God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning

Enligt kommunallagen ska kommunen ha en god ekonomisk hushållning och besluta om riktlinjer för att uppnå det. Vännäs kommun beslutade om sina riktlinjer för god ekonomisk hushållning 2013. Riktlinjerna beskriver framför allt att den långsiktiga ambitionen ska vara ett resultat på minst 2 procent av skatter och bidrag. Fullmäktige beslutade den 27 februari 2023 om en definition av vad god ekonomisk hushållning betyder för Vännäs kommun. Beslutet innebar att budgeterat resultat för kommuner och bolag och ytterligare ett övrigt finansiellt mål ska vara uppnått för att kommunen ska anses ha en god ekonomisk hushållning. År 2023 uppnådde kommunen och bolagen sina budgeterade resultat, och då kommunen uppnådde mer än ett finansiellt mål är bedömningen att Vännäs kommun har en god ekonomisk hushållning.

Kommunens resultat 2023

Den sammantagna bedömningen var att kommunens resultat nådde en delvis uppfylld resultatnivå, vilket var samma nivå som 2022.

Förklaring till resultatbedömning:

Kommunens sammanlagda resultat inom varje perspektiv

Nämndernas resultat inom varje perspektiv

Ekonomi

Koncernen har ingen gemensam budget. Därför följer kommunen upp de ekonomiska målen för kommunen och bolagen separat. Måluppfyllelsen för kommunens mål kommer först och därefter bolagens.

Vännäs kommuns ekonomiska mål

Kommunen uppnådde målet inom området ekonomi. Kommunens resultat blev 42,7 mkr, vilket var 35,5 mkr bättre än det budgeterade målet 7,1 mkr. Förra årets resultat var 34,4 mkr. Finansen lämnade ett överskott på 32,9 mkr beroende på högre skatter (9,3 mkr) och bidrag (6,6 mkr) samtidigt som värdet på kommunens fondtillgångar ökade med 6,8 mkr. Nämnderna sammantaget lämnade ett överskott på 2,7 mkr. Plan- och miljönämnden och vård- och omsorgsnämnden lämnade ett underskott på 0,2 mkr respektive 0,8 mkr. Underskottet inom plan och miljö berodde på ökade utbildningskostnader inom räddningstjänsten medan underskottet inom vård- och omsorgsnämnden berodde på ökade insatser inom LSS-området. Övriga nämnders överskott förklarades till största del av vakanser och buffertar.

Kommunen har fem ekonomiska mål varav fyra framgår ovan. Målen följs upp årligen och måluppfyllelse redovisas för 2023 och några år bakåt i tiden. En sammanvägning av måluppfyllelsen inom de olika målen ger en uppfylld målnivå inom området ekonomi. Nedan analyseras de ekonomiska målen var för sig. Det femte målet anger kommunens och koncernens låneram. Låneram för bolagen är 584 mkr till 2026. Låneram för kommunen är 319 mkr till 2026. Varken kommunen eller koncernbolagen har för 2023 överskridit låneramen.

Nämnderna har en ekonomi i balans.

Målet att nämnderna ska ha en ekonomi i balans uppnåddes delvis 2023. Nämnderna lämnade ett samlat överskott på 2,7 mkr (5,5 mkr 2022). Nedan finns en översiktlig redovisning av orsakerna till resultat och avvikelser för varje nämnd. Mer detaljerad information finns i respektive nämnds verksamhetsberättelse.

Vännäs kommun utfall den 31 december 2023

Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen lämnade ett överskott på 1,4 mkr, bland annat på grund av en outnyttjad buffert på 3 mkr. Avdelningen för infrastruktur redovisade ett underskott på 1,9 mkr beroende på ökade kostnader för snöröjning. Ekonomiavdelningen gjorde en migrering till molntjänst vilket gav ett underskott på 1,1 mkr. Kostavdelningen redovisade ett underskott på 0,5 mkr beroende på ökade livsmedelspriser. Avdelningen för VA redovisade ett underskott på 1,1 mkr till följd av kostnader för utbyte av vattenmätare, pumpar med mera. Underskottet ska återställas inom en treårsperiod. En höjd VA-taxa väntas bidra till att återställa underskottet kommande år.

Plan- och miljönämnden

Plan- och miljönämnden redovisade ett underskott på 0,2 mkr beroende på ökade utbildningsinsatser samt ökade kostnader för reparationer och underhåll av inventarier och fordon inom räddningstjänsten.

Vård- och omsorgsnämnden

Vård- och omsorgsnämnden redovisade ett underskott, inklusive HVB-hemmet Akka, på 0,8 mkr (−10,6 mkr 2022). Större delen av underskottet berodde på ökade behov av personlig assistans inom LSS-området. Förvaltningen har inte kunnat göra den planerade omställningen vid gruppbostäderna inom LSS-området. Införande av nytt verksamhetssystem inom äldreomsorgen bidrog också till underskottet. Hälso- och sjukvårdsverksamheten lämnade ett överskott på 2,8 mkr som bestod av retroaktivt utbetalda statsbidrag för 2021 och 2022.

Liljaskolans styrelse

Liljaskolans styrelse redovisade ett resultat på 1,7 mkr (1,5 mkr 2022). Resultatet var 0,1 mkr högre än resultatkravet för året. Överskottet berodde på inköpsstopp som även innebar att man avstod från att genomföra reparationer på maskiner och fordon.

Barn- och utbildningsnämnden

Barn- och utbildningsnämnden redovisade ett överskott på 2,1 mkr, till större delen beroende på vakanser till följd av vikariebrist, främst inom förskola men även i skola, fritidshem och anpassad grundskola. Även 0,7 mkr högre intäkter än budgeterat från barnomsorgsavgifter bidrog till överskottet.

Finansen

Finansen lämnade ett överskott på 32,9 mkr beroende på högre skatter (9,3 mkr) och bidrag (6,6 mkr). Högre inflation 2022 och 2023 har lett till högre löner vilket påverkade skatteintäkterna positivt 2023. Finansmarknaderna återhämtade sig till viss del under 2023 vilket gjorde att kommunens fondtillgångar ökade med 6,8 mkr. Lägre räntekostnader på 1,8 mkr och ökade ränteintäkter på 3,6 mkr bidrog också till överskottet.

Årets resultat ska uppgå till minst 1 procent av skatter och bidrag.

Resultat i förhållande till skatter och statsbidrag

Kommunen uppfyllde målet att årets resultat ska uppgå till minst 1 procent av skatter och bidrag 2023. Resultatet uppgick till 5,8 procent av skatter och bidrag. Det höga resultatet beror på ökade skatteintäkter och bidrag samt ökat marknadsvärde på fondtillgångar.

Det långsiktiga målet är en soliditet inklusive ansvarsförbindelsen på över 30 procent vid utgången av 2030. Målet ur ett medellångt perspektiv är att soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen ska öka med 10 procent under en rullande femårsperiod.

Soliditet inklusive ansvarsförbindelsen

Målet att soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen långsiktigt ska öka med 10 procent under en rullande femårsperiod uppfylldes 2023. Soliditeten beräknar man normalt genom att ställa eget kapital i relation till balansomslutningen. Nyckeltalet visar därmed hur stor del av kommunens tillgångar som är finansierade med egna medel. Kommunen har en ansvarsförbindelse för pensioner intjänade före 1998 som ligger utanför balansräkningen. För att visa kommunens egentliga finansiella styrka har kommunfullmäktige beslutat om ett soliditetsmål som inkluderar ansvarsförbindelsen. Det leder till att nivån blir lägre än vid en vanlig soliditetsberäkning. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen ökade från 17,9 procent 2022 till 20,4 procent 2023. Ökningen berodde på det positiva resultatet 2023.

Självfinansieringsgraden för kommunens investeringar ska vara 100 procent över en femårsperiod.

Årets investeringar – självfinansieringsgrad

Målet om en självfinansieringsgrad på över 100 procent för den senaste femårsperioden uppfylldes. Självfinansieringsgraden beräknas som årets resultat plus avskrivningar i förhållande till årets investeringar. Självfinansieringsgraden 2023 var 192 procent. Den höga självfinansieringsgraden berodde främst på det positiva resultatet men även på att kommunen inte påbörjat eller slutfört större investeringar 2023. Självfinansieringsgraden för den senaste femårsperioden blev 176 procent. En detaljerad redovisning av alla investeringsprojekt finns i avsnittet räkenskaper. Enligt investeringsbudgeten 2023 och framåt planeras stora byggnationer.

Bolagskoncernens måluppföljning

Enligt ägardirektiven ska den synliga soliditeten uppgå till minst 15 procent. Vid december månads slut uppgick den synliga soliditeten till 22,7 procent. Enligt direktiven ska Vännäs Fastigheter AB långsiktigt generera en uthållig avkastning på synligt eget kapital om minst 5 procent. Avkastningen blev 5,7 procent.

Vännäs Fastigheter AB

Vännäs Fastigheter AB omsatte drygt 76 mkr med ett resultat före skatt och bokslutsdispositioner på 8 mkr. Balansomslutningen ökade med drygt 57 mkr till 669 mkr, där externa räntebärande lån uppgick till knappt 464 mkr. Intäkterna ökade med 3,3 mkr jämfört med föregående år. Anledningen var bland annat att Älvdala Fastigheter AB har fusionerats in i Vännäs Fastigheter AB. Därmed har antalet privatbostadslägenheter ökat med 18.

Kostnaderna ökade med cirka 4,7 mkr, bland annat till följd av ökade kostnader för reparationer och underhåll, snöröjning, uppvärmning och service samt besiktning. Avskrivningarna ökade med drygt 1 mkr på grund av årets investeringar. Sammantaget blev rörelseresultatet omkring 2 mkr lägre än 2022.

Skillnaden mellan årsbudget och årsresultat bestod av att såväl intäkter som kostnader var högre än budgeterat. Intäkterna påverkades positivt främst genom ökningen av antalet privatbostäder. Stora och kostsamma oplanerade lägenhetsrenoveringar var den enskilt största anledningen till årets högre kostnader. Till följd av en snörik vinter ökade kostnaden för snöröjning med hela 79 procent jämfört med budget.

Fastighetstjänster i Vännäs AB

Årets resultat före skatt och bokslutsdispositioner för Fastighetstjänster i Vännäs AB blev cirka 5,1 mkr, en minskning med 1,7 mkr jämfört med föregående år. Merparten av detta stod affärsområdet fastighetsförvaltning för, knappt 4,5 mkr. Lokalvårdsverksamheten bidrog med cirka 0,6 mkr. Differensen mellan budget och utfall inom fastighetsförvaltning bestod främst av intäkter till följd av extra försäljning av tjänster. Även lägre kostnader för reparationer och underhåll och jour fastighetsskötsel var en del av förklaringen. Skillnaden i budget och utfall inom lokalvården förklaras företrädelsevis av lägre lönekostnader.

MEDARBETARE

Vännäs kommuns mål inom perspektivet medarbetare bedöms totalt sett som delvis uppfyllda 2023 då kommunen uppfyllde fyra av sex mål. Målet för sjukfrånvaro nåddes inte och målet för heltidsanställningar nåddes delvis.

Plan- och miljönämndens medarbetare är anställda på kommunstyrelseförvaltningen. Nämndens resultat följs därför inte upp enskilt utan ingår i kommunstyrelsens resultat.

Medarbetarenkäten genomförs vartannat år. Den senaste undersökningen från 2022 visade fortsatt goda resultat och en hög svarsfrekvens, 89,9 procent. Nedan beskrivs några av målen och resultaten närmare.

Medarbetarna trivs

87 procent av medarbetarna i Vännäs kommun uppgav att de trivs och känner trygghet och tillit i sin arbetsgemenskap. 89 procent uppgav att de känner stort engagemang i sitt arbete, att arbetet känns betydelsefullt och att det finns möjlighet att påverka beslut och hur arbetsuppgifter ska utföras.

Enkäten visade att vissa saker kan förbättras, till exempel kunskapen hos varje medarbetare om vilka arbetsinsatser som påverkar den egna lönen. Det finns medarbetare som uppgett att de under det senaste året blivit utsatta för kränkande särbehandling av chef eller arbetskamrater (5,2 procent), men det var färre än vid förra medarbetarenkäten, och från brukare eller elev (19,8 procent) vilket var något fler än vid enkäten 2020. Fler än tidigare (64 procent) uppgav att de fått det stöd de behövt av sin arbetsgivare, om de känt sig utsatta.

Bra ledare och ett gott ledarskap

68,5 procent av medarbetarna uppgav att de har en chef som håller vad den lovar och följer upp överenskommelser. Ungefär lika många tyckte att chefen visar omtanke och bryr sig om sina medarbetare samt att chefen får medarbetarna att arbeta mot gemensamma mål och visioner.

I samarbete med Umeåregionens kranskommuner genomförde kommunen under året ett ledarprogram för nya chefer. Syftet var att höja grundkompetensen för nya chefer.

Fortfarande upplevde fler män än kvinnor i ledarposition att de har förutsättningar att utöva ett gott ledarskap. Det beror till stor del på att kvinnliga chefer i högre utsträckning än manliga chefer arbetar i verksamheter med stora medarbetargrupper vilket försämrar förutsättningarna för ett gott ledarskap.

Kommunen anordnade även ledardagar och seminarier för ledare under året.

Jämställda arbetsplatser

Kommunen hade 2023 totalt 1 013 tillsvidareanställda. Deras samlade arbetstid motsvarade 919 årsarbeten ¹ . Det var en minskning med 13 medarbetare jämfört med 2022. Barn- och utbildningsförvaltningen ser ut att ha fler årsarbeten än antalet tillsvidareanställda vilket beror på att de har många tidsbegränsade anställningar.

Andelen heltidsanställda ökade till 71,7 procent, 2,1 procentenheter mer än 2022. Lägst andel heltidsanställda fanns inom vård- och omsorgsförvaltningen där andelen heltidsanställda dock ökade till 51,7 procent (+3,9 procentenheter) jämfört med 2022. Vård- och omsorgsförvaltningen fick extra budgetmedel för en särskild satsning på heltider.

Målet att 70 procent av kommunens tillsvidareanställda kvinnor ska ha en heltidsanställning uppnåddes delvis 2023 då andelen ökade med 2,1 procentenheter, till 69,6 procent, jämfört med 2022.

Antal medarbetare 2023

Andel heltidsanställda kvinnor och män, %

Kvinnors andel av männens lön, %

Kommunen nådde målet om utjämnade löneskillnader mellan kvinnor och män. Det fanns i lönekartläggningen för 2023 ingen löneskillnad mellan kvinnor och män beroende på kön. Kvinnor tjänade 101,8 procent av männens medellön. Skillnaden i medellön mellan kvinnor och män i åldersgrupperna 50 år och äldre kvarstod och var omkring 1 500 kronor. Kommunen gör årligen en lönekartläggning med syfte att bevaka löneskillnader på grund av kön.

Sjukfrånvaro

Den totala sjukfrånvaron var 7,2 procent, vilket var en liten minskning jämfört med 2022. De högsta sjuktalen hade barn- och utbildningsförvaltningen (7,6 procent) och vård- och omsorgsförvaltningen (10,1 procent).

Kvinnors sjukfrånvaro 2023 var 8,1 procent vilket var klart högre än männens, 4,9 procent, vilket var ungefär samma skillnad som förra året. Högst sjukfrånvarotid hade medarbetare 50 år och äldre (8,5 procent). Övriga åldersgrupper hade en sjukfrånvaro på 6,5 procent. Långtidsfrånvaron, alltså sjukfrånvaro mer än 59 dagar, var högst inom Liljaförvaltningen (52,8 procent av den totala sjukfrånvaron) och lägst inom kommunstyrelseförvaltningen (38,1 procent).

Långtidsfrånvaron utgjorde 41,1 procent av den totala sjukfrånvaron, vilket var en ökning med 4,2 procentenheter jämfört med 2022. Det pågår ett riktat arbete där återkommande korttidsfrånvaro följs upp med samtal med berörda medarbetare, tidiga och förebyggande insatser liksom återkommande uppföljningar. Det förebyggande arbetet minskar risken att medarbetare går in i en längre sjukfrånvaro än nödvändigt och bidrar till att fler medarbetare kan återgå i arbete på hel- eller deltid. Förebyggande insatser via företagshälsovården handlade i huvudsak om lagstadgade och medicinska kontroller, vaccinationer samt enskilt samtalsstöd exempelvis genom psykologkontakt.

Orsakerna till sjuktalen var främst luftvägsinfektioner, fysiska sjukdomar och psykisk ohälsa. Kostnaden för sjukfrånvaron under året var 16,6 mkr.

Sjukfrånvaro

Framtidsbedömning

Det stora behovet av arbetskraft i Sverige kommer att bestå i många år framåt. Drygt 500 000 medarbetare ska ersättas och nya rekryteras på grund av pensionsavgångar i kommuner och regioner. Den demografiska utvecklingen innebär att gruppen pensionärer ökar, medan färre ungdomar går ut gymnasiet och kommer in på arbetsmarknaden. I Västerbotten och Norrbotten är arbetslösheten lägre än i övriga landet, bland annat på grund av stora industrisatsningar.

De närmaste åren väntas pensionsavgångarna öka successivt i Vännäs kommun. Den vanligaste pensionsåldern är fortfarande 65 år. Möjlighet att fortsätta arbeta till och med 69 års ålder infördes 2023. Vännäs kommun hade under året 72 medarbetare över 65 år i arbete på hel- eller deltid, tillsvidareanställda eller som timvikarier. Pensionsavgångarna för 2024–2026 blir i snitt 28 medarbetare per år om dessa medarbetare går vid 65 års ålder, och i snitt 18 medarbetare per år vid 67 år. Yrkesgrupper som påverkas är bland annat vårdbiträden, undersköterskor, boendehandledare, lärare, förskollärare och ledare.

Konkurrensen om arbetskraft har gjort det svårt att rekrytera vissa yrkesgrupper. Det gäller bland annat grupperna som nämns ovan men även socionomer, sjuksköterskor och chefer med erfarenhet. Konkurrensen om dessa yrkesgrupper är stor i regionen och väntas öka ytterligare. Kommunen behöver fortsätta stärka arbetet med strategisk kompetensförsörjning. Viktiga delar är arbetsmiljö, karriärmöjligheter och att erbjuda marknadsmässiga löner. Satsningar för att fler medarbetare ska arbeta heltid är också viktigt för kommunens arbetskraftsförsörjning och även ur ett jämställdhetsperspektiv. En annan viktig faktor är chefers förutsättningar att utöva ett gott ledarskap, bland annat genom ett rimligt antal underställda medarbetare. Vännäs kommun behöver se över alla möjligheter att tillvarata kompetens hos tillgänglig arbetskraft och samtidigt bredda rekryteringsbasen. En viktig del är nära samverkan med Liljaskolans vuxenutbildningar.

Medborgare

Vännäs kommuns mål inom perspektivet medborgare bedöms vara delvis uppfyllda totalt sett. Kommunfullmäktige har antagit tre mål inom perspektivet medborgare, där ett av målen uppfylldes och två av målen uppfylldes delvis.

Medborgarna trivs i Vännäs kommun

Vännäs kommun deltar vartannat år i SCB:s medborgarundersökning, där den senaste gjordes 2023. Resultatet visar att medborgarna i Vännäs trivs. 97,4 procent tyckte att Vännäs är en mycket bra eller ganska bra plats att bo och leva på, och 74,8 procent kan rekommendera andra att flytta hit.

Samhällsservice, skola och omsorg samt lokala arbets- och utbildningsmöjligheter är områden som fick bra resultat i medborgarundersökningen och som troligen bidrar till att medborgarna trivs här. Kommunen upplevs som en trygg plats. 98,1 procent upplevde att de är trygga ute när det är ljust och oron för att bli utsatt för brott är låg.

Medborgarna är delaktiga i kommunens utveckling, ges ett bra bemötande och en bra service, och tillgängligheten till Vännäs kommuns verksamheter är god

Den senaste servicemätningen om god telefon- och e-post-kultur visade att kommunen som helhet behöver förbättra sitt bemötande och sin tillgänglighet.

I medborgarundersökningen mäts hur nöjda medborgarna är med bemötande, information och möjlighet till inflytande. Medborgarnas nöjdhet med transparens och möjlighet till inflytande och påverkan var låg. Trots det var Vännäs resultat på detta område betydligt bättre än rikets. Drygt hälften, 66,1 procent, av medborgarna tyckte att kommunen informerar på ett bra sätt vid större förändringar som vid byggnationer och nya planer för samhället. Det resultatet var högre än snittet för riket.

Under året färdigställdes ombyggnationen av medborgarhusets entré och reception. Ombyggnationen skedde dels för att förbättra arbetsmiljön, dels för att skapa bättre mötesplatser för besökare till verksamheterna i huset samt till evenemang i biosalongen och festsalen.

Kommunen genomför medborgardialoger bland annat om vissa detaljplaner och andra strategiskt viktiga planer. Dialoger med barn och unga sker bland annat genom att kommunen involverar skolornas elevråd i olika frågor.

Medborgarna erbjuds en effektiv och tillgänglig välfärd genom digitala tjänster och information

Intresset är fortsatt stort för att använda e-tjänsteportalen för att ansöka om kommunala tjänster och många verksamheter har hjälpt till att utveckla digitala tjänster. I nuläget finns ett hundratal tjänster i e-tjänsteportalen och nya tjänster tillkommer kontinuerligt.

När det gäller kommunens webbplats www.vannas.se var den en av endast 308 av totalt 1 784 testade webbplatser som fick rankningen 1, vilket betyder att den klarade testerna i Funkas inkluderingsbarometer, som testar tillgängligheten på offentliga webbplatser.

Nämndernas indikatorer inom området handlar bland annat om att medborgare ska använda digitala tjänster istället för andra kanaler. Uppföljningen visar att nämnderna inte nådde detta mål fullt ut.

Samhällsutveckling

Vännäs kommuns mål inom perspektivet samhällsutveckling bedöms som delvis uppfyllt totalt sett. Kommunfullmäktige har antagit tre mål inom perspektivet samhällsutveckling, där alla tre mål uppfylldes delvis.

Det ska finnas goda förutsättningar för att leva, bo och verka i Vännäs kommun

Vännäs hade 9 059 invånare den 31 december 2023, en ökning med 96 personer jämfört med 2022. Födelseöverskottet var 9 personer och flyttningsöverskottet 87 personer. Vännäs befolkning har ökat stadigt under många år med undantag för 2022 då den minskade något.

Folkmängd

Samarbetet inom Umeåregionen fortsätter utvecklas, vilket stärker förutsättningarna för både de enskilda kommunerna och hela regionen. Kommunerna i Umeåregionen antog en ny verksamhetsplan för samarbetet under hösten.

Regionen har också deltagit i olika marknads- och etableringsinsatser som exempelvis Business Arena Stockholm, något som Vännäs kommun skulle haft svårt att delta i på egen hand.

Kommunen har varit delaktig i flera processer för att marknadsföra och lyfta kommunen. Bland annat har kommunen tillsammans med företagare och Vännäs Fastigheter AB gjort konkreta åtgärder för att skapa ett attraktivare och trevligare centrum där medborgare och företag trivs. Det handlar om allt från ommålning av hus till klottersanering och utsmyckning. Arbetet är nära sammankopplat med centrumplanen och platsvarumärkesarbetet.

Centrumplanen fortsatte att ta fysisk form under året, med bland annat torget som nu är färdigt. Ett särskilt arbete har lagts på platsmarknadsföring genom enkäter och workshoppar som har väckt stort intresse från medborgare, medarbetare och näringsliv.

Förvaltningen har genomfört medborgardialoger i flera byar för att identifiera viktiga områden för utveckling av friluftslivet. Under året har kommunen även startat Lona-projekt för Rompa och leder.

En satsning på friluftsliv i Umeåregionen, ”Hållbar ledutveckling i Umeåregionen”, påbörjades och ska bidra till en uppfräschning av Vännforsleden och Långforsens strövområde 2023–2024. Satsningen finansieras av Jordbruksverket.

Vännäs kommun har en omfattande pendling både från och till kommunen. Knappt 2 000 invånare arbetspendlar till Umeå kommun och drygt 900 invånare från andra kommuner, främst Umeå, arbetspendlar in till Vännäs kommun.

Vännäs kommuns verksamheter är av god kvalitet

Enligt medborgarundersökningen tyckte 89,1 procent av medborgarna att kommunen sköter sina verksamheter mycket bra eller ganska bra. Det är ett resultat som är högre än snittet för riket. Särskilt nöjda är medborgarna med kommunens barnomsorg, skola, gymnasieskola och vuxenutbildning. Vidare fick biblioteksverksamheten och räddningstjänsten väldigt goda resultat.

Ett område med lite sämre resultat är underhållet av den offentliga miljön. Positivt är att resultatet förbättrats betydligt sedan den senaste medborgarundersökningen 2021.

Området med sämst resultat var jämlikhet och integration där medborgarna ger låga betyg för hur kommunen jobbar med att minska diskrimineringen i samhället, förbättra toleransen för människors olikheter, samt förbättra integration och delaktighet. Men även här hade Vännäs, trots de låga resultaten, ett betydligt bättre resultat än riket.

Nämnderna nådde inte sina egna kvalitetsmål fullt ut.

Vännäs kommun har ett väl utvecklat näringsliv och företagande

När det offentliga konkurrerar med privata företag, och det finns risk för att det sker på ojämna villkor, kallas det för osund konkurrens. Vännäs kommun har med hjälp av en extern utredare granskat om kommunen och dess bolag bedriver osund konkurrens gentemot det privata näringslivet. Utredningen rör de momspliktiga verksamheter som bedrivs och omfattar tre år. Granskningen visade att det inte förekommer något som står i strid med gällande lagar. Däremot visade granskningen att det kan finnas olika politiska uppfattningar när det gäller om vissa verksamhetsområden är lämpliga för konkurrens eller inte. Områdena som pekades ut var bland annat prissättningen av måltider, tillhandahållande av lokalvård och fastighetsförvaltningstjänster till externa parter. Efter granskningen har kommunen tagit fram rutiner för att säkerställa att det inte sker någon osund konkurrens.

Det stora regionala näringslivsprojektet Attrahera flera har startat med Vännäs som projektägare. Projektet ska bidra till en attraktiv region med fler konkurrenskraftiga och växande små och medelstora företag samt mikroföretag, med välutvecklade kluster och ekosystem. Projektet ska även utveckla nya hållbara affärsmodeller för mer jämlik attraktions- och konkurrenskraft. Tillväxtmöjligheterna för företagen i kranskommunerna ska öka och fler affärsrelationer ska skapas. Målgruppen är små och medelstora företag.

I Vännäshandlarna ekonomisk förening ingår bland annat Vännäs kommun, fastighetsägare och företagare. Föreningen verkar för ett levande centrum och har genomfört en rad aktiviteter, bland annat under rally-VM och skyltsöndagen.

Näringslivsrådet, som består av lokala banker, representanter från företagarna, handlarna, LRF och Vännäs kommun ses regelbundet för dialog i olika frågor.

Kommunen fortsätter att ha ett bra näringslivsklimat. Vännäs hamnade på plats 101 i Svenskt Näringslivs rankning vilket var en förbättring med en plats från 2022. Det innebar en femteplats i länet. Företagarnas sammanfattande omdöme av näringslivsklimatet i Vännäs var 3,8 (av 5), vilket var högre än genomsnittet i Sverige (3,46). De tre viktigaste åtgärderna som näringslivet föreslår för att förbättra näringslivsklimatet är fler bostäder, bättre vägnät och kortare handläggningstider.

Som nämnts ovan har kommunen också arbetat tillsammans med företagare och Vännäs Fastigheter AB för att skapa ett attraktivare och trevligare centrum.