Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning

Omvärlden

Mycket allvarligt säkerhetsläge i Europa

Rysslands anfallskrig mot Ukraina som inleddes i februari 2022 har medfört att Sverige och övriga Europa befinner sig i ett mycket allvarligt säkerhetsläge som väntas få påverkan under många år framåt. Spänningarna mellan den ryska regimen och västliga demokratier ökar. Den nationella säkerheten måste beaktas utifrån att Ryssland ser Sverige som en del av Europa och en del av Nato. Säkerhetspolisen bedömer att underrättelseverksamheten från Ryssland, men också från Kina och Iran, utgör ett stort hot mot Sveriges säkerhet. Den säkerhetshotande verksamheten mot Sverige bedrivs brett, och främmande makt agerar offensivt. Det kan handla om förberedelse för sabotage, desinformation eller att regimer använder våldsbejakande högerextrema eller islamistiska extremister för att destabilisera det svenska samhället. Omvärldens bild av Sverige har ytterst blivit en fråga om säkerhet.

Ny teknik och nya arenor innebär samtidigt nya hot och sårbarheter. Arktis råvaror och position tilldrar sig ett växande intresse från flera stater. Dessutom får ett allt större fokus på rymden även konsekvenser för Sverige. Även den snabba tekniska utvecklingen inom AI innebär nya hot och sårbarheter.

Ökad ojämlikhet och polarisering

Undersökningar visar att den ekonomiska ojämlikheten har ökat i Sverige de senaste åren, liksom i världen i stort. Till följd av detta märks bland annat en ökad polarisering ekonomiskt, socialt och åsiktsmässigt. Skillnaderna är stora mellan landets kommuner när det gäller exempelvis kriminalitet, arbetslöshet, skolresultat, hälsa, valdeltagande och upplevd trygghet.

Ökad bostadsbrist

I stora delar av landet ökar bostadsbristen, även utanför städerna. Byggandet har inte hållit jämna steg med befolkningstillväxten och nyproduktioner har varit dyra och vänder sig till förhållandevis resursstarka grupper. Det är svårt för unga, nyanlända och andra resurssvaga att ta sig in på bostadsmarknaden, vilket kan leda till ökad segregation och trångboddhet.

Förändrade arbetssätt med stöd av digitalisering

Med nya verktyg som artificiell intelligens och digitala ”robotar” finns möjligheter att effektivisera och förbättra kommunala verksamheter. Medborgare får möjlighet till ökat inflytande och ökad kontroll och medarbetare slipper utföra enkla repetitiva uppgifter. Det finns dock ett digitalt utanförskap som är viktigt att hantera för att utvecklingen inte ska leda till att vissa grupper hamnar utanför. Digitalisering har möjliggjort hemarbete och distansarbete för vissa delar av den yrkesverksamma befolkningen. Platsens betydelse för arbete förändras för många vilket resulterar i att människor i högre grad kan välja att helt eller delvis bosätta sig på annan ort än där deras arbetsplats finns.

Överutnyttjande av globala ekosystem

Ekosystemen har överutnyttjats med global uppvärmning som följd. Det tar sig bland annat uttryck i stigande havsnivåer och ökenspridning vilket främst påverkar de fattiga delarna av världen och bidrar till ökade flyktingströmmar. Extrema väderhändelser har blivit allt vanligare. I Sverige kan det exempelvis innebära perioder av mycket regn eller blåst och risk för översvämningar, eller långa perioder av torka med vattenbrist och risk för bränder. Kommunen står inför en stor utmaning i att sänka verksamheternas egna utsläpp och även skapa förutsättningar för kommunens invånare att leva hållbart, samtidigt som verksamheter säkras för klimatförändringar.

Ökande arbetskraftsbrist

Bristen på arbetskraft kommer att öka såväl inom offentlig sektor som i näringslivet. Västerbotten låg under 2023 lägst i landet när det gäller arbetslöshet med 3,7 procent. Västerbotten och Norrbotten sticker ut i landet bland annat på grund av stora industrisatsningar. I Västerbotten väntas befolkningen öka något, men inte tillräckligt för att tillgodose behovet av arbetskraft i länet. När efterfrågan på arbetskraft är hög inom många sektorer finns det större möjligheter att byta jobb och testa att arbeta inom exempelvis den växande industrin.

Den svenska ekonomins utveckling

Källan till nedanstående analys är SKR:s ekonomirapport från december 2023.

Samhällsekonomi

De senaste årens höga inflation och de högre räntorna har urholkat köpkraften för hushåll och pressat lönsamheten i delar av näringslivet. Det är en huvudorsak till att den globala tillväxten bromsat in. Inflationen är nu på väg ner och flera centralbanker har indikerat att räntetoppen har nåtts. Trots en svag utveckling det senaste året har den europeiska arbetsmarknaden hittills visat sig robust, likt utvecklingen i USA.

Den svenska konjunkturen försvagades rejält 2023 och konjunkturnedgången väntas fortsätta 2024. Att BNP-tillväxten i Sverige 2023–2024 blir svagare än tillväxten i omvärlden beror till stor del på den svenska ekonomins höga räntekänslighet. Men det pekar samtidigt på en snabbare återhämtning 2025–2026, när sänkta räntor väntas stärka konjunkturen. Skatteunderlaget fram till 2027 beräknas nominellt öka i linje med det historiska genomsnittet. Den köpkraft som skatteunderlaget innebär för kommuner och regioner dämpas dock genom stora prisökningar (i kommunsektorn).

Vännäs kommuns ekonomiska förutsättningar

Ekonomi i balans

Kommunallagen kräver att kommunen ska ha en ekonomi i balans. Med det menas att intäkterna årligen ska täcka kostnaderna. Fullmäktiges ambition är att standardkostnaderna ska vara vägledande för framtida mål. Standardkostnad enligt det kommunala utjämningssystemet beräknas som kronor per invånare i ett visst åldersintervall för en specifik verksamhet, exempelvis förskola.

Standardkostnaden beräknas också med hänsyn till kommuners olika förutsättningar vad gäller lönestruktur, glesbebyggelse, socioekonomi med mera beroende på vilken verksamhet standardkostnaden avser. Orsaken till att fullmäktige valt just det nyckeltalet är att det är centralt inom kostnadsutjämningssystemet och också sätter gränser för kommunens ekonomiska utrymme.

Kommunens skatteintäkter

Kommunens skattesats 2023 var 23,35. Skattesatsen används för beskattning av kommunens eget skatteunderlag, som består av kommunmedborgarnas löneinkomster, övriga arbetsinkomster, pensioner, inkomst av näringsverksamhet och övriga sociala ersättningar. Skatteunderlagets tillväxt beror på löneökningar, höjda pensioner eller ökning av antalet arbetade timmar.

Kommunens skatteintäkter periodiseras så att preliminära intäkter kommer in i kommunkassan det år som de avser. I själva verket är skatteintäkterna preliminära fram till dess att taxeringen är slutgranskad i december påföljande år. Därför spelar prognoser över skatteunderlagets tillväxt stor roll för planering och preliminära utbetalningar. Om tillväxten av kommunens skatteunderlag skiljer sig från den genomsnittliga tillväxten i riket, justeras det via inkomstutjämningen. I klartext betyder det att under en lågkonjunktur med ökad arbetslöshet försämras skatteunderlaget även om inte arbetslösheten ökar i den egna kommunen. Vännäs kommun använder sig av SKR:s prognoser för skatteunderlagets tillväxt.

Löneökningar

Kommunen har en central pott för löneökningar vid sidan om förvaltningarnas budgetramar för 2023. Kommunstyrelsen beviljar därefter anslag ur potten efter det verkliga resultatet. Resultatenheternas löneökningar kompenseras inte.

Internhyressystemet och internräntan

I samband med intern hyressättning användes 1,25 procent i internränta 2023 för kommunens fastigheter. Från och med den 1 januari 2022 utförs underhållet av kommunens fastigheter av Fastighetstjänster i Vännäs AB utifrån en hyresmodell. Modellen fungerar så att kommunen hyr ut lokalerna i form av avskrivningar, ränta och försäkring till Fastighetstjänster i Vännäs AB för att i sin tur hyra tillbaka dem av bolaget. I hyran som kommunen betalar till bolaget ingår en summa för planerat underhåll och driftkostnader för lokalerna.

Justering för kapitalkostnad

Färdigställda investeringar aktiveras i samband med att de tas i bruk. Så snart en investering är aktiverad påförs respektive verksamhet kostnader för avskrivning och internränta.

Ekonomistyrningsprinciper

Budgetuppföljning

Kommunfullmäktige har fastställt rutiner för ekonomisk uppföljning som innebär att förvaltningarna utifrån en beslutad plan för uppföljning rapporterar det ekonomiska läget. I uppföljningen anger förvaltningarna redovisat resultat vid tidpunkten för uppföljningen, budget för perioden, eventuell budgetavvikelse och prognostiserat årsresultat. De ger även kommentarer till avvikelser och lämnar in en åtgärdsplan för att nå en budget i balans om prognosen pekar på underskott.

Nämnderna ska utifrån sin tilldelade budget ta ett självständigt ansvar för sin ekonomi. Nämnderna har ansvar och befogenheter att fatta nödvändiga beslut för att hålla budgeten. De ska ha en långsiktighet i sina prioriteringar och utveckla former för att se över befintlig verksamhet, samtidigt som de ska arbeta med nödvändig utveckling.

Nämndernas överskott respektive underskott

Återställandet av ett underskott kan delas upp på 1–3 år i en återbetalningsplan, som kommunstyrelsen fastställer. Överskott kvittas mot tidigare underskott.

För intraprenader gäller att uppkomna påverkbara överskott får överföras till kommande år. Av överskottet får högst 25 procent användas för individuell premiering. Underskott tas med i sin helhet till nästa år, men kommunfullmäktige kan i vissa fall besluta om ett annat upplägg.

Liljaskolan är en resultatenhet som har sina ekonomiska villkor reglerade i ett avtal. Kommunen gjorde 2020 en översyn av Liljaskolans organisationsform och framtida ansvar, men har inte fattat något beslut om en eventuell förändring av Liljaskolans organisation.

Investeringar

Slutkostnaden redovisas när investeringen är genomförd, dock senast året efter att kommunen anslagit budgetmedel till investeringen i investeringsbudgeten. I samband med tilläggsbudget ska nämnden hos kommunstyrelsen begära om överföring av medel för pågående men ej fullföljda och slutredovisade budgeterade investeringar till nytt verksamhetsår. Kommunfullmäktige tar det slutgiltiga beslutet om medel ska föras över till nästa år.

Utredningen om huruvida kommunens alla leasing- och hyresavtal kan klassas som finansiella leasing- eller hyresavtal är klar. Sådana avtal ska hanteras som investeringar i bokföringen. Kommunen har omklassificerat de största fastigheterna som är aktuella för finansiell leasing.

Finansiella principer

Enligt lagreglerna om god ekonomisk hushållning i kommuner och regioner ska kommunen formulera både finansiella och strategiska verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning.

Vännäs kommuns finansiella mål redovisas under rubriken God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning.

Soliditet

Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella utrymme och visar på hur stor del av tillgångarna som är finansierade med kommunens eget kapital.

Soliditetsmålet för kommunen består av ett långsiktigt mål och ett mål ur medellångt perspektiv.

• Det långsiktiga målet är en soliditet inklusive ansvarsförbindelsen på över 30 procent vid utgången av 2030.
• Målet ur ett medellångt perspektiv är att soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen ska öka med 10 procent under en rullande femårsperiod.

Vännäs kommun har beslutat om 100 procents egenfinansiering av investeringar över en femårsperiod. Med 100 procents egenfinansiering menas att summan av resultat och avskrivningar ska vara lika med eller större än investeringarna. Att kommunen själv kan finansiera sina investeringar innebär att man tar ansvar för ekonomin och inte vältrar över kostnaden på framtida generationer.

Pensionsförpliktelser

Vännäs kommun har en pensionsförpliktelse till nuvarande och pensionerade anställda. Ansvarsförbindelsen avser pensioner intjänade före 1998 och hanteras utanför balansräkningen. Ansvarsförbindelsen var på balansdagen 198,7 mkr vilket var 4,8 mkr högre än 2022.

Skulden för pensioner intjänande efter 1998 uppgick till 106 mkr vilket var 18,3 mkr högre än 2022.

Återlånade medel (skillnaden mellan den totala pensionsförpliktelsen och marknadsvärdet på förvaltade medel) uppgick till 220,2 mkr (203,9 mkr 2022) vid årsskiftet.

Värdet på kommunens aktieportfölj för förvaltning av pensionsmedel uppgick till 84,5 mkr (77,7 mkr 2022) vid utgången av 2023. Handelsbanken och Swedbank var kommunens diskretionära förvaltare, det vill säga förvaltare med mandat att fatta placeringsbeslut.

Ekonomiska nyckeltal ur Kolada (kommun- och landstingsdatabasen) kopplade till budgetprocessen

Kommunfullmäktige beslutade i samband med budget 2020–2021 och plan för 2022 att budgeten ska kopplas till kostnadsutjämningssystemet. Detta eftersom kostnadsutjämningssystemet sätter gränser för en kommuns ekonomi.

Det är främst några ekonomiska nyckeltal i Kolada som är relevanta att följa och analysera. Det är standardkostnad och nettokostnadsavvikelse för de verksamhetsområden där en standardkostnad räknas fram (förskola, fritidshem, grundskola, gymnasium, äldreomsorg, LSS och individ- och familjeomsorg) och nettokostnad per invånare för övriga verksamheter, jämfört med liknande kommuner. Kostnader högre än standardkostnaden indikerar antingen högre ambitioner eller lägre effektivitet jämfört med riket och lägre kostnader än standardkostnad indikerar lägre ambitionsnivå eller högre effektivitet jämfört med riket.

Den totala nettokostnadsavvikelsen exklusive LSS var +6,5 procent 2022 (+5,4 procent 2021). Det betyder att målet om en standardkostnad på +7 procent är uppnått. Verksamheterna förskola, fritidshem, grundskola, gymnasium, IFO och äldreomsorg var 28 mkr (22 mkr 2021) dyrare än vad som är motiverat utifrån Vännäs kommuns demografi och förutsättningar.

En jämförelse av nettokostnaden per invånare för övriga verksamheter visade att kommunen satsade mer än liknande kommuner på fritidsverksamhet, bibliotek, nämnd- och styrelseverksamhet samt kollektivtrafik. Inom området fritidsverksamhet var det främst nettokostnaderna för idrotts- och fritidsanläggningar som var högre än i liknande kommuner.

Mer detaljer om nyckeltalen finns under rubriken ”Volymförändringar” i slutet av årsredovisningen.

Riskanalys

Omvärldsrisk

Befolkningsutveckling

SCB gör en prognos för antalet medborgare i Vännäs och den ligger till grund för SKR:s skatteprognos. Om befolkningen ökar långsammare än prognosen betyder det lägre skatteintäkter i kommunen och innebär därmed en risk för kommunens ekonomi. Vännäs kommun har valt att i budgeten räkna med SKR:s befolkningsprognos som väntas vara lägre än förvaltningens egna prognoser över befolkningsutvecklingen.

Kostnadsutveckling

Hela kostnadsutjämningen bygger på att kommunen jämförs med riket. Även om antalet äldre ökar i kommunen kan standardkostnaden och därmed bidraget i kostnadsutjämningens delmodell för äldreomsorg minska om andelen äldre inte ökar lika mycket i riket. Då kan bidraget minska mellan två år trots att behoven inom kommunen ökar. Genom att kommunen använder den så kallade prislappsmodellen för fördelning av budgetmedel får kommunen en direkt styrningseffekt inom rätt verksamhetsområde till skillnad från en så kallad budget på budget-modell. Prislappsmodellen utgår från en beräknad genomsnittlig nettokostnad för kommunerna baserad på bland annat befolkningssammansättning. Budget på budget innebär att föregående års budget är basen för uppräkning av innevarande års budget.

Verksamhetsrisk

Liljaskolan

På Liljaskolan kommer 75 procent av eleverna från andra kommuner. Det innebär en betydande affärsrisk för Vännäs kommun om elevantalet i regionen sjunker eller om andra kommuner i större utsträckning skulle anordna liknande utbildningar. För att hantera den risken gjorde kommunen bland annat en utredning 2020 med fokus både på lämplig driftform för skolan i framtiden och på de risker som den stora externa exponeringen medför. Kommunen har dock inte tagit något beslut om eventuell förändring av Liljaskolans organisation.

Vännäs Fastigheter

Outhyrda lägenheter och lokaler är den största verksamhetsrisken för bolagskoncernen. Bolagets strategi för att hantera den risken är att vara en professionell hyresvärd som erbjuder konkurrenskraftiga hyresobjekt och att noga följa utvecklingen på hyresmarknaden.

Finansiell risk

Ränterisk

Både Vännäs kommun och Vännäs Fastigheter har lån i banker och kreditinstitut på tillsammans 693,7 mkr (668 mkr 2022). Ungefär 33 procent eller 229 mkr förfaller inom ett år, vilket ses som kort risk. 416 mkr förfaller inom två till fem år. Den genomsnittliga räntan i koncernen var 1,56 procent 2023, att jämföra med 0,89 procent förra året. En ränteökning med 1 procent skulle påverka koncernen med omkring 7 mkr i högre räntekostnader. Kommunen och koncernen sprider ut lånens förfallotider över åren med syfte att minska risken för att behöva låna stora belopp när räntenivån är hög.

Risk i finansiella placeringar

Kommunen har medel placerade där avkastningen ska användas för att täcka delar av pensionskostnaderna. Det ekonomiska läget både i omvärlden och i Sverige gör att risken i kommunens placerade medel ökar. Kommunen har idag diskretionär förvaltning utifrån en kapitalplaceringspolicy som ett sätt att hantera risken i de finansiella placeringarna.