Balanskravsresultat

Balanskravsutredning (tkr) 2017 2018 2019 2020 2021
Årets resultat enligt resultaträkningen – 3 617 – 13 507 – 35 507 26 135 28 077
Reducering av alla realisationsvinster – 57 –  –  – 146 – 
Årets resultat efter balanskravsjusteringar – 3 674 – 13 507 – 35 507 25 989 28 077
Reservering av medel till resultatutjämningsreserv –  –  –  –  – 20 842
Användning av medel från resultatutjämningsreserv –  7 786 –  –  – 
Balanskravsresultat – 3 674 – 5 721 – 35 507 25 989 7 235
Resultat Vansbro Stadsnät       3 538 2 549
Balanskravsresultat exklusive Vansbro Stadsnät       22 451 4 686
Synnerliga skäl att ej återställa –  –  16 064 –  – 
Att återställa – 3 674 – 5 721 – 19 443 –  – 

Balanskravsutredningen visar att kommunen vid årets början inte hade något samlat underskott att återställa. Kommunen fastställer balanskravsresultatet genom att utgå från årets resultat efter balanskravsjusteringar, som uppgick till 28,1 mkr. Från det beloppet dras den summa som kommunen väljer att avsätta till resultatutjämningsreserven enligt 10 kap 14§ kommunallagen. Kommunens balanskravsresultat uppgick då till 7,2 mkr. Balanskravsresultatet exklusive Vansbro Stadsnät var 4,7 mkr.

På grund av rekommendationerna för redovisning av anslutningsavgifter kommer resultatet för Vansbro Stadsnät att variera över tid. Anslutningsavgifterna intäktsförs i sin helhet det år som anslutningen görs, medan kostnaderna sträcker sig över hela nyttjandeperioden. Det innebär att år med många anslutningar ger ett plusresultat medan år med färre anslutningar kan ge minusresultat. För att det inte ska påverka kommunens budget, då stadsnätet inte ska skattefinansieras, följer kommunen upp resultatet för Vansbro Stadsnät över tid. För underskott i kommunen som beror på stadsnätet kan det därför finnas synnerliga skäl att inte återställa resultatet. På motsvarande sätt kommer plusresultat som kommer från Vansbro Stadsnät inte att användas för att återställa underskott.

Reglerna för balanskravet utgår från grundtanken att kommuner ska ha en god ekonomisk hushållning i sin egen verksamhet och i kommunal verksamhet som bedrivs av andra juridiska personer. Tanken med balanskravet och reglerna för återställning av negativa resultat bygger på att varje generation ska bära sina egna kostnader och samtidigt bedriva verksamhet på en nivå som ger förutsättningar för en balanserad ekonomi.

Kommunallagen säger att om balanskravsresultatet är negativt ska kommunen återställa underskottet inom de närmast följande tre åren, och att fullmäktige ska besluta om en åtgärdsplan för hur kommunen ska göra återställningen. Fullmäktige har dock rätt att åberopa synnerliga skäl för att inte återställa resultatet.