnader var betydligt större än intäktsökningen. Alla tre åren ökade kostnaderna snabbare än intäkterna, med störst skillnad 2018. Det var framför allt den skattefinansierade verksamhetens utveckling som orsakade det lägre resultatet.

Förändring jämfört föregående år per delar

Avgiftsfinansierad verksamhet hade ett nollresultat med lika stor ökning av intäkter och kostnader. Det beror på att resultaten skuld- eller fordringsförs. Ökningstakten var högre i avgiftsfinansierad verksamhet än i de andra två. Den affärsdrivande verksamheten hade högre intäkter men ungefär samma kostnader som 2017.

Verksamhetens intäkter

Det är stor skillnad hur de olika delarna finansieras. För avgiftsfinansierad och affärsdrivande verksamhet är det avgifter respektive verksamhetsintäkter som står för hela eller nästan hela finansieringen. De skattefinansierade verksamheterna finansieras framförallt av skatter och generella statsbidrag, men 17 procent av kostnaderna täcks av verksamhetsintäkter. Det var i huvudsak minskade verksamhetsintäkter med 10 mnkr som gjorde intäktsökningen låg. Det berodde på att bidragen från Migrationsverket minskade med drygt 24 mnkr.

Förändring jämfört med 2017

Både renhållnings- och VA-taxan höjdes inför 2018. VA-avgifterna höjdes 1,5 procent, men intäkterna för förbrukningsavgifter ökade med 4,7 procent. Därtill kom en stor ökning av periodiserade anslutningsavgifter genom fler abonnenter. Även renhållningsavgifterna ökade mer (3,1 procent) än taxeökningen.

Sjöbo Elnät ökade intäkterna med drygt 9 procent. Det kom sig av högre volym i nätet på grund av den sena och kraftiga vintern, större anslutningsintäkter än budgeterat och engångsintäkter. Sjöbohems intäkter ökade med 1,4 procent, vilket var något mer än hyreshöjningarna.

Verksamhetens kostnader

Förändring jämfört med 2017

Den största kostnadsökningen hade skattefinansierad verksamhet följd av avgiftsfinansierad verksamhet. I den affärsdrivande verksamheten ökade kostnaderna marginellt.

Den samlade verksamhetens kostnader ökade med 62,5 mnkr, drygt 5 procent. Löner till anställda ökade med drygt 17 mnkr eller 3,6 procent. Det var betydligt lägre än 2017 (6,2 procent). Minskade statsbidrag från Migrationsverket och minskat behov av integrationsverksamhet påverkade.

Procentuellt ökade pensionskostnaderna mest (40 procent). Uttagen särskild ålderspension och väsentligt högre kostnader för förmånsbestämda pensioner stod bakom en stor del av ökningen, som uteslutande fanns i den skattefinansierade verksamheten.

Andra stora kostnadsökning fanns i den interkommunala ersättningen och ersättning till fristående för- och grundskolor, som ökade med 11 procent eller drygt 10 mnkr och interkommunal ersättning eller ersättning till fristående gymnasier, som ökade med 12 procent. En pågående tvist med Lunds kommun handlar om dess priser för gymnasial utbildning. Det är bland annat Lomma kommun som uppmärksammat att det finns kostnader som kan ifrågasättas i Lunds beräkningsmodell.

Kommunen köpte betydligt mindre individ- och familjeomsorgstjänster inklusive integration än tidigare. Köpen minskade med 20,6 procent, motsvarande 6,5 mnkr, och gällde integration.

Avgiftsfinansierad verksamhet hade en kostnadsökning på 5,5 procent. Renhållningen stod endast för en mindre del. Den största delen av kostnaderna där rörde köp av entreprenad. Kostnadsökningen för köp av huvudverksamhet var 2,7 procent. Kostnadsökningen för vatten och avlopp exklusive kapitalkostnader var 6,6 procent och berodde till stor del på fler vattenläckor än normalt, 1,5 mkr. Även det löpande underhållet ökade med 0,8 mnkr mer än budget.

Inom affärsverksamheten hade Sjöbohem lägre underhållskostnader och bolagets totala kostnader ökade marginellt. Även kostnaderna för fastighetsskötsel gick ner. Det berodde bland annat på inköp av robotar för grönyteskötsel. Sjöbo Elnäts kostnader ökade något, bland annat till följd av höjd regionnätsavgift (1,2 mnkr).

Av- och nedskrivningar

Avskrivningarna ökade med 6,6 mnkr. Framför allt Sjöbohems stora investeringar ledde till högre avskrivningar. Samtliga nedskrivningar 2017 gällde Sjöbohems fastigheter (samlingslokaler, Bruniusbyggnaden och Korpen 3).

Den höga investeringsnivån gör att de skattefinansierade verksamheternas avskrivningskostnader ökar. Eftersom investeringarna 2018 var väsentligt högre än avskrivningarna, kommer avskrivningarna att fortsätta öka. Den största ökningen hade teknisk skattefinansierad verksamhet, men även äldreomsorgen och gymnasieverksamheten ökade sina investeringar. Båda verksamheternas avskrivningskostnader påverkades av övergången från leasing till inköp av bilar och andra fordon.

De senaste årens stora investeringar i avgiftsfinansierad verksamhet med överföringsledningar och investeringar i Sjöbos respektive Svansjöns sommarbyar gjorde att avskrivningarna ökade. En del finansieras av anslutningsavgifter. Alla investeringar kan inte finansieras så, utan behöver finansieras via förbrukningsavgifter. Avskrivningskostnaderna ökade med 1,0 mnkr mellan 2017 och 2018 och uppgick till 8,3 mnkr, närmast en fördubbling sedan 2014.

Den affärsdrivande verksamheten hade också ökade av- och nedskrivningskostnader. Ökningen återfanns hos Sjöbohem medan Sjöbo Elnät hade något minskande avskrivningskostnader. Ökningen berodde till största delen på att nedskrivningarna för samlingslokaler ökade från 10 mnkr till 12 mnkr.

Skatteintäkter

Skatteintäktsökningen om 4,0 procent inkluderar generella statsbidrag och utjämningsbidrag. Skatteintäkterna ökade med 2,2 procent, medan statsbidrag och utjämningsbidrag ökade med 10,8 procent.

Skatteintäkter och generella statsbidrag är huvudintäkter för den skattefinansierade verksamheten. Ökningen av skatteintäkter och generella statsbidrag på 4,0 procent står inte alls i paritet till den skattefinansierade verksamhetens ökade nettokostnader som uppgick till 7,8 procent.

Skatteunderlaget i riket ökade med 4,49 procent, medan Sjöbos ökning uppgick till 4,18 procent. Efter minskningen inkomståret 2012 har trenden varit att medelskattekraften per invånare ökat snabbare i Sjöbo än i riket. Trenden bröts inkomståret 2016. En medelskattekraft på 189 146 kr per invånare för inkomståret 2017 innebär att skattekraften ökade långsammare än i riket. Medelskattekraften hos en Sjöbobo var 87,8 procent av rikets. Det var en tillbakagång jämfört med 2016, då den var 88,5 procent. Medelskattekraften i Skåne är lägre än i riket, vilket gör att Sjöbo jämfört med Skåne har medelskattekraften 95,2 procent.

Inkomstutjämningen ökade med 13,5 mnkr (6,4 procent), vilket var en procentuellt högre ökning än skatteintäkterna 2018 (2,2 procent). Kommunen kompenseras när skattekraften hos kommunmedborgarna försämras i förhållande till genomsnittet i landet.

Regeringens satsning om 10 mnkr till kommuner och landsting, de så kallade välfärdsmiljarderna, medförde högre generella statsbidrag. Syftet var att ge långsiktiga planeringsförutsättningar, så att kommunerna skulle kunna fastanställa och utveckla välfärden. I budgeten 2018 visade preliminära tal baserade på invånarantal samt antalet nyanlända och flyktingar att Sjöbo skulle få 9,7 mnkr. Det slutliga utfallet blev 9,3 mnkr, varav 5,4 fördelades enligt flyktingvariabler.

Avgiften till LSS-utjämningen (LSS: lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) minskade med 1,9 mnkr till 9,7 mnkr. Det berodde på att antalet personer i gruppboenden ökade.

En ny taxering av småhus har inneburit att intäkterna för fastighetsavgift ökat med 3,9 mnkr till 41,1 mnkr enligt Sveriges Kommuner och Landstings prognos.

Finansnetto

Den samlade verksamheten hade ett finansnetto på -6,9 mnkr, vilket var väsentligt bättre än 2017, då det var -15,2 mnkr.

En stor del av det förbättrade finansnettot kom sig av att den skattefinansierade verksamheten tog ut ackumulerade överskott på 6,4 mnkr från överskottsfonden hos KPA. Det gjordes i första hand för att möta de ökade kostnaderna för en utlöst särskild avtalspension. Till det kom utdelning från Kommuninvest på 1,7 mnkr. I talen ovan finns också ökade utdelningar från Sjöbohem och Sjöbo Elnät på 2,0 mnkr, men de elimineras i den sammanställda redovisningen.

Främst affärsverksamheten, men även en del av den avgiftsfinansierade verksamheten, har tillgångar som lånefinansieras. Avgiftsfinansierad verksamhet lånar från och betalar internränta till den skattefinansierade verksamheten, medan den affärsdrivande verksamheten lånar externt med hjälp av kommunal borgen.

Sänkt internränta med 0,25 procent medförde något lägre räntekostnader för den avgiftsfinansierade verksamheten, trots stora investeringar.

Affärsverksamhetens tillgångar finansieras till stor del med lån från kreditinstitut, sammanlagt 839 mnkr. Främst Sjöbohem är därför känsligt för ränteförändringar. För att hantera det har företaget lån med olika löptid och räntesäkringar. Om räntan går upp med 1 procent i genomsnitt innebär det 7,9 mnkr i ökade räntekostnader. Sjöbohems räntekostnader minskade med 1,6 mnkr och Sjöbo Elnäts med knappt 0,5 mnkr. Förbättringen för bolagen berodde på till stor del på det extremt låga ränteläget. Riksbankens höjning av reporäntan i december påverkar långsiktigt Sjöbohems finansiella kostnader, men riskhanteringen gör att den inte får fullt genomslag på flera år.

Årets investeringar

Investeringarna i immateriella och materiella anläggningstillgångar uppgick till 157,1 mnkr, vilket var en väsentlig ökning från 2017, då det brutto investerades för 88,3 mnkr. (Nettoinvesteringarna var 119,4 mnkr år 2018 och 66,7 mnkr 2017.)

Den affärsdrivande verksamheten hade störst investeringar 2018. Sjöbohem byggde 12 LSS-lägenheter och köpte Kv. Verkmästaren 4. Flera renoverings- och energiprojekt genomfördes. Investeringarna finansierades utan nya lån. Sjöbo Elnäts stora investeringar handlade till största delen om byte av luftledning till jordkabel. Även dessa investeringar gjordes genom egen finansiering.

Den avgiftsfinansierade verksamheten investerade för 32,1 mnkr. Vatten- och avloppsverksamheten investerade för 30,8 mnkr och renhållningen för 1,3 mnkr. Netto var VA-investeringarna 2,0 mnkr. I och med att VA-anslutningarna i Svansjö sommarby blev färdiga fick verksamheten en investeringsinkomst på 28,9 mnkr i form av anslutningsavgifter. Under året slutredovisade tekniska nämnden VA-investeringarna i Sjöbo sommarby. Projektet budgeterades första gången 2013, men det var först 2014 som det startade. År 2016 var det år som investeringen var som störst. Den totala budgeten för projektet var på 17,0 mnkr i utgifter och 15,0 mnkr i inkomster. Den slutliga utgiften blev 18,7 mnkr, medan det kom 15,8 mnkr i anslutningsavgifter. Netto blev utfallet 0,9 mnkr högre än den totala budgeten.

I budgeten 2018 fanns 14,5 mnkr i investeringsmedel för att säkra vattentillförseln till Äsperöd. Besked från Lantmäteriet om ledningsrätt inväntas innan en entreprenör kan upphandlas. Beräknad totalutgift är 27,0 mnkr. Av budgeterade utgifter på 65,7 mnkr användes knappt hälften. God ekonomisk styrning förutsätter att budgeterade investeringar genomförs enligt tidplan.

Den skattefinansierade verksamheten investerade för 41,2 mnkr, jämfört med budgeten på 54,5 mnkr. Det största projektet var aktivitetsparken, som med ombudgeteringar från andra projekt hade en totalbudget på 9,4 mnkr och en budget 2018 på 8,8 mnkr. År 2016 betalade Boverket ett bidrag på knappt 3,1 mnkr. År 2018 betalade Boverket ytterligare 1,0 mnkr i bidrag till projektet. Netto var investeringen 8,0 mnkr 2018. Projekt bedöms hålla sig inom budget. Den totala avvikelsen för teknisk skattefinansierad verksamhet var +4,6 mnkr.

Andra stora projekt var inköp av fordon i äldreomsorgen, där budgeten var 7,2 mnkr, men endast drygt hälften användes. Även inköp av bilar till verksamheten för personer med funktionsnedsättning hade en stor avvikelse mot budget (-0,9 mnkr). Totalt hade vård- och omsorgsnämnden en budgetavvikelse på +6,9 mnkr.

Förutom tekniska nämnden och vård- och omsorgsnämnden fanns det lite större avvikelser i kommunstyrelsen på +2,5 mnkr. Bland annat har inköp av e-handelssystem skjutits på framtiden. Under året krävdes mindre investeringar vilket var en bidragande orsak till överskottet. Samhällsbyggnadsnämnden hade ett underskott 0,3 mnkr, eftersom deras inköp av verksamhetssystem blev dyrare än budgeterat.

De skattefinansierade investeringarna översteg väsentligt investeringsutrymmet som finns i form av årets resultat och avskrivningar. Det medförde ett negativt kassaflöde i kommunen, men ingen nyupplåning behövdes. Om investeringarna i längden överstiger investeringsutrymmet behöver de lånefinansieras. Trots stora investeringar 2018 och dåligt resultat i kommunen kunde investeringarna till stor del egenfinansieras.

Risk – kontroll

Soliditet inklusive hela pensionsåtagandet

Soliditeten är ett sätt att mäta det långsiktigt finansiella handlingsutrymmet. Måttet visar hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med ackumulerade över- och underskott. Det årliga resultatet summeras i det egna kapitalet, som ställs i förhållande till tillgångarna för att man ska få fram soliditeten. Ju högre soliditet, desto mindre del av tillgångarna är lånefinansierade och desto starkare långsiktigt handlingsutrymme finns.

Soliditeten skiljer sig markant mellan de tre delarna. Avsikten är att den avgiftsfinansierade verksamheten över tid ska ha ett nollresultat, vilket innebär att det inte finns något eget kapital. Det gör att soliditeten är noll och så förblir.

Den affärsdrivande verksamheten är till stor del lånefinansierad. Det skiljer mycket mellan bolagen. AB Sjöbohem har en soliditet på drygt 10 procent, medan Sjöbo Elnäts soliditet är 59 procent. En stor del av Sjöbohems tillgångar är lånefinansierade. De långsiktiga målen för Sjöbohem är 15 procent och att soliditeten årligen ska öka med 0,5 procent. År 2018 var ökningen 0,9 procent.

För de skattefinansierade verksamheterna sjönk soliditeten från 82 procent till 81 procent. Det dåliga resultatet tillsammans med de stora investeringarna låg bakom minskningen.

Jämfört med andra kommuner har Sjöbo god soliditet. Den är 58 procent, vilket var en minskning med fyra procentenheter från 2017. Flera år av goda resultat för kommunen har gjort att soliditeten har varit hög. De senaste åren har det dock varit svårt att upprätthålla den. Visserligen har nedgången kommit från en hög nivå, men trenden är vikande.

Ökningen av balansomslutningen har inneburit att tillgångarna ökat snabbare än vad det egna kapitalet gjort, vilket i sin tur gjort att soliditeten sjunkit. När soliditeten är hög (som i Sjöbos fall) är det svårt att upprätthålla eller öka den, eftersom det egna kapitalet procentuellt måste öka snabbare än tillgångarna.

År 2017 var genomsnittet för soliditeten inklusive pensionsåtagande 14 procent i kommunerna. Kommunen med högst soliditet i landet hade då en soliditet på 74 procent. Sjöbo hade Sveriges femte högsta soliditet. Dock bör betänkas att Sjöbo har sina verksamhetsfastigheter i Sjöbohem, som lånefinansierat en stor del av sina fastigheter. Hade verksamhetsfastigheterna varit i kommunens ägo hade kommunen behövt lånefinansiera en del, vilket hade påverkat soliditeten negativt. Soliditeten för kommunkoncernen var 2017 bland de 29 bästa i landet.

Skuldsättningsgrad

Av den samlade verksamhetens tillgångar har 67 procent finansierats med främmande kapital. Måttet benämns skuldsättningsgrad och är soliditetmåttets motsats. Främst de långfristiga skulderna genererar räntekostnader och den långfristiga skuldsättningen är fortsatt hög, 53 procent.

I skattefinansierad verksamhet är det investeringsbidrag och räddningstjänstförbundets lån som är långsiktiga. Förbundet lånar merparten från Kommuninvest. Kommunen har inga långfristiga räntebärande skulder.

En stor del av den avgiftsfinansierade verksamhetens tillgångar finansieras via långfristiga skulder. Cirka 30 procent av dem är anslutningsavgifter som VA-kollektivet betalat in genom åren. De upplöses i samma takt som investeringen. Resterande är framför allt VA-kollektivets lån från skattekollektivet, där VA-kollektivet betalar internränta för investeringar som inte finansieras via anslutningsavgifter.

En stor del av affärsverksamhetens, främst Sjöbohems, skuldsättningsgrad är långfristig. Sjöbohem har lånefinansierat en stor del av sina tillgångar, främst i samband med köpet av kommunens verksamhetsfastigheter. Sjöbohem hanterar ränteriskerna genom att fördela lånen med olika förfallotider och 38 procent av lånen har förfallodatum mer än fem år framåt i tiden.

Risker

AB Sjöbohem behöver framöver konsolidera verksamheten och öka soliditeten. Det är möjligt sedan bolaget avslutat tre stora projekt. Bolaget ökade sin soliditet från 9,4 till 10,3 procent, vilket är ett steg i rätt riktning.

När Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund köpte fyra släckbilar 2015 tog förbundet ett lån hos Kommuninvest på 11 mnkr, som löper på fem år med 0,75 procent ränta och en årlig amortering på 733 tkr. Det ställer ökade krav på förbundets likviditet.

För Sjöbo Elnät AB kan en icke förväntad händelse som en storm leda till ett stort akut investeringsbehov. Bolaget jobbar med att eliminera risken genom att ersätta luftledningar med jordkabel.

Kommunens utnyttjade borgensåtagande mot dotterbolagen var oförändrat och uppgick till 839 mnkr. Jämfört med övriga skånska kommuner hade Sjöbo kommun det tionde högsta borgensåtagandet i förhållande till verksamhetens bruttokostnader (2017). Det är en riskexponering och kommunen och bolagen måste arbeta för att minska skulderna.

Kommunala pensionsförpliktelser

Enligt rekommendation ska särskild upplysning lämnas om pensionsförpliktelser och deras finansiering. Den nya lagen om kommunal bokföring och redovisning innebär att kommunerna nu tillämpar kontantmetoden när det gäller pensioner från före 1998 istället för bokföringsmässiga grunder. Då det nu finns ny lag redovisar kommunen fortsättningsvis pensionerna i enlighet med den. Därför har 2017 års tal justerats.

År 2013 slöts ett avtal med KPA Pension om en försäkringslösning för kommunens pensionsåtagande före 1998. Genom överenskommelsen, där kommunen betalade 229,4 mnkr till KPA Pension plus löneskatt, blev kommunens pensionsåtagande väsentligt lägre än tidigare.

Det totala åtagandet har ökat något.

Kundfordringar

Risken för att kommunens kunder inte uppfyller sina åtaganden utgör en kundkreditrisk. Kredittiden är tiden från det att fakturan skickas tills den betalas. Skillnaden mellan nämndernas kredittid beror på faktureringsrutiner och beviljad kredittid. Kommunstyrelsen har lokalhyror och tjänsteförsäljning med högst 30 dagars kredit. Familjenämnden fakturerar runt den 5:e med förfallodatum i slutet av månaden, vilket förklarar ett snitt på 24,8 dagar i genomsnittlig kredittid. Vård- och omsorgsnämnden fakturerar mellan den 10:e och 15:e med förfallodatum i slutet av månaden, vilket ger ett befogat snitt på cirka 20 dagar. Tekniska nämnden och samhällsbyggnadsnämnden fakturerar löpande med ett förfallodatum den sista i månaden.

Budgetföljsamhet

Budgetföljsamhet är ett mått på vilken finansiell kontroll som kommunen har. År 2018 var den totala budgetföljsamheten bristfällig i den skattefinansierade verksamheten.

Skattefinansierad verksamhet

Nämnderna och kommunens andel av räddningstjänstförbundet hade tillsammans med finansieringsansvar ett underskott på drygt 26 mnkr mot budget. Det motsvarar 2,5 procent av de totala skatteintäkterna inklusive generella statsbidrag och utjämning. Det budgeterade resultatet var 1,0 procent av de totala skatteintäkterna, inklusive generella statsbidrag och utjämning. En så stor negativ avvikelse kräver att skatteintäkter, statsbidrag och finansnetto väsentligt avviker från budget för att ekonomin ska gå ihop. Nämndernas negativa avvikelse innebar att kommunen totalt hade ett negativt resultat om 2,7 mnkr. Läggs även räddningstjänstförbundets negativa resultat till var underskottet för skattefinansierad verksamhet 3,7 mnkr.

En god prognossäkerhet innebär att kommunen har bättre förutsättningar att anpassa sig till förändringar under året. För att ha ordning i ekonomin med alla osäkerheter är det dock bättre att prognostisera försiktigt än att ta risker.

Vid prognostiserat underskott förväntas nämnderna att vidta åtgärder, vilket i sin tur påverkar underskottet. Underskotten ökade trots att redan apriluppföljningen visade betydande underskott.

Åren 2014-2017 var det slutliga resultatet bättre än prognosen. Både 2015 och 2016 var avvikelserna mellan slutligt resultat och prognosen i delårsrapport 1 motsvarande 2,1 procent av driftkostnaderna. År 2017 var avvikelsen 1,4 procent, det vill säga något bättre, men fortfarande en stor avvikelse. År 2018 var avvikelsen mellan delårsrapport 1 och slutligt utfall 0,9 procent inkluderande räddningstjänstförbundet År 2016 och 2017 blev resultatet bättre än prognosen i delårsrapport 1, men 2018 var det sämre än prognosen. Även 2014 och 2015 blev det slutliga resultatet bättre än prognosen i delårsrapport 1, så årets avvikelse bryter den trenden.

Kommunstyrelsen gick från ett underskott på 0,9 mnkr delårsrapport 1 till ett överskott om 4,8 mnkr. Åtgärder och återhållsamhet förbättrade resultatet. Motsatt utveckling hade finansieringen, där väsentligt högre pensionskostnader uppkom under året. Framför allt är det de förmånsbestämda pensionerna inklusive löneskatten som blev 4,8 mnkr högre än den prognos som KPA gjorde i början på året och som var underlag till kommunens prognos.

Nämnderna med positivt resultat hade alla bättre resultat än prognostiserat. Vård- och omsorgsnämndens underskott fanns både i äldreomsorgen (–1,1 mnkr) och i verksamheten för personer med funktionsnedsättning (–4,7 mnkr). Nämnden visade underskott även vid delårsrapport 2 om totalt 5,6 mnkr.

Familjenämnden fick ett negativt resultat om 21,2 mnkr och hade prognostiserade underskott i alla årets uppföljningar. Från och med september gick nämnden över till uppföljningar varje månad efter beslut i kommunstyrelsen. Prognoserna från juni till november varierade mellan 14,7 mnkr och 16,4 mnkr i underskott. Det slutliga resultatet blev väsentligt sämre. Den enskilt största avvikelsen, 3 mnkr, berodde på att volymerna till fristående och interkommunala enheter missbedömdes och blev högre än beräknat, främst för fritidsverksamhet och grundskola.

Även 2018 uppvisade nämndens verksamheter stora avvikelser mot prognoserna. En stor avvikelse mellan delårsrapport 2 och det slutliga resultat hade förskola, fritidshem och grundskola, där resultatet blev 14,8 mnkr i underskott, 6,4 mnkr sämre än prognosen. Vuxenutbildning, arbetsmarknadsåtgärder och integration hade också avvikelse mellan prognos och slutligt resultat. Underskottet (2,3 mnkr) blev 1,8 mnkr större än i delårsrapporten. Motsatt utveckling fanns i gymnasieverksamhet som gick från -2,5 mnkr i delårsrapport 2 till +1,4 mnkr i slutligt utfall. Övriga verksamheters prognosträffsäkerhet, inklusive den svårprognostiserade individ- och familjeomsorgen, bedöms vara bättre.

Resultatet för individ- och familjeomsorgen blev -5,5 mnkr. Framför allt var det institutionsvården, både för barn, ungdomar och vuxna som blev dyrare än budgeterat. För familjenämnden fanns ett mindre underskott i kulturverksamheten på 0,3 mnkr. Ett litet större överskott fanns i turism- och fritid.

Även kommunstyrelsen, samhällsbyggnadsnämnden visade underskott under delar av året. För kommunstyrelsen blev det ett betydande överskott vid årets slut, en del beroende på svårprognostiserade förbättringar under slutet av året, men det fanns också överskott i verksamheterna som bör kunna prognostiseras med större träffsäkerhet. Den största förbättringen jämfört med delårsrapport 2 fanns i kommunövergripande verksamhet, som blev 2,9 mnkr bättre än prognosen och hamnade på en budgetavvikelse på +4,3 mnkr. En stor avvikelse mellan delårsrapport 2 och slutligt resultat fanns också i turism- och fritidsverksamhet, som med en budgetavvikelse på -0,1 mnkr fick 1,0 mnkr bättre än prognostiserat resultat. Mer träffsäkerhet fanns i prognosen för kulturverksamheten som fick ett litet överskott om 0,1 mnkr. Den politiska verksamhetens överskott om 0,7 mnkr innebar att kommunstyrelsens totala resultat var +4,8mnkr.

I teknisk skattefinansierad verksamhet blev utfallet 0,6 mnkr bättre än prognosen vid delårsrapport 2. Framför allt blev kostnaden för gata och park betydligt lägre än prognostiserat.

Samhällsbyggnadsnämndens överskott om 0,1 mnkr fanns i politisk verksamhet samt plan- och byggverksamheten.

Stor avvikelse mot budget fanns inom finansiering, där bland annat kostnaderna för politikerpensioner blev 1,0 mnkr högre än budgeterat. Verksamheterna belastas med personalomkostnadspålägg på lönekostnader för att finansiera kommunens kostnader för nyintjänade pensioner, löneskatt och arbetsgivaravgifter. Högre pensionskostnader än budgeterat medförde ett underskott om 6,4 mnkr. Bland annat blev kostnaderna för de förmånsbestämda pensionerna inklusive löneskatten 5,3 mnkr högre än budget.

Vidare belastades finansieringen med 3,1 mnkr för särskild avtalspension. Dock blev pensionsutbetalningarna sammanlagt en återbetalning från KPA på 0,4 mnkr, vilket var 2,2 mnkr bättre än budget.

I finansieringsansvaret finns också medel som står till kommunstyrelsens förfogande. Av dessa återstod 4,4 mnkr.

Avgiftsfinansierad

Avgiftsfinansierad verksamhet

Avgiftsfinansierad verksamhet hade en avvikelse gentemot budget på 2,6 mnkr, vilket motsvarade 4,2 procent av omsättningen. Lika stor var prognosavvikelsen gentemot det slutliga resultatet.

Affärsverksamhet

De båda bolagen visade mer positiva resultat än i delårsrapporterna. Både Sjöbohem och Sjöbo Elnät hade resultat som var bättre än budget.

En god prognossäkerhet innebär att bolagen har bättre förutsättningar att anpassa sig till förändringar under året. För att ha ordning i ekonomin med alla osäkerheter är det dock bättre att prognostisera försiktigt än att ta risker.

Bolagens avvikelse mot budget motsvarade 2,7 procent, vilket var 2,4 procent mer än prognosen vid delårsrapport 1. Sjöbohems resultat skulle varit ännu bättre om inte bolaget gjort 3 mnkr större ned- och avskrivningar än prognostiserat i delårsrapport 1.

Det sammanlagda resultatet för bolagen på 33,7 mnkr motsvarade 14,8 procent av omsättningen. Det var en förbättring mot 2017 (25,7 mnkr och 11,6 procent).

Till kommunstyrelsens förfogande

När budget 2018 fastställdes fanns 7,7 mnkr till kommunstyrelsens förfogande. Pengarna redovisas i finansieringsverksamheten tills kommunstyrelsen beslutar om hur de ska användas. År 2018 beslutade kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige följande om användandet: