Barns lärande

(mkr)	2019
Intäkter	26,6
Kostnader	224,1
Nettokostnad	201,9
Budget	197,5
Avvikelse mot budget	– 4,4
Nettoinvesteringar	0,3

Ekonomisk beskrivning

Underskottet för barns lärande berodde på för höga personalkostnader; de åtgärder som gjordes för att komma i ram räckte inte till. Det var fler barn i förskolan, både i egen verksamhet och placerade i andra kommuner. Det kom även en sen hyreshöjning som inte var med i budget.

Måluppfyllelse

Mål	Indikator	Resultat 2018	Mål	Resultat 2019
Livskvalitet
Hög tillgänglighet på förskoleplatser	Plats på förskolan på önskat datum, andel procent	100	100	100 %
Hög kvalitet på undervisning	Årsarbetare i förskolan med förskollärarlegitimation, kommunal regi, andel procent	76	Minst 80	78
	Årsarbetare i fritidshem med pedagogisk högskoleexamen, andel procent	46,9	Minst 70	51,2
	Lärare med pedagogisk högskoleexamen i kommunal grundskola, andel procent	87,4	Minst 95	79
Livslångt lärande
Alla elever går ut grundskolan med godkända betyg	Elever i årskurs 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, andel procent	73,8	100	77,3
	Elever i årskurs 6 med lägst betyget E för ämnesproven i SV, SVA, hemkommun, genomsnittlig andel procent	83,7 (Riket 90,1)	Över nivå för riket	89,8
	Elever i årskurs 6 med lägst betyget E för ämnesproven i EN, hemkommun, genomsnittlig andel procent	83 (Riket 90,1)	Över nivå för riket	90,7
	Elever i årskurs 6 med lägst betyget E för ämnesproven i MA, hemkommun, genomsnittlig andel procent	85,2 (Riket 89,3)	Över nivå för riket	86,7
	Betyg som är A och/eller B i årskurs 6, andel procent	15	Minst 25	21

Aktiviteter för att nå målen

På huvudmannanivå vidareutvecklas arbetet med inre processer tillsammans med skolledarna kontinuerligt. Det genomförs i parallellprocess med lärarna och syftet är ytterst att pedagogerna ska stärka sin professionalism. De ska känna ökad inre styrka och trygghet för att kunna möta och bemöta alla barn och elever ur ett inkluderande perspektiv. Undervisningen ska vara tillgänglig för alla och måluppfyllelsen ska öka på sikt. Beprövad erfarenhet och aktuell forskning visar att bemötande och förståelse av lärande är ytterst viktiga delar av lärandets kärna. Professionella lärare ger trygga barn och elever med stärkt lärandeidentitet, det vill säga en tro på den egna förmågan att lära.

Det systematiska kvalitetsarbetet utvecklas med höga förväntningar på både elever och personal, när det gäller både utbildning och socialisering. Måluppfyllelsen förväntas öka, liksom den positiva upplevelsen av utbildningstiden. Det förväntas leda till högre meritvärden och höga värden på skolenkäten.

Samtliga lärare från förskoleklass till gymnasieskola har genomgått kompetensutveckling i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt (SKUA). Förskolan arbetade med Läslyftet, där språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt är en del. Ansatsen var ett formativt förhållningssätt med ett sociokulturellt perspektiv, där inkludering är en central del och förväntas avspegla sig i analyser av resultat.

Tidigare kvalitetsrapporter har visat stora skillnader mellan pojkars och flickors resultat.

Även undervisningen i fritidshemmen behöver vidareutvecklas. Läsåret 2018/2019 inrättades en tjänst som genuspedagog och fritidsutvecklare i grundskolan. Det förväntas leda till en tydligare styrning och inriktning av värdegrundsarbetet. På högstadiet inrättades en tjänst som elevcoach. De båda tjänsterna är led i att förstärka arbetet med likvärdig utbildning, tryggare lärmiljö, högre skolnärvaro och ökad måluppfyllelse.

För att ytterligare stärka likvärdigheten i utbildningen på låg- och mellanstadieskolorna lades resurser på tidigt stöd i läs- och skrivutveckling.

Internkontroll

Resultatet av granskningen återrapporteras till kommunstyrelsen och fullmäktige i samband med övriga ekonomiska redovisningar och i uppföljningsrapporten av interkontrollplanen.

Tillgänglighet

Utbildningen utformas så att barn och elever känner sig delaktiga i sin utbildning, får stöd efter behov och så att de känner sig trygga i sin arbetsmiljö. I en likvärdig skola når alla barn och elever såväl sociala som kunskapande mål och undervisningen anpassas efter individens och/eller gruppens behov. Undervisningen är trygg, stödjande och uppmuntrande med variation och utmaningar. Ord som bemötande och allas lika värde är centrala för en tillgänglig lärmiljö. En tillgänglig lärmiljö omfattar även anpassad fysisk ute- och innemiljö.

Eftersom skolan aktivt och medvetet ska påverka och stimulera eleverna till att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling, ser huvudmannen ledarskap och tillgänglighet som grunden för en god lärmiljö.

Kommunen arbetar kontinuerligt med att förändra och förbättra förskole- och skollokaler allt efter nya omständigheter och behov. Byggnader byggs om och till, ventilation och säkerhet kontrolleras och åtgärdas. Skolornas skyddsombud på såväl elev- som pedagognivå är viktiga aktörer för rektorers och huvudmannens möjligheter att utveckla arbetsmiljön.

Systematiska arbetsmiljöronder genomförs och då dokumenteras både behov och vidtagna åtgärder.

Framtidsspaning

Elevhälsans förebyggande, främjande och åtgärdande arbete ska bli synligare och inkluderas i det systematiska kvalitetsarbetet. Mål och utvärdering av elevhälsans arbete ska analyseras i förhållande till barns och elevers lärande och utveckling. Med utgångspunkt från resultaten fortsätter vidareutvecklingen av rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet. Områden att nämna i sammanhanget är insamling av data som elevresultat, kränkningsärenden, klagomål, skolenkäten, elevhälsoplan och arbetsplaner. Även en handlingsplan för att rekrytera och behålla behörig personal med adekvat utbildning ska utarbetas 2019/2020. Resultatdialogen ska också rymmas naturligt i kvalitetsarbetet i samspel med medarbetar- och lönesamtal.

Chef: Anna Ullenius

Ansvarsområden