Ekonomi

Vännäs kommuns måluppfyllelse i perspektivet ekonomi bedömdes sammantaget vara delvis uppnådd.

		Kommunfullmäktiges mål
			Nämnderna har en ekonomi i balans
			Årets resultat ska uppgå till 2 procent av skatter och bidrag
			Soliditeten ska långsiktigt förbättras

Uppföljning av de ekonomiska målen

Resultatet uppgick till 16,0 mkr. Det är 2,2 mkr högre jämfört med budget, som låg på 13,7 mkr. Kommunen har tre ekonomiska mål och dessa framgår ovan. Målen följs upp årligen och måluppfyllelse redovisas för 2018 och några år bakåt i tiden.

Kriterierna för bedömningen av måluppfyllelse inom nämnderna har förändrats sedan år 2017. Med de nya kriterierna bedömdes det ekonomiska målet vara helt uppnått (det vill säga grönt), med ett nollresultat eller bättre. Detta synsätt bedöms som mer ändamålsenligt eftersom kommunen står inför prioriteringar i samband med framtida volymökningar.

Övrigt

Värdet av kommunens aktieportfölj för förvaltning av pensionsmedel uppgick till 58,8 mkr på balansdagen. Det innebar en ökning med 3,3 mkr sedan år 2017. Handelsbanken och Swedbank var kommunens diskretionära förvaltare (som har mandat att fatta placeringsbeslut).

Vännäs kommun har en pensionsförpliktelse till nuvarande och pensionerade anställda. Skulden var på balansdagen 226,9 mkr, vilket innebar en minskning med 5,9 mkr. Skulden redovisades under Borgensåtaganden och andra förpliktelser och avser pensionsintjänanden före 1998. Pensionsskulden för intjänanden efter 1998 uppgick till 52,5 mkr, vilket var 6,4 mkr högre än 2017. Återlånade medel (skillnaden mellan totala pensionsförpliktelser och marknadsvärdet på förvaltade pensionsmedel) uppgick till 216,8 mkr vid årsskiftet.

Kommunen hade på balansdagen lån på 259,5 mkr, vilket var oförändrat sedan föregående årsskifte. Som långfristig skuld fanns även avsättningar till VA-kollektivet på totalt 6,8 mkr.

Balanskravsresultatet

I redovisningen av balanskravsresultat justerades resultatet från poster som inte direkt hör samman med den egentliga verksamheten. Om balanskravsresultatet är negativt har kommunen enligt lag tre år på sig att återställa resultatet. Syftet är att nuvarande generationer inte ska låta kommande generationer ta det ekonomiska ansvaret för de nuvarandes ekonomi. Från resultatet avräknades realisationsvinster på drygt 6,0 mkr. Realisationsvinsterna uppstod dels i samband med att det kommunala fastighetsbolaget startades år 2015, dels vid några mindre försäljningar av bostadsrätter och exploateringsfastigheter 2018. Vännäs kommun har sedan 2016 ett positivt balanskravsresultat och således inget nuvarande krav på att återställa det. För 2018 reserverade kommunen 4,2 mkr till resultatutjämningsreserven, som är till för att utjämna intäkterna över en konjunkturcykel.

Handlingsplan för en ekonomi i balans

År 2017 togs beslut om en handlingsplan för en budget i balans. Arbetet pågick under 2018 och resulterade i en hel del åtgärder. Bland annat genomlystes kostnaderna inom flertalet av kommunens verksamhetsområden. Genomlysningen visade att Vännäs kommun år 2017 (enligt det senaste statistikunderlaget) hade cirka 14 procent högre kostnader än vad som motiverades utifrån kommunens struktur. Det var främst inom äldreomsorgen, individ- och familjeomsorgen samt grund- och gymnasieskolan som kostnaderna var höga. Resultatet av genomlysningen förväntas få genomslag i det kommande budgetarbetet inför 2020–2021 och plan 2022.

Omvärldsanalys och framtidsbedömning

Omvärldsanalysen är i huvudsak hämtad ur Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) årliga ekonomirapport. Slutsatserna för kommunal sektor gäller i allra högsta grad även Vännäs kommun.

Den svenska konjunkturen har nu passerat toppen. SKL skriver ned sin prognos för den globala bruttonationalprodukten, BNP-tillväxten, vilket innebär en svagare ökning av svensk export under kommande år. På hemmaplan tycks byggboomen vara över och SKL räknar med att bostadsbyggandet minskar under hela 2019. Detta är två huvudförklaringar till svag svensk BNP-tillväxt under åren 2019 och 2020. Den starka utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden kommer därmed att brytas, med minskande sysselsättning och stigande arbetslöshet som följd. Avkylningen av arbetsmarknaden ligger dock en bit bort. I SKL:s prognos visar sig den svagare arbetsmarknadskonjunkturen mer tydligt först år 2020. En svag utveckling av antalet arbetade timmar medför en dämpning av den kommunala skatteunderlagstillväxten under kommande år.

Ekonomer har länge varnat för den tid som nu har inletts. Under 1990-talet förstod de att den demografiska utvecklingen kommer att ställa höga krav på välfärden från 2015 och framåt. Hittills har dessa varningar inte resulterat i den försvagning av ekonomin som förutsagts. För kommunsektorns del beror det främst på den snabba ökningen av intäkter som kommunerna, landstingen och regionerna haft. Det reala skatteunderlaget har ökat nästan dubbelt så snabbt per år sedan 2007, jämfört med åren 2000 fram till 2007. Men kommande period har betydligt sämre förutsättningar.

Kommunerna upplevde det demografiska trycket från främst barn och unga, men ännu inte så mycket från den åldrande befolkningen. Detta syns bland annat genom omfattande investeringar i förskolor, skolor och VA-anläggningar. Den stora grupp människor som föddes strax efter andra världskriget är nu 73 år eller yngre, och det är först om några år som de kommer att ha mer omfattande behov av äldreomsorg. Kommunernas ekonomi har under de senaste åren varit mycket stark. Skälet är den snabba ökningen av skatteintäkter, och att kommunerna haft stora intäkter från rea- och exploateringsvinster, positivt finansnetto och omfattande ersättningar från staten för flyktingmottagandet. I takt med att dessa intäkter minskar kommer även kommunernas ekonomi att försämras. Sedan 2010 ökade kostnaderna med i snitt 4,5 procent per år i löpande priser, vilket ger en ökningstakt på 1,8 procent per år i fasta priser.

De ekonomiska utmaningarna börjar successivt visa sig i många kommuner, inte minst inom individ- och familjeomsorgen. Här har bland annat effekterna av bostadsbristen och statens minskade ersättningar för ensamkommande lett till att det senaste årets snabba kostnadsutveckling slår igenom i budgetunderskott. Det finns även exempel på statliga reformer under 2019 där staten valt att tolka finansieringsprincipen på ett tveksamt sätt. Det ger ökade kostnader för reformerna utan medföljande finansiering. Inom skolområdet satsar staten på ett bidrag för likvärdighet som successivt beräknas öka till 6 miljarder kronor. För att erhålla bidraget får skolornas kostnader inte minska. Risken finns att effektiviseringarna måste bli desto större inom andra verksamheter, om kommunerna inte kan göra prioriteringar utifrån lokala förutsättningar för sin skolverksamhet.