Finansiering

Nettokostnad tkr |
Utfall 2020 |
Budget 2021 |
Utfall 2021 |
Avvikelse 2021 |
---|---|---|---|---|
Realisationsvinster och -förluster | 815 | 0 | – | 0 |
Pensionskostnader med mera som inte fördelats på verksamheterna | – 5 189 | – 5 800 | – 4 749 | 1 051 |
Momskompensation, omsorgsboende | 235 | 0 | 240 | 240 |
Momsjustering | 63 | 0 | – | 0 |
Schablonersättning från Migrationsverket som ej fördelats till verksamheterna | 2 738 | 0 | 1 841 | 1 841 |
Intäkt löneväxling | 26 | 0 | 28 | 28 |
Upplösning statliga investeringsbidrag | 695 | 1 465 | 761 | – 704 |
Upplösning statliga investeringsbidrag vallen engångs | – | – | 18 668 | 18 668 |
Utrangering vallen | 0 | 0 | – 6 944 | – 6 944 |
Utrangering särskilt boende projektering | – | – | – 209 | – 209 |
Kundförluster och/eller återvunna fordringar | 48 | 0 | – 236 | – 236 |
Nedsatt arbetsgivaravgift på grund av pandemin | 636 | 0 | – | 0 |
Omställningsfonden | – 205 | 0 | – 217 | – 217 |
Löneökningar | 0 | – 4 478 | 0 | 4 478 |
Avskrivningar | – 14 000 | – 15 165 | – 14 491 | 674 |
Kapitalkostnadsintäkt, intern | 18 479 | 16 913 | 18 934 | 2 021 |
Investeringsbidragskostnad, intern | – | – 551 | – 1 039 | – 488 |
Skatteintäkter | 281 563 | 286 103 | 297 485 | 11 382 |
Generella statsbidrag | 16 521 | 0 | 4 415 | 4 415 |
Utfördelning generella statsbidrag (skolmiljarden, god vård om äldre) | – | – | – 4 415 | – 4 415 |
Utjämningssystemet | 137 081 | 148 584 | 151 089 | 2 505 |
Utjämningssystemet LSS | – 8 309 | 149 | 210 | 61 |
Fastighetsavgift | 13 990 | 15 929 | 15 288 | – 641 |
Finansiella kostnader och intäkter | – 1 376 | – 1 764 | – 1 183 | 581 |
Summa | 443 811 | 441 385 | 475 476 | 34 091 |
Kommentarer
Sammanfattning
Resultatet för året blev ett överskott på 34,1 mkr mot budget. De största budgetavvikelserna beror på en förbättrad skatteutjämningsprognos från SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) med 13,3 mkr, att skyddsvallen är färdigställd vilket förbättrat resultatet med 11,7 mkr och att kostnaden för löneöversynen blev 4,5 mkr lägre än budgeterat.
Pensionskostnader med mera som inte är fördelade på verksamheterna
Arbetsgivaravgifter, pensionskostnader, fastighetsförsäkringar och fastighetsskatt fördelades schablonmässigt under året. Det innebär bland annat samma procentuella påslag för arbetsgivaravgifter oavsett de anställdas ålder. Fördelningen gjordes via personalomkostnadspålägget som rekommenderats av SKR. Fördelningen av arbetsgivaravgifterna och pensionskostnaderna resulterade i en underfinansiering och därför har kommunen budgeterat för en del av pensionskostnaderna under finansiering. Efter avstämning av kostnader för arbetsgivaravgifter och pensionskostnader mot budget blev resultatet ett överskott på 1,1 mkr för pensionskostnaderna.
Momskompensation för omsorgsboende
Kommunen fick momskompensation på 0,2 mkr för lokalhyror inom omsorgsboende.
Schablonersättning från Migrationsverket som ej fördelats till verksamheterna
Kommunen får schablonersättningar från Migrationsverket. Av dessa har 1,8 mkr inte fördelats ut till verksamheterna.
Intäkt löneväxling
Vid löneväxling för anställda tar kommunen ut en avgift från verksamheterna för att täcka sina administrativa kostnader.
Upplösning av statliga investeringsbidrag
Investeringsbidrag ska intäktsbokföras i takt med avskrivningarna för den investering bidraget gäller. Upplösningen av investeringsbidrag 2021 uppgick till totalt 19,4 mkr. För skyddsvallen har Vansbro kommun fått 19,8 mkr i investeringsbidrag, av dessa har kommunen löst upp 18,7 mkr 2021, resterande del kommer att lösas upp över 20 år. För övriga investeringsbidrag blev upplösningen 0,7 mkr lägre än budgeterat på grund av att investeringarna inte blev färdiga i den takt som förväntades när kommunen gjorde budgeten.
Utrangering
I samband med att skyddsvallen blev klar har 6,9 mkr utrangerats. Även 0,2 mkr av använda medel för projektering av äldreboende har utrangerats.
En utrangering innebär att en anläggningstillgång inte längre finns kvar i verksamheten och dess bokförda värde bokas då bort och blir i stället en kostnad i resultaträkningen.
Kundförluster och/eller återvunna fordringar
Kommunens osäkra kundfordringar ökade med 0,2 mkr.
Nedsatt arbetsgivaravgift
Till följd av covid-19-pandemin beslutade regeringen att sänka arbetsgivaravgiften under delar av 2020, men under 2021 sänktes den inte.
Omställningsfonden
Kommunens kostnad för omställningsfonden var 0,2 mkr 2021.
Löneökningar
Löneökningarna inklusive sociala avgifter blev 4,5 mkr lägre än budgeterat.
Avskrivningar, kapitalkostnadsintäkt och investeringsbidragskostnad
Med avskrivningar menas en planmässig minskning av anläggningstillgångarnas värde som beräknas på anläggningarnas anskaffningsvärde. Avskrivningen av byggnader och anläggningar var 11,3 mkr och avskrivningen av maskiner och inventarier 3,2 mkr. Avskrivningarna blev 0,7 mkr lägre än budgeterat på grund av att investeringar inte blev klara i den takt som förväntades när budgeten gjordes.
Verksamheterna belastas med kapitalkostnad som ska täcka avskrivningar inklusive ränta. Det blir samtidigt en kapitalkostnadsintäkt inom finansiering. På motsvarande sätt får verksamheterna en intäkt för investeringsbidrag inklusive ränta och det blir en kostnad inom finansiering.
Skatteintäkter
Skatteintäkterna bestäms av dels kommunens skattesats, dels invånarnas totala beskattningsbara inkomst. När kommunen beslutar om budget använder kommunen den aktuella skatteunderlagsprognosen från SKR för skatteintäkter och utjämningsbidrag. När konjunkturen förändras i landet förändras också dessa intäkter och därför avviker de från budget.
I årets skatteintäkter ingår dessa delar:
(tkr) | |
---|---|
Preliminära skatteintäkter för bokslutsåret | 288 583 |
Prognos över slutavräkning för bokslutsåret | 7 781 |
Prognos slutavräkning för året före bokslutsåret | 1 121 |
Summa | 297 485 |
Generella statsbidrag
Kommunen fick 4,4 mkr i generella statsbidrag. Av dessa var 3,7 mkr bidrag för att säkerställa en god vård och omsorg om äldre och 0,7 mkr var bidrag från den så kallade skolmiljarden. De generella statsbidragen har fördelats ut till verksamheterna.
Utjämningssystemet
Syftet med utjämningssystemet är att ge alla kommuner likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Systemet består av fem delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och regleringsbidrag eller regleringsavgift.
Inkomstutjämning
I huvudsak finansierar staten utjämningen. Alla kommuner garanteras en beskattningsbar inkomst per invånare som motsvarar 115 procent av genomsnittet i landet. Utjämningen sker genom att den beskattningsbara inkomsten i kommunen jämförs med den garanterade beskattningsbara inkomsten. Kommuner som har en lägre skattekraft än den garanterade får ett utjämningsbidrag, medan kommuner som har en högre skattekraft än garantin får vara med och bidra till utjämningen till de andra kommunerna.
Kostnadsutjämning
Kostnadsutjämningen syftar till att jämna ut strukturella skillnader i behov och kostnader som kommunen inte råder över, exempelvis skillnader i andel barn eller äldre. Systemet utjämnar däremot inte kostnader som beror på skillnader i service eller avgiftsnivåer, inte heller skillnader i effektivitet.
Strukturbidrag
Strukturbidraget syftar till att stärka kommuner och regioner som har en liten befolkning och/eller problem med arbetsmarknaden.
Regleringsbidrag och regleringsavgift
Regeringen anger i budgetpropositionen nivån på statsbidragen till kommunerna för nästa år. Om det uppstår en skillnad mellan den angivna nivån och den totala summa som behövs för att garantera alla kommuner 115 procent av medelskattekraften, plus kostnader för struktur- och införandebidrag och minus avgiftsintäkterna för de kommuner som ligger över den garanterade nivån, reglerar staten detta genom ett lika stort bidrag eller en avgift i kronor per invånare.
LSS-utjämning
Kostnader för stöd och service till vissa funktionsnedsatta personer enligt LSS utjämnas genom avgifter eller bidrag. Vansbro kommun har tidigare år betalat en avgift för detta men 2021 fick kommunen ett bidrag på 0,2 mkr.
(tkr) | |
---|---|
Inkomstutjämning | 104 345 |
Kostnadsutjämning | 26 506 |
Regleringsbidrag | 20 238 |
LSS-utjämning | 210 |
Summa | 151 299 |
Fastighetsavgift
Den kommunala fastighetsavgiften, som kommunen får från staten, uppgick till 15,3 mkr.
Finansiella kostnader och intäkter
Finansnettot var 0,6 mkr bättre än budgeterat, främst på grund av utdelning från Kommuninvest och lägre räntekostnad för pensionsavsättning och lån än budgeterat. De finansiella kostnaderna bestod till största delen av kostnadsräntor på lån (1,5 mkr) och ränta på pensionsavsättning (0,4 mkr). De finansiella intäkterna bestod till största delen av borgensavgifter (0,6 mkr) och utdelning från Kommuninvest (0,2 mkr).