Förvaltningsberättelse

Hushållning och kvalitet

Sammanfattande bedömning av god ekonomisk hushållning

Sjöbo hade tidigare en kostnadseffektiv verksamhet med god kvalitet och ett brett utbud av tjänster, men på senare år har kostnaderna ökat. Stora investeringar i lokaler har resulterat i höga lokalkostnader. Även i individ- och familjeomsorgen har kostnaderna ökat kraftigt, dock från en låg nivå. För att inte hamna i en situation med negativa resultat krävs åtgärder. Kommunens finansiella ställning är god, men för att den ska behållas fordras att verksamheterna effektiviseras med en procent årligen.

Urbanisering, globalisering och den demografiska utvecklingen gör att utmaningarna blir mer komplexa, kraven och förväntningarna ökar och budgeten pressas. Därför krävs annorlunda och nya sätt att arbeta med det kommunala uppdraget. Att lösa nya utmaningar med gamla metoder innebär en överhängande risk. Det behövs en kultur för förändringar i organisationen, som måste ompröva arbetssätt och göra konkreta förändringar. För att de ska vara framgångsrika måste de komma från de människor som påverkas av dem. Både medborgare och medarbetare behöver involveras i förändringsarbetet.

Ekonomi

Två av tre mål för god ekonomisk hushållning uppnåddes inte 2018. Familjenämndens och vård- och omsorgsnämndens underskott var huvudsakliga orsaker. Befolkningen blev betydligt större än förväntat, vilket gav utslag i förskola och skola, men även ökade kostnader i individ- och familjeomsorgen och verksamheten för funktionshindrade bidrog till underskottet.

Bolagen nådde däremot samtliga ekonomiska mål.

Verksamheterna

Av fem målområden uppnåddes fyra. Flera indikatorer förbättrades eller uppfylldes på annat sätt. Indikatorn andelen elever som når kunskapskraven i alla ämnen försämrades med tre procentenheter. Det var särskilt allvarligt, eftersom det är mycket viktigt för Sjöbo att resultaten i skolan förbättras.

Medarbetare

Av tre inriktningsmål uppnåddes två. För att klara personalförsörjningen och kvaliteten i verksamheten behöver måluppfyllelsen vara hög.

Bolagen

Sjöbohem och Sjöbo Elnät uppnådde sina verksamhets- och finansiella mål.

Sammanvägt uppnåddes inte målet med god ekonomisk hushållning av alla resurser.

Vision

Sjöbo – en plats för tillväxt med innovation och attraktivt boende

Uppföljning av finansiella mål för god ekonomisk hushållning

God ekonomisk hushållning ur finansiellt perspektiv är överordnad god ekonomisk hushållning ur verksamhetsperspektiv. Kommunens överordnade mål är att ekonomin sätter gränsen för verksamhetens omfattning.

Eftersom endast ett av tre finansiella mål uppnåddes och resultatet var –2,7 mnkr uppnåddes inte det överordnade målet.

Mål

• Årets resultat ska vara lägst en procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning.

För att finansiera verksamheten över tid krävs normalt mer än nollresultat. Resultaten ska även skapa utrymme för finansiering av investeringar och för att anläggningstillgångar ska kunna värdesäkras.

Uppföljning (%)

Balanskravresultatet (justerat för orealiserade förluster i värdepapper och realisationsvinster) uppgick till –1,7 mnkr. Resultatets andel av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning blev därmed –0,2 procent. Budgeterat resultat var 10,0 mnkr, vilket motsvarar en procent. Det kortsiktiga målet uppnåddes inte.

I kommunens riktlinjer för god ekonomisk hushållning anges att nyckeltalet över en femårsperiod i genomsnitt ska vara minst 1 procent. Av ovanstående tabell framgår att målet klaras, trots det negativa balanskravsresultatet. Tidigare års positiva resultat uppväger årets negativa och genomsnittet 2014–2018 var +2,1 procent, vilket översteg målet.

Mål

• Över en fyraårsperiod ska nettoinvesteringarna för den skattefinansierade verksamheten inte överstiga summan av avskrivningar och årets resultat¹.

När investeringarna är större än investeringsutrymmet behöver de finansieras på annat sätt, antingen via kommunens likviditet eller via nyupplåning.

I riktlinjer för god ekonomisk hushållning finns målet att investeringarna ska vara självfinansierade. Dock finns tillägget att det går att göra undantag för den avgiftsfinansierade vatten- och avloppsverksamheten, efter bedömning av hur taxenivåerna påverkas.

Uppföljning

Tack vare tidigare års höga resultat och trots det negativa resultatet 2018 klarades målet, eftersom nettoinvesteringarna var lägre än det beräknade investeringsutrymmet för hela perioden.

År 2018 var de totala investeringarna inklusive avgiftsfinansierad verksamhet 42,9 mnkr och det totala investeringsutrymmet 21,6 mnkr. Investeringarna översteg alltså väsentligt investeringsutrymmet. Även om undantag kan göras för avgiftsfinansierad verksamhet är inte årets resultatnivå hållbar i längden för att finansiera investeringarna.

Mål

• Nämndernas avvikelse i förhållande till kommunbidraget ska vara noll eller bättre.

Uppföljning

Nämnderna inklusive finansiering redovisade 18,9 mnkr i underskott, vilket innebar att målet inte uppfylldes. I fallande ordning hade förskola, fritidshem, grundskola, individ- och familjeomsorg, verksamhet för personer med funktionsnedsättning, vuxen-, arbetsmarknads- och integrationsverksamheten samt äldreomsorgen underskott som översteg 1,0 mnkr. Överskott fanns i främst kommunövergripande verksamhet, finansiering, gymnasieskola och teknisk skattefinansierad verksamhet.

Helägda bolag

Ägardirektiven ställer krav på AB Sjöbohem om avkastning på kapital, driftnetto, soliditet och belåningsgrad. Samtliga mål nåddes. Den justerade soliditeten ska årligen öka med 0,5 procent för att det långsiktiga målet om 15 procent ska nås. År 2018 uppgick soliditeten till 10,3 procent, en förbättring med 0,9 procentenheter.

Kraven på Sjöbo Elnät gäller avkastning på insatt kapital och soliditet. Båda målen klarades. Sjöbo Elnät redovisade en god soliditet på 59 procent.

Kommunal balanskravsutredning och resultatutjämningsreserv

Det finns tre delar i lagen kring kommunens ekonomi. För det första ställs krav på mål för god ekonomisk hushållning, vilket redovisas i ett separat avsnitt. För det andra finns lagregler om balanskrav som kräver att kommunen ska besluta om en budget där intäkterna överstiger kostnaderna. Om resultatet ändå blir negativt ska underskottet kompenseras med överskott inom tre år. Den tredje delen är möjligheten att ha en resultatutjämningsreserv som gör det möjligt att reservera en del av överskottet i goda tider för att kunna täcka upp om och när skatteintäkterna minskar.

Kommunen uppfyllde inte det lagstadgade balanskravet 2018. Årets resultat var –2,7 mnkr. Reavinster ska inte räknas med vid avstämning av balanskravet. Fordon vid Malenagymnasiet såldes, vilket gav realisationsvinster på 0,7 mnkr som försämrade resultatet i balanskravsavstämningen. Orealiserade förluster i värdepapper ska också tas bort. Det är först när de realiseras som de påverkar balanskravet. Därför justeras resultatet med 1,7 mnkr. Årets resultat efter balanskravsjusteringar var –1,7 mnkr. Bedömningen är att budgeterat resultat för 2019 om 10,6 mnkr mer än väl överstiger det som ska kompenseras inom tre år. Förutsatt att budgeten följs, möts det negativa balanskravsresultatet av överskott 2019.

Riktlinjerna för resultatutjämningsreserven begränsar hur stort årligt belopp som reservationen får omfatta och hur stor reserven får vara. Storleken begränsas till nio procent av skatteintäkter inklusive generella statsbidrag och utjämning, vilket motsvarar 90,7 mnkr. Reservering får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller balanskravsresultatet som överstiger en procent av skatteintäkter inklusive generella statsbidrag och utjämning.

Eftersom balanskravsresultatet var negativt går det inte att reservera något till reserven. Inte heller går det att använda reserven 2018. Reglerna säger att om det aktuella årets prognostiserade skatteunderlagsutveckling understiger genomsnittet för de tio senaste åren får man göra en disposition med mellanskillnaden, beräknat på intäkter i form av skatteintäkter och inkomstutjämning. Kriteriet uppfylldes inte 2018, eftersom skatteunderlagstillväxten översteg det tioåriga genomsnittet. Disposition får inte heller ske för att täcka ett underskott som uppkommit av andra skäl, till exempel för att nämnderna redovisar underskott i förhållande till tilldelat kommunbidrag.

 

Uppföljning av verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning

Sjöbo kommuns Vision 2020 har fem målområden som består av upp till fem inriktningsmål. I budgeten kompletteras inriktningsmålen med indikatorer, som är nyckeltal eller mått som det är viktigt att sträva efter.

Avstämningen nedan gäller kommunen totalt. Grönt anger att indikatorn uppnåddes, medan rött anger att den inte nåddes. En grå markering används när det saknas mätetal och/eller bedömning av måluppfyllelsen och då resultatet varken förbättrades eller försämrades. En bedömning görs även om inriktningsmålen och målområdena uppnåddes.

 

Ett gott liv och en aktiv fritid

Nöjd region- (NRI) och Nöjd medborgar-index (NMI) mäter medborgarnas syn på Sjöbo som en plats att bo och leva på samt vad medborgarna i Sjöbo tycker om kommunens verksamhet. Indexen förbättrades i förhållande till 2017. Genomsnittsindex för de deltagande 111 kommunerna var NRI 58, medan Sjöbos var 63. Störst förbättring hade rekommendation att flytta till Sjöbo.

Med NMI 60 redovisade Sjöbo ett resultat som var något bättre än de deltagande kommunerna, vars resultat uppgick till 56. Det var för området bemötande och tillgänglighet som den största förbättringen redovisades.

Antalet informationsinsatser gällande våld i nära relationer var oförändrat. Samtidigt ökade antalet barn som lever i familjerättsliga konflikter. Kommunen fokuserade på att behålla informationsinsatserna för att upptäcka fler som lever med våld i nära relation.

Tillgänglighet och delaktighet

Nöjd inflytande-index mäter vad medborgarna i Sjöbo tycker om sitt inflytande i kommunen. Genomsnittet för deltagande kommuner var 42 och för Sjöbo 43. Precis som tidigare är det förbättringar inom påverkan och förtroende som kan höja helhetsbetyget.

Resultatet för tillgängligheten via kommunens kommunikationskanaler förbättrades. År 2017 och 2018 bedrevs ett projekt för att förbättra kommunikationen.

Attraktivt och mångsidigt boende

Årets flyttnetto, 84 personer, var en minskning i förhållande till rekordåret 2017, en nivå som ligger i linje med Sjöbos historiska utveckling.

Mångfald och valfrihet

Antalet verksamheter där medborgarna kan välja aktör ökade något med ytterligare en aktör i hemtjänsten.

 

Hög kvalitet på den pedagogiska verksamheten

Utfallet 96 procent för förskolan och 86 procent för grundskolan visade att de flesta barn och elever upplever lugn och ro i verksamheterna, även om det finns en förbättringspotential.

Den absolut viktigaste indikatorn Andelen elever som når målen i alla ämnen redovisade en försämring. Sjöbos resultat låg i nivå med genomsnittet för riket. Med årets resultat placerade sig Sjöbo på plats 16 av Skånes 33 kommuner, en försämring med tre platser jämfört med 2017, då Sjöbo placerade sig på plats 13.

År 2018 uppnådde 75 procent av eleverna i de kommunala skolorna kunskapsmålen i alla ämnen, en förbättring från 2017, då 74 procent klarade målet.

Andelen elever som fullföljde gymnasieutbildningen var oförändrad. Jämfört med resultatet för riket (79) var Sjöbos resultat marginellt bättre. I förhållande till kommunerna i Skåne placerade sig Sjöbo på plats 19, en förbättring från plats 21.

Möjligheter till livslångt lärande

Andelen deltagare som slutför utbildningen ökade betydligt. En av orsakerna var den statliga satsningen på vuxenutbildningen.

 

Positivt klimat för entreprenörskap

Det finns en god beredskap i form av exploaterad mark för företag som önskar etablera sig i Sjöbo. Intresset är stort för etableringar på Sjöbo Väst och Ommadals industriområde. Under året genomfördes färre rådgivningar vid Nyföretagarcentrum.

Fortsatt satsning på ”de gröna näringarna”

Nya avtal i måltidsverksamheten skrevs under året, men trots önskemål om fler avtal med små och medelstora företag var andelen i princip oförändrad, vilket troligen beror på att dessa företag har svårt att klara transporter.

Ett livskraftigt näringsliv

Någon slutsats om utvecklingen är svår att dra, eftersom helårsstatistiken för 2018 ännu inte är tillgänglig. Under första halvåret registrerades 47 företag, att jämföra med helåret 2017, då 55 företag registrerades.

Andelen kommunala verksamheter som konkurrensutsätts ökade. VA-verksamhet samt vård och omsorg svarade för ökningen.

Samverkan med forskning och utbildning

Exempel på samarbete är plan- och bygglovsverksamhetens pågående projekt med Yrkeshögskolan i Helsingborg och ett planerat projekt med Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi vid Lunds universitet. Miljöenheten driver i samarbete med forskningsinstitutet RISE ett projekt för att öka kunskapen om gödselbehållare och risk för läckage.

 

Utbyggnad av vägnät och ökad trafiksäkerhet

Gång- och cykelvägsnätet utökades med en cykelväg som sammanbinder västra och östra delen av Vollsjö.

Tekniska förvaltningen har framfört önskemål till Trafikverket om ett cykelstråk i kombination med en ridväg mellan Hemmestorp och Veberöd.

Kortare pendlingstider, fler bussturer och spårbunden trafik

Antalet resor med kollektivtrafik ökade. Antalet resor ökade på alla linjer utom en.

Antalet turer mellan kommunens tätorter ökade, eftersom kommunen köpte kompletteringstrafik på linjerna Lövestad–Sjöbo, Vollsjö–Sjöbo och Blentarp–Sjöbo.

Modern ICT

Antalet hushåll med möjlighet till fiber ökade, men ligger på en låg nivå. Utbyggnaden är lägre än rikets. Teleservice arbetar vidare med utbyggnaden. Stora projekt pågår framför allt på landsbygden och i de mindre byarna.

 

Den totala mängden hushållsavfall minskade. Den största skillnaden fanns i komposterbart material och gips.

Antalet anslutningar till kommunalt vatten och avlopp ökade. Det berodde till stor del på VA-utbyggnaden i Svansjö, men även på att fastigheter som drabbades av sinade brunnar valde att ansluta sig och anslutning av nybyggda fastigheter.

Antalet enskilda avlopp i Sjöbo kommun uppskattas till 4 000, inklusive cirka 700 avlopp i sommarbyarna, som enligt beslut ska få kommunalt avlopp. Eftersom antalet icke godkända enskilda avlopp minskade från 2 219 till 2 157 förbättrades indikatorn.

Användningen av förnybar energi ökar. Olja som värmekälla minskar årligen och ersätts av fjärrvärme, pellets eller elvärmepump.

Energiförbrukningen i de kommunala lokalerna minskade, vilket förklaras av det milda vädret.

Arbetet med att miljöanpassa kommunens fordonsflotta har påbörjats och de bilar som köptes in 2018 är miljöklassade.

 

Medarbetarundersökningen visade att 81 procent anser att Sjöbo kommun är en bra arbetsgivare, en ökning från 2016.

Frisknärvaron var 41 procent, samma som 2017. Det är ingen uppgift som sammanställs nationellt, utan jämförelsen görs på sjukfrånvaron. Trots en ökning av sjukfrånvaron från 6,03 procent 2017 till 6,10 procent hade Sjöbo kommun en lägre sjukfrånvaro än genomsnittet av samtliga kommuner. Det var familjenämnden och samhällsbyggnadsnämnden som stod för ökningen av sjukfrånvaron och det var långtidssjukfrånvaron som ökade.

I kommunens årliga lönekartläggning görs lönejämförelser mot medianlönerna i andra kommuner i södra Skåne. I 2018 års jämförelse fanns 61 olika yrkeskategorier. Av dem hade 21 lägre median i Sjöbo i jämförelse med södra Skåne. Det var en förbättring mot 2017, då 36 kategorier hade en lägre genomsnittlig lön.

 

Samtliga indikatorer uppnåddes, med undantag för Elförbrukningen vid bolagets laddstolpar för elbilar ska öka. Förbrukningen vid laddstolparna var låg, men nu har också andra aktörer med laddinfrastruktur etablerat sig.

De långsiktiga åtgärderna med energieffektivisering börjar ge resultat och energiförbrukningen minskar. Nättarifferna för el höjdes, men eftersom även övriga bolag i branschen höjde avgifterna, uppfylldes fortfarande målet att taxan ska understiga genomsnittet för jämförbara nät.

Leveranssäkerheten för el låg fortfarande på 99,99 procent och genom samförläggning ökade mängden tomrör för bredbandsutbyggnad.