God ekonomisk hushållning

Enligt kommunallagen ska fullmäktige besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. År 2013 tillkom möjligheten att utjämna intäkterna över flera år genom en resultatutjämningsreserv (RUR). Hallsberg hade inga sådana resultat som medgav kommunen att avsätta medel till en reserv de första åren efter införandet. I bokslutet 2016 avsatte kommunen för första gången medel till RUR med 3 mnkr. I bokslut 2017 gjordes en avsättning med 5 mnkr. I bokslut 2019 avsätts ytterligare 6 mnkr. Det innebär att totalt 14 mnkr avsatts till RUR.

Genom månadsuppföljningar och tertialrapport har kommunstyrelsen löpande uppsikt över den ekonomiska utvecklingen i verksamheterna och kommunorganisationen.

I avsnittet Styrning och uppföljning av verksamhet och ekonomi redovisas kommunstyrelsens beslut på grundval av nämndernas resultatprognoser. Den ekonomiska ställningen och dess utveckling utvärderas. Det kan med fördel göras genom nyckeltal eller liknande som redan används. Det är lämpligt att fokusera på de delar av ekonomin som behöver förbättras. Ställning och utveckling av eget kapital och soliditet redovisas under Resultat och kapacitet. God ekonomisk hushållning kan ses både ur ett finansiellt perspektiv och ur ett verksamhetsperspektiv. En allmän utgångspunkt är att varje generation ska bära kostnaderna för sin egen konsumerade service. Resultatet måste vara tillräckligt stort för att motsvarande servicenivå garanteras även nästa generation, utan att den belastas med högre skatt. Ambitionsnivån för den finansiella utvecklingen och ställningen ska beskrivas i form av mål. De bör formuleras enligt vad som normalt betraktas som god ekonomisk hushållning, anpassat efter egna förhållanden och omständigheter. Verksamhetsperspektivet tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. God ekonomisk hushållning innebär att resurserna används till rätt saker och nyttjas på ett effektivt sätt. Därför anges mål och riktlinjer som har betydelse för en god ekonomisk hushållning. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering som visar om målen och riktlinjerna för verksamhet och ekonomi uppnåtts och följts.

Sammantaget redovisade nämnderna positivt resultat. Kommunens finansiella mål uppfylldes och den övervägande andelen indikatorer bedöms kunna bidra helt eller delvis till måluppfyllelse på sikt.

STYRNING OCH UPPFÖLJNING AV VERKSAMHET OCH EKONOMI

Förutom månadsvisa rapporter redovisades en tertialrapport till kommunstyrelsen i maj. I oktober redovisades delårsrapporten. I månadsuppföljningen efter mars månad redovisade social- och arbetsmarknadsnämnden en prognos på -2,4 mnkr. Kommunstyrelsen beslutade att ge nämnden i uppdrag att till nästa kommunstyrelsesammanträde rapportera hur den planerar att åtgärda det prognostiserade underskottet. På kommunstyrelsens sammanträde i maj lämnade kommundirektören en återkoppling från social- och arbetsmarknadsförvaltningen kring arbetet med åtgärder.

Uppföljning och bedömning av måluppfyllelse gjordes första gången i tertialrapporten. Den övervägande delen av mål och indikatorer enligt kommunens styrmodell följs upp senare under året, vilket innebar att ingen sammanställning av måluppfyllelse på övergripande kommunnivå redovisades i samband med tertial ett. Tertialrapporten är en ekonomisk uppföljning i första hand, vilket innebar att en prognos för kommunens finansiella mål redovisades. Hallsbergs kommun ska ha en hållbar ekonomi. Enligt målets indikator ska det ekonomiska resultatet uppgå till 1,6 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Prognosen för helåret i tertialrapporten motsvarade ett resultat på 2,3 procent. Arbetet med att analysera måluppfyllelsen fortsatte under året.

Nämndernas prognoser visade ett sammanlagt budgetöverskott på 1 mnkr. Transfereringar visade en prognos på +2,3 mnkr, beroende på lägre medlemsbidrag än budgeterat på grund av en lägre andel ungdomar i gymnasieåldern i förhållande till övriga medlemskommuner. Social- och arbetsmarknadsnämndens prognos var -1,3 mnkr. Särskilda boenden (-2,2 mnkr) och hemtjänsten (-1,3 mnkr) redovisade de största underskotten.

Övriga nämnder visade nollresultat i sina prognoser. Finansieringens prognos var +5,8 mnkr. Hela avvikelsen låg på skatteintäkter och generella statsbidrag. Prognostiserat helårsresultat efter tertialrapporten uppgick till 21,3 mnkr, en avvikelse med +6,8 mnkr jämfört med budgeterat resultat.

Kommunstyrelsen föreslog kommunfullmäktige att godkänna tertialrapporten, vilket man gjorde på sitt sammanträde i juni.

Eftersatt underhåll och uppkomna skador efter grävning, sprickbildning och hål i väg- och cykelbanor samt trottoarer behöver åtgärdas. På sammanträdet i maj beslutade kommunstyrelsen därför att tilldela drift- och servicenämnden 1 mnkr från sin planeringsreserv för åtgärder av beläggningsskador.

Nämndernas prognoser i delårsrapporten visade sammantaget ett överskott med 2,1 mnkr.

Kommunstyrelsens prognos för den gemensamma verksamheten visade en prognos på +1,1 mnkr. Orsaker till avvikelsen var lägre systemkostnader och lägre personalkostnader än beräknat på grund av flera vakanta tjänster.

Social- och arbetsmarknadsnämndens prognos visade ett överskott med 1,0 mnkr. För särskilt boende visade prognosen -1,5 mnkr. Orsakerna var i första hand köp av sjukskötersketjänster och lägre hyresintäkter.

Hemtjänsten beräknades ha en budget i balans. LSS-verksamheten hade en prognos på +2,5 mnkr, beroende på lägre kostnader för externa boenden och mindre behov av korttidsvistelse för barn.

I individ- och familjeomsorg var prognosen -0,6 mnkr, med överskott på öppenvård och underskott på placeringar och försörjningsstöd. Ofördelad budget i förvaltningsgemensamt visade en prognos på +1,0 mnkr.

Övriga nämnder visade nollresultat i sina prognoser. Finansieringens prognos var +6,5 mnkr, varav skatteintäkter och generella statsbidrag beräknades till +8 mnkr och finansiella verksamhetskostnader till -1,5 mnkr. Prognosen för helårsresultatet var 23,1 mnkr, ett överskott mot budget med 8,6 mnkr.

Kommunfullmäktige beslutade att ej nyttjade bidrag från Migrationsverket för flyktingverksamhet och ensamkommande barn inte skulle redovisas i resultatet, utan som kortfristig skuld.

Sättet att redovisa avviker från god redovisningssed när det gäller rättvisande redovisning. Den 31 augusti uppgick avsteget till 31,7 mnkr, varav flyktingverksamhet utgjorde 14,1 mnkr och ensamkommande barn 17,6 mnkr.

I den sista månadsuppföljningen till och med november visade social- och arbetsmarknadsnämndens prognos överskott med 2,3 mnkr. För kommunstyrelsens gemensamma verksamhet var prognosen +1,1 mnkr. Drift- och servicenämndens prognos var -0,8 mnkr. Bildningsnämndens prognos var -1,2 mnkr.

Övriga nämnder visade nollresultat. Finansieringen visade ett överskott.

Styrsystemet är en målmedveten process som syftar till att påverka organisationens beslut och beteende i riktning mot önskat resultat och effektivitet. Styrningen i Hallsbergs kommunkoncern utgår från kommunens vision, strategiska områden samt lagar, föreskrifter och nationella mål för kommunal verksamhet. Hallsbergs kommun styrs med stöd av de strategiska områdena och målen i dokumentet Gemensamma planeringsförutsättningar och de ekonomiska ramarna i årsbudgeten.

Investeringsplanen är uppdelad i reinvesteringar och strategiska investeringar. Det ger nämnderna bättre planeringsförutsättningar och större bestämmanderätt över investeringarna. Projekten om reinvesteringar beslutas av respektive nämnd. Det innebär att nämnderna har rätt att omdisponera investeringar mellan projekt och att besluta om nya. Nämnderna kan också avstå från att genomföra projekt. Fördelningen av de strategiska investeringarna beslutas löpande av kommunstyrelsen.

FINANSIELL ANALYS

Kommunens analys av det ekonomiska läget i bokslutet visade följande:

1. Låneskulden uppgick till 259 mnkr på balansdagen. Någon nyupplåning gjordes inte. Amortering skedde med 1 mnkr. Tre omsättningar gjordes med betydligt lägre ränta för alla tre lånen. Ambitionen är att på sikt minska låneskulden. I budgeten och flerårsplanen 2020–2022 beräknas avskrivningar och årligt resultat att sammanlagt uppgå till cirka 50 mnkr per år. De skattefinansierade investeringarna planeras uppgå till cirka 80 mnkr per år i genomsnitt. Med dessa förutsättningar finns ett visst beräknat behov av nyupplåning. Lösen och upptagande av nya lån sker när skäligt tillfälle uppstår.
2. Ökade pensionskostnader innebär i första hand ökad likviditetspåverkan. Vid årsskiftet 2019/2020 uppgick saldot för bankmedel till 63 mnkr. Det var 37 mnkr lägre än i bokslutet 2018, men ändå en relativt hög nivå. En betydande del av kommunens anställda går i pension de närmaste tio åren. De kommande fem åren kan 121 personer gå i pension. Den mest markanta ökningen av pensionsavgångarna infaller dock under den senare delen av tioårsperioden.
3. Riksbanken höjde reporäntan i december 2019 med 0,25 procentenheter till 0 procent. Prognosen för de två närmaste åren visar att reporäntan ligger kvar på 0 procent. En låg räntenivå är gynnsam för kommunens befintliga lån och för den kommande nyupplåning som behövs för att finansiera kostnadskrävande, men nödvändiga investeringar.
4. Nämndernas följsamhet mot budget förbättrades i och med att två nämnder visade underskott 2019, jämfört med tre 2018. Räknat i belopp blev den sammanräknade budgetavvikelsen för samtliga nämnder väsentligt högre 2019 (+12,7 mnkr) jämfört med 2018 (+2,6 mnkr).
5. Det finansiella resultatet som helhet var på en betydligt högre nivå, 42 mnkr, jämfört med 2018, 29 mnkr. Det finansiella resultatmålet på 1,6 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag uppnåddes (4,6 procent). De senaste fem åren har det finansiella resultatet förbättrats avsevärt, från 7 mnkr till 43 mnkr. I genomsnitt de fem senaste åren uppgick resultatet till 26 mnkr. Det motsvarar cirka 2,5–3,0 procent i finansiellt mål.
6. Soliditeten har förbättrats med 88 procent de fem senaste åren och uppgick till 32 procent 2019. Inräknat ansvarsförbindelser för pensioner uppgick soliditeten till -5 procent. Om framtida resultatutveckling skulle uppnå samma resultatnivåer som de fem senaste årens genomsnitt blir soliditeten inräknat pensionsförbindelserna positiv inom två år.

UPPFÖLJNING AV MÅL

Hallsbergs kommuns styrsystem utgår från mål- och resultatstyrning. Systemet bidrar till att den politiska viljeinriktningen och politiska beslut får genomslag, att kommunen har god hushållning och att medborgarna därmed får den service som de förtroendevalda i fullmäktige beslutat. Vision, värdeord och strategiska områden fastställdes av kommunfullmäktige och är bärande i hela organisationen. Visionen anger färdriktningen på lång sikt och syftar till att skapa en samsyn kring kommunens utveckling.

VISION − DET ÖPPNA HALLSBERG

I Hallsbergs kommun är alla välkomna, oavsett vem man är, var man kommer från och vart man är på väg. Den trivsamma blandningen av landsbygd, natur och samhälle erbjuder livskvalitet och upplevelser för alla. Det lokala näringslivet visar framåtanda och drivkraft och utvecklar både region och individer. Våra goda kommunikationer med omvärlden skapar möten och formar Hallsberg till en kommun som alltid är vaken. De kommunala verksamheterna verkar nära individen, erbjuder professionellt bemötande och är lyhörda för idéer och synpunkter. Vi ser positivt på framtiden och tar långsiktigt ansvar för nuvarande och kommande utmaningar. Kommunens värdeord vägleder tjänstemän och politiker i hur de ska förhålla sig när verksamheter genomförs och beslut fattas i arbetet med att förverkliga målen.

VÄRDEORD

Glädje

Hallsbergs kommun, såväl organisation som geografiskt område, kännetecknas av varierade mötesplatser där människor känner glädje och stolthet. Glädjeämnen i vardagen finns bland annat i kommunens varierande och fina natur och i det rika föreningslivet. Vi bemöter varandra med respekt, inspirerar och ger varandra kraft och energi.

Driv

Här får man saker gjorda. Man är snabb till beslut och entreprenörskap är ett honnörsord. Vi fångar upp goda idéer och omsätter dem i verkligheten. De kommunala verksamheterna kommunicerar tydligt och öppet, och beundras för förmågan att ta hand om synpunkter och utveckla kvaliteten.

Öppenhet

I dialog med invånare och näringsliv utvecklas hela kommunen. Vi tar intryck av goda idéer och stora förändringar är alltid väl förankrade och påverkade av dem som berörs. Vi är stolta över vårt integrationsarbete och öppna för mångfald. Hallsberg är alltid öppet och vi erbjuder service dygnet runt.

MÅLUPPFYLLELSE

Kommunens utveckling utgår från visionen. Med utgångspunkt från visionen lyfts fyra strategiska områden för utveckling fram. Inriktningen för strategiska områden beskrivs genom kommunens övergripande mål på lång sikt. Målen utgör ett riktmärke för utvecklingen av kommunen som helhet och beskriver vad verksamheterna ska bidra till. Till respektive område har fullmäktige formulerat ett antal strategier och strategiska mål som ger vägledning när politiska prioriteringar ska förverkligas. Till ett strategiskt mål finns en eller flera indikatorer som fullmäktige särskilt vill följa som bidrag till måluppfyllelse. Nämnderna ansvarar för att bidra till att nå de kommunövergripande målen. De strategiska målen kan brytas ned till nämndmål, men nämnderna kan också välja att utgå direkt från de kommunövergripande målen.

Nämndmålens uppföljning och resultat bidrar till en bedömd måluppfyllelse av de strategiska målen. Bedömningen av mål på övergripande nivåer grundar sig på en samlad bedömning av relevanta resultat, aktiviteter och andra faktorer som antas bidra till måluppfyllelse. Mer information om varje nämnds verksamhet och resultat finns i respektive nämnds verksamhetsberättelse.

Måluppfyllelsen baseras både på en kvantitativ bedömning av indikatorer och på den kvalitativa uppföljning som nämnderna gör. Målen är till övervägande del långsiktiga och därför behövs uthållighet, eftersom effekterna av flera satsningar märks först om något eller några år. Kommunstyrelsen har en samordnande roll med ett särskilt ansvar för de kommunövergripande målen, vilket innebär att ta fram underlag för att utveckla och förbättra målen.

God ekonomisk hushållning innebär att kommunens ekonomiska resultat är positivt och att både finansiella mål och verksamhetsmål är uppnådda, alternativt bedöms uppnås på sikt. Grunden för en stark välfärd är ordning och reda i kommunens ekonomi. Det är därför av stor vikt att den kommunala ekonomin i goda tider har överskott som kan användas för att minska påfrestningar i lågkonjunktur. Kommunens finansiella mål uppnåddes och den sammanfattande bedömningen av de strategiska målens måluppfyllelse redovisas i följande sammanställning.

Under 2019 påbörjades en översyn av kommunens styrmodell. I första hand reviderades mål och indikatorer inför 2020. År 2020 fortsätter målen med tillhörande indikatorer att utvärderas för att ändras vid behov. Syftet är bland annat att begränsa antalet mål och indikatorer, men även att vid behov utveckla tydligare mått. Arbetet med uppföljning, utvärdering och analys som grund för verksamhetsutveckling är fortfarande prioriterat.

HÅLLBAR KOMMUN

Övergripande mål: Hallsbergs kommun ska vara ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle, där människors livskvalitet ökar utan att det påverkar vår gemensamma miljö.

LIVSLÅNGT LÄRANDE

Allas lika rätt till en bra utbildning är en förutsättning för ett samhälle där alla får ett gott liv. Alla kommunens verksamheter ska verka för att lärandet fortsätter genom hela livet, såväl under som efter arbetslivet.

ALLAS INFLYTANDE

De kommunala verksamheterna verkar nära individen och ska erbjuda ett professionellt bemötande och vara lyhörda för idéer och synpunkter.

GOD SERVICE

De kommunala verksamheterna ska kommunicera tydligt och öppet.