Vännäs 2018 – kommun i förändring

Årsredovisningen är kommunstyrelsens rapport till kommunfullmäktige och ska visa hur det gick med budgetmålen och andra mål.

Kommunfullmäktige satte 13 övergripande mål för år 2018. De delas in i fyra områden – eller perspektiv – som kallas medborgare, samhällsutveckling, medarbetare och ekonomi. Varje nämnd hade sedan egna, specifika mål för varje perspektiv. De övergripande målen nåddes delvis.

I årsredovisningen berättas också om sådant som hänt under året: allt från de stora skogsbränderna till att elevresultaten i grundskolan placerade Vännäs kommun bland de 25 procent bästa i landet.

Ekonomi

Enligt lagen får kommunen inte gå med underskott. Den måste ha en god ekonomisk hushållning. I Vännäs har kommunfullmäktige bestämt att resultatet ska vara ett överskott motsvarande 2 procent av skatter och statsbidrag. År 2018 var det 2,6 procent eller 16 mkr. Överskottet är bland annat till för att det ska finnas en buffert för att ekonomin ska kunna vara långsiktigt hållbar.

När man gör en budget är det meningen att kommunen, nämnderna och verksamheterna ska följa den och resultaten ska bli ungefär så som det stod i budgeten. Alla nämnder utom vård- och omsorgsnämnden hade överskott. Vård och omsorg hade ett underskott på 6,6 mkr trots ett tillskott på 6,8 mkr. Det berodde framförallt på kraftigt ökade kostnader för försörjningsstöd och för institutions- och familjehemsplaceringar.

Hela året arbetade verksamheterna med en handlingsplan för att få ekonomin i balans. Jämfört med liknande kommuner har Vännäs höga kostnader inom vissa områden och arbetet för att få en ekonomi i balans fortsätter.

Medborgare

Medborgarundersökningen visade att invånarna i Vännäs kommun kände sig trygga och var nöjda med arbetsmöjligheter, förskola, skola och bibliotek liksom med gång- och cykelvägar, kommunikationer, kommersiellt utbud, kulturutbud, idrottsanläggningar, räddningstjänsten, vatten, avlopp och renhållning. Fler än tidigare, 54 procent, kunde gärna tänka sig att rekommendera andra att bosätta sig i kommunen.

Däremot var medborgarna inte nöjda med gator och vägar. Särskilt kvinnor var missnöjda med belysningen i utomhusmiljöerna. Miljön vid återvinningsstationerna fick också lågt betyg. Andra förbättringsområden som pekades ut var äldreomsorgen, miljöarbetet, bostäder och fritidsmöjligheter. Medborgarnas förtroende för kommunen var lägre än på många andra håll och de tyckte också att det brast i deras möjligheter att kunna påverka.

En annan undersökning visade att bemötandet från kommunen visserligen fortfarande var bra – när man väl fick kontakt – men tillgängligheten på telefon och via e-post fortsätter att ligga under genomsnittet för Sveriges kommuner. Resultatet för kommunens webbplats hade inte heller blivit bättre.

Alla kommunala beslut ska vara analyserade ur ett jämställdhetsperspektiv för att verksamheterna ska vara förvissade om att de ger likvärdig service, fördelar resurser rättvist och att båda könen har lika stort inflytande. En uppföljning visade dock att så inte var fallet.

Samhällsutveckling

Elevenkäter visade att barn och elever var trygga och trivdes. Eleverna uppgav att de hade en god lärmiljö och fick den hjälp och det stöd de behövde. Kunskapsresultaten i grundskolan förbättrades. Meritvärdet i årskurs 9 var det högsta sedan mätningarna började.

På Liljaskolan förbättrades meritvärdena på yrkeslinjerna. Skolan har länge haft problem med elevernas frånvaro och försöker komma till rätta med den på flera sätt. År 2018 förbättrades närvaron något.

Vård- och omsorgsnämndens mål att minst 90 procent av de anställda ska ha en gymnasial vård- och omsorgsutbildning nåddes inte heller detta år, utan låg kvar på 70 procent.

Företagarnas omdömen om kommunens näringslivsklimat förbättrades från betyget 3,7 till 3,9 på en sexgradig skala. ”Drömgränsen” 4,0 är det bara 38 kommuner som når. Vännäs närmaste mål är att kvala in bland de 50 bästa i landet.

Medarbetare

I målen för medarbetare ingår att de ska trivas, att ledarskapet ska vara gott, arbetsvillkoren jämställda, att 65 procent av den kvinnliga personalen ska ha heltidsanställningar och att sjukfrånvaron ska vara högst 5 procent. Alla nämnder hade i uppdrag från kommunfullmäktige att minska sjukfrånvaron 2018.

Bara Liljaskolan och plan- och miljönämnden klarade målet om högst 5 procents sjukfrånvaro. Trots det ökade sjukfrånvaron bland Liljaskolans kvinnliga personal. Allra högst var sjukfrånvaron i vård- och omsorgsnämndens verksamheter, 8,9 procent. Då har nämnden ändå lyckats minska korttidsfrånvaron med motsvarande 7,4 årsarbeten. Långtidsfrånvaron sjönk något, men bland medarbetare under 29 år ökade sjukfrånvaron.

I kommunen som helhet trivdes 81 procent av medarbetarna och 88 procent kände engagemang, medan 81 procent var nöjda med vad de uträttar på jobbet. Dystrare statistik visade att nära 6 procent hade blivit utsatta för kränkande särbehandling av chef eller arbetskamrater och nära 18 procent av brukare.

Framtid

Antalet barn i förskole- och skolåldrarna blir fler och kostnaderna ökar. Det är en kostnad kommunen måste ta, för i grunden är det väldigt bra att det finns många unga i Vännäs. Konkurrensen om utbildad personal är däremot mycket hård och det driver upp kostnaderna ytterligare.

Vård- och omsorgsnämnden behöver vidta omfattande åtgärder för att få en budget i balans. Ökningen av antalet människor som behöver försörjningsstöd verkar inte vara tillfällig. Inte heller syns någon avmattning när det gäller placeringar av barn, unga eller vuxna.

Omsättningen på brandmän är stor och medför höga kostnader för utbildning. Översvämningar och skogsbränder ställer högre krav på räddningstjänsten, men även på andra verksamheter i kommunen. Från och med 2019 slås plan- och byggavdelningen ihop med miljö- och hälsoskyddsavdelningen och får en gemensam budget och en miljö- och byggchef. Diskussioner pågår ånyo om utökat samarbete med grannkommunerna när det gäller plan- och byggfrågor samt miljö- och hälsoskydd för att minska sårbarheten och för att kunna använda kompetenserna på ett effektivare sätt.

Kommunens verksamheter behöver lära sig att ta tillvara ny teknik och goda digitala lösningar som kan bidra till bättre resursutnyttjande. Alla förvaltningar behöver arbeta med sin tillgänglighet och hur de bemöter medborgarna. Klimatarbetet behöver också bli tydligare.