Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning

Nettokostnadsutveckling per år

Sunne redovisade en nettokostnadsandel med 99,4 procent. Det vill säga att kommunen har en positiv balans mellan löpande kostnader och intäkter. Jämfört med 2018 ökade verksamhetens nettokostnad med 19,2 mkr. Skatteintäkter och generella statsbidrag ökade med 9,3 mkr, vilket innebar att nettokostnadsandelen ökade på grund av ökade nettokostnader. Intäkterna var 0,6 procentenheter högre än kostnaderna, vilket gav ett positivt resultat på 4,3 mkr. Kommunen hade ett positivt finansnetto även 2018, vilket bidrog till en lägre nettokostnadsandel. Tillsammans uppgick de löpande kostnaderna till 99,4 procent av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag. I ett femårsperspektiv utvecklades nettokostnadsandelen positivt åren 2015–2017, sedan negativt åren 2018 och 2019.

Förändring av kostnader och intäkter

Verksamhetens intäkter (som till största delen består av riktade statsbidrag, avgifter för barn- och äldreomsorg och för vatten och avlopp) minskade med 6,9 procent. Ökningstakten stannade av efter de senaste årens höga ökningstakt av intäkter och kostnader, som berodde på intäkter från Migrationsverket för mottagning av asylsökande. Totalt minskade intäkterna från Migrationsverket med 16 mkr mellan 2018 och 2019.

Personalkostnaderna inklusive pensioner har en avgörande betydelse. Personalkostnaderna ökade med 6 mkr, medan lönekostnaderna exklusive pensioner ökade med 9 mkr eller 1,9 procent. Antalet årsarbetare i kommunen minskade från 1 226 till 1 223. Skatteintäkterna ökade med 10,7 mkr och statsbidragen minskade med 1,4 mkr. Skatteintäkter och statsbidrag tillsammans ökade med 1,2 procent. Finansnettot uppgick till 0,7 mkr.

Förändring av kostnader och intäkter per år

Investeringsvolym

Investeringarna uppgick till 53,9 mkr. I ett långsiktigt perspektiv bör investeringsvolymen vara mellan 5 och 6 procent av intäkterna, med hänsyn till befolkningsutveckling och framtida drift- och underhållskostnader. År 2019 hade Sunne investeringsvolymen 6,7 procent, vilket betyder att investeringsvolymen var rimlig.

I tabellen framgår att kommunens investeringsnivå var 67,3 procent. Är investeringsnivån högre än avskrivningsnivån tyder det på att kommunen upprätthåller återinvesteringsnivån, vilket innebär att de materiella anläggningstillgångarna bevaras i gott skick. Risken för kapitalförstöring är därmed liten. Om avskrivningarna är högre än nettoinvesteringarna (det vill säga över 100 procent) en längre period, är risken stor för kapitalförstöring.

Investeringsutveckling

Självfinansieringsgrad av investeringarna

År 2019 klarade inte kommunen att finansiera investeringarna med egna medel.

Självfinansieringsgrad innebär årets resultat, justerat för poster som inte påverkar kassaflödet, ställt i relation till nettoinvesteringarna. En självfinansieringsgrad på 100 procent eller mer innebär att kommunen kan skattefinansiera alla investeringar. Självfinansieringsgraden 2019 uppgick till 75 procent och innebar att investeringarna inte fullt ut finansierades med medel från verksamheten, utan också med ökade lån. Självfinansieringsgraden bedöms ligga på en godtagbar nivå.

Årets resultat

Årets resultat

Resultatutvecklingen visar hur kommunen har sparat eller använt det egna kapitalet. Under en längre period visar resultatutvecklingen om trenden är kapitaluppbyggande eller kapitalförbrukande. Åren 2015–2019 förstärktes Sunnes kapital med cirka 87 mkr.

Kommunen redovisade ett resultat på 4,3 mkr 2019. Det justerade balanskravsresultatet var 4,5 mkr och kommunen uppfyllde alltså balanskravet. I det justerade balanskravsresultatet ingår reavinster och reaförlust i samband med försäljning av anläggningstillgångar. Kommunen budgeterade ett resultat på 6,2 mkr.

Sunne tog emot många ensamkommande ungdomar och nyanlända åren 2014–2017, vilket innebar intäkter i form av bidrag från Migrationsverket och kostnader för ungdomarnas uppehälle och etablering i samhället även 2019. Bidragen från Migrationsverket uppgick 2014 till 18 mkr, 2015 till 38 mkr, 2016 till 90 mkr, 2017 till 80 mkr, 2018 till 49 mkr och 2019 till 32 mkr.

Soliditet

Ett mål som kommunen har är att hålla oförändrad soliditet, det vill säga att behålla den finansiella balansen och den långsiktiga betalningsförmågan. Soliditet anger hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Ju högre soliditet, desto starkare finansiell ställning. Det är positivt att Sunne har en relativt stabil soliditet över en femårsperiod och ligger på en högre nivå än riket i genomsnitt.

För att få ett relevant mått på ”verklig” soliditet bör också de pensionsåtaganden som redovisas som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen inkluderas. Åtagandet uppgick vid årsskiftet 2019–2020 till 213,9 mkr och minskade med 21 mkr mellan 2018 och 2019. Dras beloppet av från det egna kapitalet, sjunker soliditeten från 55 till 26 procent (år 2018 var nivån 23 procent), en förbättring med 3 procentenheter. Kommunen har sedan 2003 betalat delar av ansvarsförbindelsen genom en försäkringslösning.

Skuldsättningsgrad

Skuldsättningsgraden ökade med 1 procentenhet till 45 procent. Anledningen var att de långfristiga skulderna ökade när kommunen gjorde en nyupplåning med 30 mkr. Totalt uppgick de långfristiga skulderna till 135 mkr, vilket var en ökning med 32,8 mkr. I avsättningarna ingår visstids- och garantipensioner, inklusive särskild löneskatt, återställningen av deponin vid Holmby, avsättning för medfinansiering av infrastruktur och avsättning för personalavveckling.

Kommunens avsättning till avtalspensioner minskade med 3 mkr och avsättningen för medfinansiering av infrastruktur minskade med 4 mkr.

Risk – kontroll

Likviditet

Kommunens kassalikviditet – alltså likvida medel och kortfristiga fordringar i förhållande till kortfristiga skulder – förändrades negativt med 1 procent. Kassalikviditeten ska helst vara minst 100 procent. Är den lägre innebär det att organisationen har mindre pengar än vad som behövs för att kommunen ska ha en bra betalningsförmåga på kort sikt. Semesterlöneskulden utelämnas i likviditetsmåtten, eftersom den inte omsätts det kommande året. Hög likviditet ger en större säkerhet för att kommunen på kort sikt klarar av sina betalningar och åtaganden.

Likvida medel per år

Finansiella nettotillgångar

Eftersom värdet av de finansiella nettotillgångarna var negativt, hade kommunen ur detta perspektiv en svag betalningsberedskap. Det innebär att kommunen behöver ta ytterligare lån för att ha en god betalningsförmåga. I början av femårsperioden gick trenden mot bättre värden, för att därefter försämras 2018 och 2019. Den totala skuldnivån ökade med 22 mkr mellan 2018 och 2019. De senaste fem åren har skulden ökat med 8,2 procent.

Räntor och valutor

Ränterisker relaterade till långfristiga lån hanterar kommunen genom att låta den totala lånestockens räntebindningstid variera. Vid slutet av 2019 var den totala låneskulden 125 mkr i dess helhet placerad hos Kommuninvest. Per invånare blir det 9 396 kronor.

Av kommunens totala låneskuld hade 100 procent av lånen rörlig ränta. Den genomsnittliga räntan var vid årsskiftet 0,51 procent. Ränterisken vid 1 procents förändring är cirka 0,2 mkr på årsbasis. Värdeförändringen vid +1 procent på lån och ränteswappar blev sammanlagt 2,6 mkr. Den genomsnittliga räntebindningstiden för skuldportföljen var 2,18 år och den genomsnittliga kapitalbindningstiden 1,27 år. Kommunen har valt att inte exponera sig i främmande valutor.

Borgensåtaganden och koncernens resultat

Kommunens borgensåtaganden uppgick vid årsslutet till 282,7 mkr, vilket var en ökning med 26 procent eller 59,2 mkr. Per invånare var borgensåtagandena 16 854 kronor.

Av kommunens totala borgensåtaganden var 270 mkr eller 96 procent beviljade för det kommunala bostadsbolaget Sunne Fastighets AB. Övriga 13 mkr av borgensåtagandet gällde bostadsrättsföreningen Sunnehus (11 mkr) och ideella föreningar och organisationer (2 mkr).

Sunne kommun är medlem i Kommuninvest och ingick 1995 en solidarisk borgen för Kommuninvest i Sverige AB:s alla förpliktelser. Åtagandet är begränsat till den låneskuld som kommunkoncernen har i Kommuninvest. Vid årsskiftet 2019 var lånebeloppet 395 mkr.

Sammantaget bedömer kommunen att riskexponeringen är låg.

Pensionsskulden

Sedan 1998 redovisar kommunen pensionsskuld enligt den så kallade blandmodellen. Det innebär att större delen (213,9 mkr) tas upp som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Denna del är dock viktig att ta med ur ett riskperspektiv, eftersom skulden ska finansieras de kommande 50 åren. Pensionsskulden uppgick vid årsslutet till 250 mkr, varav 214 mkr eller 86 procent redovisades utanför balansräkningen. År 2018 minskade avsättningen och pensionsförpliktelser äldre än 1998. Den kortfristiga skulden för pensioner minskade på grund av att ingen extra inlösen av ansvarsförbindelsen gjordes 2019. Pensionsförpliktelser äldre än 1998 minskar allteftersom de betalas ut.

Kommunen placerade inte medel för framtida pensionsutbetalningar, utan återlånade dem i verksamheten. År 2003 började kommunen betala av pengar via en försäkringslösning, som minskar framtida utbetalningar för de pensioner som idag redovisas som en ansvarsförbindelse. Det är ett alternativ till att placera medel på till exempel aktiemarknaden för att möta framtida pensionsutbetalningar. Totalt betalade kommunen cirka 86 mkr på partiell inlösen mellan 2003 och 2017. Kommunen har en överskottsfond hos ett pensionsbolag på 2,9 mkr.

Budgetföljsamhet och prognossäkerhet

Under femårsperioden hade verksamheten ett bättre utfall än budgeterat, totalt cirka 54 mkr eller i genomsnitt cirka 11 mkr per år. En viktig förutsättning för att uppnå god ekonomisk hushållning är att kommunen har en bra budgetföljsamhet både i verksamheterna och på intäktssidan. Budgetavvikelsen blev lägre än 2018.

Av tabellen ovan kan utläsas att det verkliga resultatet 2019 var 1,9 mkr lägre än vad som prognostiserades i delårsprognosen i augusti. Den främsta orsaken till avvikelsen var att verksamhetsområdens kostnader blev högre, men även skatter och statsbidragsintäkter blev högre än prognostiserat.

Finansiella mål, måluppfyllelse och god ekonomisk hushållning

Kommunallagen säger att kommunernas budget ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna (balanskravet). Dessutom kräver lagen att ett eventuellt negativt resultat ska kompenseras de kommande tre åren med motsvarande positivt resultat.

Enligt kommunallagen ska kommunen ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Det finns dock inga konkreta anvisningar om vad begreppet innebär eller hur kommunen ska uppnå det. Det är kommunfullmäktige som beslutar om vad som anses som god ekonomisk hushållning i Sunne kommun.

Kommunens långsiktiga finansiella mål är att årets resultat ska vara cirka 1 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, att investeringarna under en flerårsperiod ska finansieras med egna medel och att skattesatsen ska vara oförändrad, det vill säga 21:67 kronor per hundralapp. Soliditeten, eget kapital i förhållande till totala tillgångar, ska vara lägst 53 procent.

Finansiella mål

Kortsiktigt resultatmål

I den reviderade budgeten för 2019 beslutade fullmäktige om ett kortsiktigt mål för resultatet. Resultatet skulle motsvara 0,8 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag.

Resultatet blev 0,5 procent, det vill säga 0,3 procentenheter lägre än målet. Målet uppfylldes inte. Den första prognosen pekade mot ett positiv resultat om cirka 6 mkr. Utfallet blev sämre. Den främsta orsaken var att verksamhetsområdens kostnader blev högre.

Långsiktigt resultatmål

Det långsiktiga resultatmålet är 1 procent av skatter och generella statsbidrag. Kommunen uppfyllde inte målet.

Redovisat resultat (procent)

Kortsiktigt investeringsmål

Kommunfullmäktige beslutade i samband med budget att det kortfristiga investeringsmålet skulle vara att 40 procent av investeringarna ska finansieras med egna medel. Genom tilläggsbudgeteringar under året sänktes målet till 37 procent. Resultatet blev 75 procent, det vill säga 38 procent högre än målet. Målet uppfylldes.