God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning

Kommunen redovisade för 2021 ett positivt resultat på 28,1 mkr vilket var ett överskott med 19,2 mkr mot budget. Resultatet var också 2 mkr bättre än föregående år och 63 mkr bättre än 2019 då kommunen hade ett underskott på 35 mkr. Verksamhetens nettokostnader uppgick till 439 mkr, en ökning med 25,9 mkr sedan föregående år. Verksamhetens intäkter ökade med 10,8 mkr vilket till stor del beror på intäkter från den redovisningsmässiga hanteringen av skyddsvallen vilket beskrivs längre fram i detta avsnitt. Verksamhetens kostnader ökade med 36,2 mkr som delvis omfattar kostnader som uppstått på grund av hanteringen av skyddsvallen men även ökade kostnader inom individ- och familjeomsorgen, LSS-omsorgen och äldreomsorgen.

Att årets resultat var positivt trots ökade nettokostnader beror bland annat på att intäkterna från skatter och utjämningssystem ökade med 27,6 mkr jämfört med föregående år.

Årets resultat

Diagrammet visar att kommunen haft ett positivt resultat de två senaste åren. De senaste tio åren uppgår det ackumulerade resultatet till +44,7 mkr, men för de senaste fem åren är resultatet negativt med 3,5 mkr.

Sektorernas samlade resultat

Kommunstyrelsens driftverksamhet, som består av ovanstående sektorer, redovisade ett underskott på drygt 26 mkr mot budget. En stor anledning till sektor lärandes underskott är ett underskott på 4,9 mkr för gymnasieskolan, som beror på att gymnasieskolans budget var underfinansierad inför 2021. Orsaken var en föreslagen budgetjustering med hänsyn till den demografiska prognosen, men där justeringen inte kunde genomföras fullt ut.

I övrigt har de flesta verksamheter redovisat positiva resultat mot budget, främst beroende på mycket lägre personalkostnader än budgeterat. Det har varit svårt att rekrytera behörig personal och tillsätta sjukfrånvaro med vikarier vilket lett till att personalen fått arbeta hårt med att ändå få verksamheterna att fungera.

Socialt stöd och omsorgs underskott består av ett underskott för äldreomsorgen på 600 tkr och ett underskott inom social omsorg på 25,5 mkr. Även 2021 har pandemin haft en stor påverkan på äldreomsorgen, vilket bidragit till underskottet. Till skillnad från 2020 har det funnits få riktade ersättningar för dessa merkostnader, men andra riktade och generella statsbidrag har ändå kompenserat för detta.

Både personalkostnader och kostnader för skyddsutrustning ökade i alla äldreomsorgens verksamheter utom hälso- och sjukvården. Ökad bemanning och övertid har krävts för att hantera den höga sjukfrånvaron. Kostnadsökningen på grund av pandemin bromsade in under hösten.

Funktionshinderverksamheten redovisade ett underskott på 2,5 mkr, vilket beror på högre kostnader än budgeterat för elevhemsboenden och personlig assistans. Kostnadsökningen kompenserades till viss del av ersättning från Migrationsverket för utförd personlig assistans.

Individ- och familjeomsorgen överskred budget med totalt 23 mkr. Den största posten var höga placeringskostnader, där institutionsvård för vuxna kostade 6,4 mkr mer och institutionsvård för unga kostade 4,7 mkr mer än budgeterat. Även kostnaderna för familjehemsvård överskred budget med 6,3 mkr.

Kostnaderna för ekonomiskt bistånd under året blev 2,6 mkr högre än budgeterat, och kostnaderna för inhyrd personal har gett ytterligare merkostnader på 5,3 mkr.

Sektor samhälles överskott förklaras främst av överskott inom gata- och parkverksamheten på 1,4 mkr, vilket beror på lägre kostnader på gatuunderhåll och snöröjning än planerat. Den ökade elkostnaden minskade dock överskottet.

Biblioteket lämnade ett överskott på 407 tkr, vilket beror på periodvis vakanta tjänster. Fritids-, simhalls- och gymverksamheterna redovisade ett underskott på 348 tkr vilket beror på lägre intäkter för simhall och gym under pandemin. Bostadsanpassningen gjorde ett underskott mot budget på 414 tkr, vilket beror på fler ärenden än normalt.

Underskottet mot budget för sektor service förklaras främst av flera större vattenskador och akuta underhållsåtgärder som krävts för att kunna bedriva verksamhet i lokalerna. Kostverksamheten redovisade ett underskott på 650 tkr som till stor del beror på ökade livsmedelspriser och flera större reparationer av köksutrustning. Sektorn har totalt haft merkostnader på 900 tkr på grund av pandemin.

Kommunkansliets överskott beror främst på obemannade tjänster och olika typer av frånvaro vilket även inneburit att kansliet inte kunnat fullfölja sitt uppdrag fullt ut. Kostnaden för skoldatorer har flyttats till sektor lärande som till viss del har fått statsbidrag för dessa. Upphandlingar har även bidragit till minskade kostnader inom it-funktionen.

Kostnader för företagshälsovårdsliknande insatser har ökat främst vad gäller stöd till chefer och medarbetare för bland annat rehabilitering, konflikthantering och grupputveckling. Föreningsbidragen överskred budget med 98 tkr.

Strategisk utveckling redovisade ett överskott på 500 tkr av den totala budgeten på 1 mkr, de största satsningarna är leader-projektet (en metodik för lokal landsbygdsutveckling) Dalälvarnas utvecklingsområde (170 tkr) och detaljplan Söderåsen (250 tkr).

Trots sektorernas samlade underskott mot budget redovisade kommunen som helhet ett överskott, beroende på ett överskott på 34,1 mkr inom finansiering. Den största posten där beror i sin tur på en förbättrad skatteunderlagsprognos från SKR, som översteg budget med 13,3 mkr. Den skatteunderlagsprognos som användes vid budgeteringen inför 2021 publicerades i maj 2020. Det var i början av pandemin och Sveriges BNP föll med 7,8 procent andra kvartalet. Utsikterna för skatteintäkter var då betydligt sämre än vad som sedan blev resultatet, tack vare statliga åtgärder och återhämtning av BNP.

Kommunen färdigställde skyddsvallen under året och den finansierades till stor del genom bidrag från MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap). Då själva vallen kommer att stå för evigt gör kommunen inga avskrivningar för vallen och även bidraget som kommunen fått har bokförts som en intäkt. Det ökade kommunens resultat med 11,7 mkr och beskrivs mer i avsnittet Investeringar.

Kommunen har projektmärkt merkostnader som uppkommit på grund av pandemin. För 2021 uppgick dessa kostnader till 8,3 mkr, kommunens ersättning från staten var 1,6 mkr men den avsåg 2020. Kommunen har inte fått någon kostnadstäckning från staten för 2021. Främst är det äldreomsorgen som haft merkostnader på 6,9 mkr mot 4,8 mkr året innan. Merkostnaden för arbetskraft, som bland annat beror på överanställningar under perioder med osäker vikarietillgång och hög frånvaro, kohortvård och övertid, uppgick till 3,7 mkr och resterande del omfattar inköp av skyddsutrustning, handsprit med mera.

Att äldreomsorgens underskott mot budget ändå bara blev 600 tkr beror på statlig ersättning för höga sjuklönekostnader samt utnyttjande av statsbidrag för att täcka upp merkostnader som uppkommit för smittskyddsåtgärder.

Kommunen har under året fått ersättning med 2,8 mkr från staten för höga sjuklönekostnader som beror på pandemin, för januari–september. Året innan var ersättningen 4,7 mkr. För december fick kommunen 500 tkr i ersättning men enligt redovisningsrekommendationerna ska detta bokföras på 2022.

Förutsättningar för god ekonomisk hushållning

Kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning. Begreppet ”god ekonomisk hushållning” har både en finansiell aspekt och en verksamhetsaspekt. Den finansiella aspekten innebär bland annat att varje generation ska bära kostnaderna för den service den konsumerar och att ingen generation ska behöva betala för det som tidigare generationer förbrukat. Verksamhetsaspekten är kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt.

En förutsättning för en god ekonomisk hushållning är att det finns ett tydligt samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effektivitet. För att skapa ett sådant samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot mål och budget.

Kommunfullmäktige har beslutat om strategiska mål som visar vad verksamheterna ska prioritera för att nå god ekonomisk hushållning. Utifrån dessa har kommunstyrelsen utarbetat nämndmål som gör de strategiska målen tydliga för verksamheterna.

Trots ett stort underskott mot budget i kommunens sektorer, lämnade kommunen ett överskott som beror på ökade skatteintäkter och den redovisningstekniska hanteringen av skyddsvallen.

Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag uppgick till 6 procent, betydligt högre än kommunens mål på 2 procent. Även utan redovisningen av skyddsvallen hade målet nåtts, men då hade andelen uppgått till 3,6 procent.

Att dagens kommunala verksamhet går med överskott är en förutsättning för att möta framtidens utmaningar. Det krävs effektiviseringar och arbete med att minska sektorernas underskott, speciellt inom individ- och familjeomsorgen, vars underskott är en utmaning för hela den kommunala verksamheten.

Summan av årets avskrivning och årets resultat uppgick till 42,6 mkr vilket är kommunens utrymme för att finansiera investeringarna utan att behöva låna. Årets investeringar uppgick till 22,2 mkr vilket gör att självfinansieringsgraden var 193 procent. Om man räknar bort de investeringar som är intäktsfinansierade hamnar självfinansieringsgraden på strax under 600 procent. Vid en självfinansieringsgrad på 100 procent är årets investeringar lika stora som årets resultat plus årets avskrivningar.

De senaste fem åren har kommunen självfinansierat alla investeringar till 93 procent. Om man räknar bort de investeringar som är intäktsfinansierade och alltså kommer att bära sina egna kostnader blev resultatet 216 procent. Kommunen har alltså klarat av att finansiera sina investeringar utan att öka sina lån.

Årets överskott och den höga självfinansieringsgraden för investeringar ökar kommunens eget kapital och det ökar kommunens soliditet, som uppgick till 48 procent exklusive pensionsåtaganden, en ökning från fjolårets 40 procent. Soliditeten inklusive pensionsåtaganden ökade från 14 procent till 21 procent. Möjligheterna att självfinansiera investeringar blir därmed större framöver. Ett stort projekt startade i februari 2022, om- och tillbyggnad av äldreboendet Bäckaskog, som är budgeterat till 108 mkr. Andra projekt som utreds är förskola F–3 och behoven för äldreomsorgen efter att byggnationen vid Bäckaskog är klar.

Förvaltningen fortsätter arbeta med investeringsplanen för kommunen men även för hela kommunkoncernen. Inom koncernen finns ett stort behov av VA-investeringar inom de närmaste tio åren. VA-investeringar finansieras via VA-taxan som betalas av kommuninvånarna, men lånen som behövs ska rymmas inom kommunkoncernens låneutrymme. Utifrån detta behöver kommunen se över sin finanspolicy för att möta det framtida ökade lånebehovet i koncernen.

Kommunkoncernen har ingen koncernbudget och inte heller några koncernmål för ekonomin, vilket gör att det är svårt att stämma av om koncernen har en god ekonomisk hushållning. Koncernens samlade resultat uppgick till +29,5 mkr där kommunen stod för 28,1 mkr av överskottet. Soliditeten ökade från 11 till 16 procent men det är kommunens soliditet som står för ökningen. Koncernens skuldsättningsgrad minskade från 0,89 till 0,85 vilket är en förbättring.

Dala Vatten och Avfall AB har haft ett lågt aktiekapital och gjorde under året en nyemission för att ge bolaget möjlighet till nödvändiga investeringar och säkerställa en bättre likviditet. I den strategiska planen för 2022 ingår koncernmål för soliditeten, och kommunen arbetar med att utveckla koncernstyrning.

Resultatutjämningsreserv

Kommunallagen ger kommuner och regioner möjlighet att bygga upp en resultatutjämningsreserv (RUR). Reserven gör det möjligt att avsätta en del av ett överskott i goda tider och sedan använda denna buffert för att täcka underskott som uppstår under sämre perioder, exempelvis på grund av en svag utveckling av skatteunderlaget. Genom en sådan reserv kan kommunen justera eller utjämna resultatet mellan olika år. Syftet är att kunna möta konjunkturvariationer för att ge jämnare ekonomiska förutsättningar för kommunens verksamheter. En risk med en resultatutjämningsreserv är att kommunen inte effektiviserar och anpassar sin verksamhet efter intäkterna då ett negativt resultat kan pareras av resultatutjämningsreserven. Att göra så leder dock till ökad skuldsättning och är inte förenligt med en god ekonomisk hushållning och tanken att varje generation ska bära sina egna kostnader.

Enligt kommunallagen beslutar kommunfullmäktige vilka regler som gäller i den enskilda kommunen och enligt Vansbro kommuns regelverk kan medel från resultatutjämningsreserven användas då kommunens balanskravsjusterade resultat är negativt. Kommunen får då maximalt använda det belopp som finns i resultatutjämningsreserven. Årets avsättning till RUR uppgick till 20,8 mkr. Årets överskott från Vansbro Stadsnät finns inte med i avsättningen då Vansbro Stadsnät ska vara självfinansierat av intäkter i framtiden, vilket förklaras mer i avsnittet Balanskravsresultat.

Resultatutjämningsreserv