Förväntad utveckling

EKONOMI PÅ SIKT

Utvecklingen av sysselsättning och tillväxt har stor betydelse för kommunens intäkter, som till den övervägande delen består av skatter och generella statsbidrag. Grunden för en stark välfärd är en ekonomi i balans. Målet är ekonomiskt överskott i goda tider för att ha en buffert när tiderna blir sämre.

Hallsbergs budgeterade resultat för 2020 är 15,8 mnkr. För 2021 och 2022 är det budgeterade resultatet 16,1 respektive 16,5 mnkr. Det motsvarar ett mål på 1,6 procent av kommunens resultat i förhållande till totala skatteintäkter och statsbidrag.

I Sveriges Kommuner och Regioners (SKR:s) första skatteunderlagsprognos för 2020 förväntas svagare konjunktur i Sverige, vikande sysselsättning och dämpade löneökningar. Det väntas dock inte bli någon djupare konjunktursvacka. Skatteunderlagets tillväxt bedöms avta 2019 och förbli svag även nästa år. Det gör att kommunens utmaningar att klara välfärden blir svårare, inte minst kommande år. De ekonomiska utmaningarna blir alltmer påtagliga för kommuner och regioner. Starka offentliga finanser ger dock ett utrymme att stärka kommunernas och regionernas ekonomiska möjligheter att bedriva välfärd och göra nödvändiga investeringar, exempelvis genom höjda generella statsbidrag, enligt SKR. Jämfört med den skatteunderlagsprognos som SKR presenterade i december har ökningen av skatteunderlaget justerats ner för 2019 och 2020. Orsaken är att löneökningarna beräknas bli något lägre än den tidigare bedömningen.

Jämfört med de budgeterade intäkterna visar prognosen en minskning för 2020, främst beroende på färre invånare än befolkningsprognosen i budget 2020.

För 2021 är prognosen enligt budget. Prognosen för 2022 visar högre intäkter än budgeterat.

Under 2020 kommer SKR att presentera nya prognoser för skatteintäkter och kommunal utjämning vid cirka tio tillfällen.

Kommunens kostnader påverkas även av förändringar i demografi och förändrade behov, förväntningar och krav.

Kommunen utarbetar varje år förutsättningar inför planering och beslut om verksamhetsmål och budget. En viktig del är befolkningsprognosen. Prognosen som låg till grund för budgeten 2019 och flerårsplanen 2020–2021 pekade på en viss befolkningsökning, bland annat genom inflyttning till kommunen de närmaste åren. År 2019 minskade invånarantalet med 22 personer. En revidering av befolkningsprognosen görs våren 2020 inför kommande planeringsperiod.

Befolkningsökningen de fem senaste åren gav totalt 617 nya invånare. Det motsvarade 4,03 procent och påverkade verksamheterna och den kommunala ekonomin.

Under kommande planeringsperiod 2021–2023 finns flera osäkerhetsfaktorer för strategisk planering och prognoser. Faktorerna handlar om invandring, inflyttning och takten på nyproduktion av bostäder.

Räntenivån har stor betydelse för hur kommunens finansiella kostnader utvecklas.

Den starka konjunkturen i Sverige har mattats av och blivit mer balanserad. Såväl den globala som den svenska ekonomin har utvecklats i linje med Riksbankens prognoser i december och utsikterna för inflationen och konjunkturen är i stort sett oförändrade. Även om fallande energipriser väntas dämpa inflationen 2020 bedömer Riksbanken att den därefter kommer att vara nära målet på 2 procent. Riksbanken beslutade därför att lämna reporäntan oförändrad på 0 procent vid sitt möte i februari 2020. Prognosen för räntan är densamma som i december. Reporäntan väntas vara kvar på 0 procent under nästan hela prognosperioden, vilket bidrar till en god ekonomisk utveckling och en inflation nära målet.

Löneökningar har stor påverkan på den kommunala ekonomin. År 2020 kommer att bli SKR:s största avtalsår någonsin. Totalt ska 500 avtal på hela arbetsmarknaden omförhandlas för 2,8 miljoner arbetstagare.

På den kommunala sidan finns det sex centrala kollektivavtal om löner och allmänna bestämmelser, så kallade huvudöverenskommelser, som ska omförhandlas. Avtalen omfattar totalt 650 000 arbetstagare.

Fackförbundet Kommunals avtal påverkar kommunernas lönekostnader allra mest, men Kommunal har lämnat LO-samordningen.

Avtalet på industrisidan avgör nivåerna för förhandlingarna på övriga områden genom det så kallade ”märket”. Industriarbetsgivarna kräver en tydlig minskning i löneökningstakten. Pensionen är en viktig fråga i de kommande löneförhandlingarna.

Pensionsskulden i kommuner och regioner beräknas enligt RIPS, Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld. För att inte underskatta åtagandet är det viktigt att räntan är korrekt. Pensionsskulden är beräknat på dagens värde av de framtida pensionsutbetalningarna. Ju lägre diskonteringsränta, desto högre skuld.

Två beslut fattades under 2019 gällande RIPS. Det ena beslutet gällde regelverket kring RIPS, det andra beslutet gällde räntan.

Skälet till förändringarna i RIPS-regelverket är förändringar i redovisningslagen, som medför att SKR behöver fatta ett årligt beslut om diskonteringsränta och andra antaganden vid beräkning av pensionsskuldens storlek.

Tidigare fanns en begränsning i RIPS-riktlinjerna som angav att beslut om ränta endast kan fattas om indikatorn i nuvarande modell gick utanför intervallet. Ändringarna av riktlinjer bygger på en översyn av RIPS-riktlinjerna och RIPS-kommitténs uppdrag, som ledde till att SKR:s styrelse fattade beslut om förändringar den 14 juni.

Efter förslag från RIPS-kommittén beslutade SKR att diskonteringsräntorna för nuvärdesberäkning av pensionsskulden skulle vara oförändrade för 2019.

Den totala kommunala skatten för 2020 höjs med i snitt 2 öre. Skattesatsen till regioner höjs i genomsnitt med 7 öre.

Lägst skatt har Österåkers kommun medan invånarna i Dorotea får den högsta skatten i landet. Både höjningar och sänkningar förekommer. Skatten höjs i 61 kommuner, det beror till största delen på höjd regionalskatt.

I Örebro län är skattesatserna för regionen och alla kommuner oförändrad.

Hallsberg har den tredje lägsta skattesatsen i länet efter Ljusnarsberg och Örebro.

Riksdagen beslutade i november 2019 att fastställa regeringens förslag till ändringar i kostnadsutjämningssystemet. Regeringens förslag innebär att tre nya delmodeller införs i kostnadsutjämningssystemet. Sammanräkningen av delmodellerna avgör om kommunerna och regionerna får ett kostnadsutjämningsbidrag eller får betala en kostnadsutjämningsavgift. De nya delmodellerna är kommunal vuxenutbildning, infrastruktur och skydd samt verksamhetsövergripande kostnader. Samtidigt försvinner de nuvarande delmodellerna barn och ungdomar med utländsk bakgrund, befolkningsförändringar, bebyggelsestruktur och löner. De komponenter som ingår i de delmodeller som tas bort överförs till andra delmodeller. Kommuner och regioner får möjlighet till successiv omställning genom ett införandebidrag som begränsar intäktsminskningarna till följd av de föreslagna förändringarna. Införandebidraget finansieras av alla kommuner och regioner, inom ramen för anslaget för kommunalekonomisk utjämning. Förslaget innebär även att kostnadsutjämningssystemet i större utsträckning tar hänsyn till bebyggelsestruktur och socioekonomiska förhållanden, vilket förbättrar systemets förmåga att ge kommuner och regioner likvärdiga ekonomiska förutsättningar att tillhandahålla välfärd till invånarna. Lagändringarna började gälla den 1 januari 2020. Beräknad total effekt för Hallsberg innebär en förbättring med 12 mnkr för 2020 jämfört med det kostnadsutjämningssystem som gällde till och med 2019. Det inkluderar beräknade övergångsregler.

Kommunfullmäktige ska fastställa riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Med utgångspunkt i den långsiktiga inriktningen och definitionen av vad som är god ekonomisk hushållning ska kommunen i budgeten ange finansiella mål med betydelse för god ekonomisk hushållning. Bland de kommuner som förändrar målen långsiktigt avser den största gruppen att höja resultatmålet, främst för att parera ökade investeringar. Det finns även kommuner som sänker sina resultatmål på lång sikt. Ett motiv för detta är att man befinner sig i en expansiv fas i kombination med stora behov av underhållsåtgärder.

FRAMTIDA VERKSAMHET

Heltid är en viktig fråga för välfärdens arbetsgivare och allt fler medarbetare i kommunerna och regionerna jobbar heltid. För att klara välfärdens rekryteringsutmaningar är det avgörande att fler medarbetare arbetar heltid. Att heltidsarbete blir norm i välfärden är en nödvändighet. Skolan, vården och omsorgen behöver rekrytera hundratusentals nya medarbetare de närmaste åren. Dels för att ersätta medarbetare som går i pension, dels för att behovet av vård, skola och omsorg ökar. När fler medarbetare i välfärden arbetar heltid, minskar rekryteringsbehoven samtidigt som jobben blir attraktivare och jämställdheten ökar. SKR och Kommunal slöt 2016 ett avtal med tydliga mål om att införa heltidsarbete som norm. Projektet kallas för Heltidsresan, och innebär att SKR och Kommunal arbetar gemensamt i ett femårigt projekt för att heltidsarbete ska bli norm. Målet ska följas upp varje år och planen sträcker sig fram till 2021. Kommunstyrelsen har beslutat att successivt införa heltid som norm på social- och arbetsmarknadsförvaltningen 2018–2019. Övriga förvaltningar påbörjar heltidsresan under perioden 2020–maj 2021. All nyrekrytering ska vara heltidstjänster och alla som arbetar deltid ska erbjudas heltid.

För att möta kommande behov av fler platser på vård- och omsorgsboenden beslutade kommunfullmäktige i september att bygga ett nytt vård- och omsorgsboende med 128 lägenheter. Byggnationen påbörjades i oktober intill vårdcentralen, och beräknas bli klart vid årsskiftet 2021–2022. Det befintliga äldreboendet vid Kullängen med 70 platser kommer att ersättas med det nya boendet. Länsgården Fastigheter AB bygger äldreboendet med Hallsbergs kommun som hyresgäst. Investeringen beräknas uppgå till 325 mnkr.

Hallsbergs Bostads AB sköter drift och förvaltning av hyresfastigheter samt vård- och omsorgsfastigheter på uppdrag av kommunens fastighetsavdelning. Totalt 48 nya lägenheter i kvarteret Lien på norr i Hallsberg har byggts i bostadsbolagets regi med inflyttning under våren 2020. Bostadsbyggandet är viktigt för Hallsbergs utveckling.

Nya regler om översiktsplanering börjar gälla i april 2020.

Plan- och bygglagens tredje kapitel förändras med syfte att säkerställa en bättre kontinuitet i översiktsplaneringen, att regelverket ska ge stöd för en god tillämpning och att översiktsplanen i högre utsträckning än idag ska underlätta för efterföljande planering och prövning. Det gäller till exempel vid detaljplaneläggning och prövning av bygglov och förhandsbesked. En nyhet är att kommunen i början av varje mandatperiod ska anta en planeringsstrategi. I den ska kommunfullmäktige ta ställning till ändrade planeringsförutsättningar och kommunens fortsatta arbete med översiktsplaneringen samt bedöma om planen är aktuell. Planeringsstrategin, som ersätter aktualitetsprövningen, är en förutsättning för att översiktsplanen ska anses aktuell. Även bestämmelserna om översiktsplanens innehåll ändras, bland annat för att förtydliga och underlätta dialogen mellan stat och kommun.

Den gällande översiktsplanen antogs av kommunfullmäktige 2016. Det finns nya detaljplaner färdiga och andra som ska utarbetas. Riktlinjerna för markanvisningar antogs av kommunfullmäktige 2016. Markanvisningarna underlättar för fler aktörer att bygga i Hallsberg.

Stora pensionsavgångar och ökad efterfrågan på välfärdstjänster gör att kommuner och regioner behöver rekrytera många nya medarbetare de kommande åren. Glädjande nog finns ett stort intresse för yrkena bland ungdomar. Arbetsgivarnas utmaning är att ta vara på det stora intresset och erbjuda en bra arbetsmiljö och möjligheter till en långsiktig professionell utveckling. Kommunens ledningsgrupp har under 2019 tagit fram och beslutat om en strategi för att säkra den viktiga kompetensförsörjningen. Varje förvaltning arbetar i sin tur med att ta fram en kompetensförsörjningsplan för sin egen verksamhet. Det är ett ständigt pågående arbete att vara en attraktiv arbetsgivare och locka den kompetens som behövs för att ge medborgarna den service de behöver.

Integrationsenheten har anpassats till ett fortsatt minskat flyktingmottagande. Prognosen för 2020 är två personer för anvisad bosättning och 41 personer som egenbosättare utifrån Migrationsverkets prognos i juli 2019. Förutom lagstadgade insatser som undervisning i svenska för invandrare (sfi), utökad samhällsorientering, arbetsträning, bosättning, mottagning och råd, stöd och vägledning, fortsätter verksamheten med övriga integrationsinsatser som integrationspedagog, föreläsningar och tidsbegränsade arbetsmarknadsinsatser.

Investeringar och upplåning

Under 2019 gjorde kommunen investeringar för totalt 108 mnkr, varav 97 mnkr i skattefinansierad verksamhet. Tack vare ett starkt finansiellt resultat och relativt god likviditet kunde investeringarna göras utan nya lån. Åren 2020–2022 uppgår de budgeterade investeringarna till 84 mnkr, 132 mnkr respektive 108 mnkr. Under 2020 kommer kommunen sannolikt att behöva ta nya lån för att betala en del av investeringarna. Det är då positivt att räntenivåerna för lån fortfarande är ganska fördelaktiga. Prognosen för Riksbankens reporänta från det senaste beslutet i februari 2020 var densamma som i december 2019. Reporäntan väntas vara kvar på 0 procent under nästan hela prognosperioden till och med 2022, vilket bidrar till en god ekonomisk utveckling och en inflation nära målet.

För att möta den klimatförändring som pågår är ett förslag att ta fram en klimatanpassningsplan för Hallsbergs och Kumla kommuner. En kommun ansvarar för en mängd funktioner och service som påverkas av ett varmare klimat. Alla dessa verksamheter behöver anpassas till klimatförändringarna. Redan idag kan extrema väderhändelser påverka verksamheter och funktioner i kommunen. Klimatanpassning är att genom förebyggande arbete minska negativa effekter nästa gång något liknande eller ännu värre händer. Den mall som SMHI tagit fram som stöd till kommunerna att arbeta med klimatanpassningsplanen omfattar kommunens alla verksamheter, uppdelade på nio olika verksamhetsområden. Kommunen har ett tydligt ansvar för klimatanpassning genom sitt ansvar för den fysiska planeringen.