Barn- och utbildningsnämnden

Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för pedagogisk omsorg, förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Nämnden har också ett övergripande ansvar för gymnasieskolan och aktivitetsansvar för ungdomar upp till 20 år. Till ansvarsområdena hör även musikskola, biograf, bibliotek, bidrag till studieförbund, kulturaktiviteter och utdelning av kulturstipendier. Nämnden ska också förvalta kommunens kulturella och kulturhistoriska egendomar, konstnärliga utsmyckningar, konstsamlingar och konstverk.

Verksamhetsidé

  • Barn- och utbildningsnämnden ska främja alla barns utveckling och lärande så att barnen utvecklar nyfikenhet, självkänsla, självförtroende och en livslång lust att lära.
  • Nämnden verkar för ett aktivt kulturliv, för de mänskliga rättigheterna och grundläggande demokratiska värderingar.

Viktiga händelser

  • Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) sammanställning över skolresultaten i landets skolor visade att Vännäs elevers resultat var bland de 25 procent bästa kommunerna i landet. Det gällde alla centrala områden och både pojkar och flickor.
  • Obligatorisk förskoleklass infördes till höstterminen.
  • En stadieindelad timplan för grundskolan infördes också. Den garanterade undervisningstiden för varje ämne förändras inte, däremot styr staten när ämnena ska läsas.
  • Från 2018 ska elever i årskurs 8 och 9 som riskerar att inte bli behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan erbjudas 50 timmars lovskola.
  • Från hösten har Vännäsby bibliotek meröppet och är tillgängligt för besökare även vissa tider när det inte finns personal på plats.

Nämndens resultat i korthet

Kommunfullmäktiges mål för nämnderna delas in i fyra perspektiv. Barn- och utbildningsnämnden nådde helt eller delvis målen 2018. Det sammanfattande resultatet för perspektiven var:

ekonomi – uppfyllt
medborgare – delvis uppfyllt
samhällsutveckling – delvis uppfyllt
medarbetare – delvis uppfyllt.

Ekonomi 

Barn- och utbildningsnämndens sammanlagda resultat var 8,3 mkr. Överskottet kom framförallt från externa verksamheter som gymnasiet samt köpta och sålda platser i förskola och särskola.

Gymnasiekostnaderna blev lägre, eftersom eleverna var färre än beräknat. Andelen elever på högskoleförberedande program ökade, vilket bidrog till lägre kostnader. Ett tillfälligt bidrag från Migrationsverket förbättrade resultatet ytterligare med drygt 2 mkr.

Fler sålda och färre köpta platser var den främsta orsaken till överskottet på 1,0 mkr i förskolan.

Även i särskolan bidrog sålda elevplatser till överskottet på 0,7 mkr.

(mkr)
Område
2018
Bruttokostnad
2018
Bruttointäkt
2018
Nettokostnad
2018
Budgetavvikelse
2017
Nettokostnad
Politisk verksamhet – 0,6 0,0 – 0,6 0,1 – 0,7
Centrala resurser – 20,2 0,6 – 19,6 0,1 – 19,3
Förskoleverksamhet – 63,2 11,0 – 52,2 1,0 – 52,3
Grundskola, förskoleklass och fritidshem – 134,8 12,7 – 122,1 – 0,2 – 119,5
Särskola – 7,2 1,9 – 5,3 0,7 – 6,5
Bibliotek och kultur – 6,9 0,4 – 6,5 – 0,1 – 6,7
Övriga verksamheter – 2,9 0,2 – 2,7 – 0,2 – 2,5
Summa interna verksamheter – 235,8 26,8 – 209,0 1,4 – 207,5
 
Gymnasiesärskoleelever
– 2,0 0,0 – 2,0 0,2 – 1,8
Gymnasieelever – 50,9 2,4 – 48,5 6,7 – 47,5
Summa externa verksamheter – 52,9 2,4 – 50,5 6,9 – 49,3
Summa – 288,7 29,2 – 259,5 8,3 – 256,8

Medborgare 

Medborgarna var mycket positiva till förskola och skola. Biblioteken var populära med många besökare och lån per invånare.

Efter några år med färre elever noterade musikskolan en viss ökning av sökande. För att locka fler elever genomfördes ett projekt tillsammans med Vegaskolans fritidshem.

Biografen hade många filmvisningar, men antalet besökare var för få för att målet skulle uppfyllas. Att välja filmer mer aktivt och förbättra bioupplevelsen skulle antagligen öka antalet besök.

Förvaltningens tillgänglighet per telefon var lägre än i andra kommuner. De som fick kontakt ansåg att de fick ett gott bemötande och svar på sina frågor.

Samhällsutveckling 

Elevenkäter visade att barn och elever var trygga och trivdes. Eleverna uppgav att de hade en god lärmiljö och fick den hjälp och det stöd de behövde. Kunskapsresultaten förbättrades. Exempelvis var meritvärdet i årskurs 9 det högsta sedan mätningarna började.

Snittkostnaden per inskrivet barn i förskolan var fortfarande drygt 10 procent lägre än i kranskommunerna, länet, mindre kommuner och pendlingskommuner. Snittkostnaden för en elev i grundskolan var 1,5 procent lägre än i kranskommunerna och 0,5 procent lägre än snittet i mindre kommuner. Förskolans låga kostnadsnivå i förhållande till jämförbara kommuners gör att kriterierna för målet Verksamheterna är effektiva inte uppfylls.

Medarbetare 

Medarbetarenkäten visade att medarbetarna trivdes och att ledarna var bra och hade ett gott ledarskap.

Målet för jämställda arbetsvillkor uppfylldes delvis. Löneskillnaderna mellan män och kvinnor minskade. Fortfarande hade verksamheterna för få män. Medarbetarna ansåg att de hade goda möjligheter till medskapande.

Sjukfrånvaron fortsatte att vara för hög, även om långtidsfrånvaron sjönk. Bland medarbetarna under 29 år ökade sjukfrånvaron.

Framtid

Befolkningsprognoser visar att antalet barn i förskole- och skolåldrarna blir fler, och därmed ökar kostnaderna.

Konkurrensen om barn, elever och personal tilltar. Det ställer krav på nämnden att erbjuda bra verksamheter och vara en attraktiv arbetsgivare.

Uppföljning av uppdrag

Barn- och utbildningsnämnden fick kommunfullmäktiges uppdrag att minska sjukfrånvaron. Den har minskat, men arbetet behöver fortsätta.