Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning
I början av 2020 fanns tydliga signaler på att konjunkturen höll på att mattas av. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) räknade då med att Sverige skulle gå in i en mild lågkonjunktur mot slutet av 2020 och att den skulle fortsätta 2021. Vid den tiden kunde ingen förutspå den samhällskris som skulle uppstå på grund av spridningen av covid-19, som tog fart i mars 2020. Pandemikrisen orsakade en omedelbar och kraftig konjunkturnedgång förra våren, och för kommunen innebar det kraftigt försämrade skatteunderlagsprognoser för 2020 och de närmaste åren därefter. Regeringen beslutade om en rad åtgärder för att lindra de negativa effekterna av pandemin och bidrog med stora resurser till kommuner och regioner, både i form av ökade generella statsbidrag (för Kalix kommuns del 29,9 mkr 2020) och löftet att stå för alla merkostnader för covid-19-pandemin inom hälso- och sjukvården samt äldre- och funktionshinderomsorgen. Dessutom har staten under merparten av tiden sedan pandemins utbrott ansvarat för kommunernas och regionernas kostnader för sjukfrånvaro, till en början hela kostnaden och senare delar av kostnaden. Åtgärderna fick resultatprognoserna att svänga ordentligt under 2020, från ett förmodat minusresultat till ett plusresultat. Även prognoserna om pandemins konsekvenser för skatteintäkterna lindrades under hösten och prognoserna fortsatte förbättras hela 2021. En oväntat snabb återhämtning av den svenska ekonomin har nu skett, med ökade skatteintäkter som följd. Skatteunderlagsprognoserna har justerats upp successivt under 2021 och ökningen har varit omöjlig att förutse eller budgetera för. Kalix kommun redovisade 26,8 mkr högre skatteintäkter än budgeterat för 2021. Kommunsektorn har också haft positiva finansnetton på grund av det låga ränteläget och den rekordartade värdeutvecklingen för placeringar i värdepapper och aktier under 2021.
Efter årsskiftet har börsen fallit och det har fortsatt ännu mer efter den ryska invasionen av Ukraina. Högre kostnader för energi, drivmedel och livsmedel kommer att påverka samhället och kommunen. Skolmåltider, mat inom äldreomsorgen, skolskjutsar, driftkostnader för de kommunala fastigheterna och så vidare fördyras. Flyktingar och migranter kommer att nå Sverige. Förhoppningsvis kan de matchas med arbetstillfällen, och skolor och förskolor får ta emot nya elever. De samhällsekonomiska konsekvenserna beror helt på vilken vändning kriget tar. Svängningar i skatteunderlagsprognoserna kan uppstå igen, förutom att kommunens utgifter ökar.
Kommunal utdebitering
Den primärkommunala genomsnittliga skattesatsen för hela riket var 20,67 procent 2021, en liten sänkning jämfört med 20,72 procent 2020. Skattesatsen i Kalix kommun var oförändrad på 22,55. Övertorneå har den lägsta kommunalskatten av länets 14 kommuner med 21,75 procent medan Arjeplog och Pajala har den högsta med 23,50 procent. Länssnittet var 22,57 procent, vilket var oförändrat då inga kommuner i Norrbotten ändrat sin skattesats sedan föregående år. Tillsammans med regionskatten för Kalix uppgick den totala skatten för 2021 till 33,89 procent, vilket var oförändrat jämfört med föregående år. Genomsnittet i landet var 32,24 procent (33,16 procent 2020). Dorotea har den högsta totala skattesatsen med 35,15 procent (samma 2020) medan Österåker hade landets lägsta skatt, 28,98 procent (29,18 procent).
Skattesats till kommun
| Skattesats i procent | 2021 | 2020 | 2019 | 2018 |
|---|---|---|---|---|
| Hela riket | 20,67 | 20,72 | 20,70 | 20,74 |
| Norrbottens län | 22,57 | 22,57 | 22,57 | 22,57 |
| Arjeplog | 23,50 | 23,50 | 23,50 | 23,50 |
| Arvidsjaur | 22,80 | 22,80 | 22,80 | 22,80 |
| Boden | 22,60 | 22,60 | 22,60 | 22,60 |
| Gällivare | 22,55 | 22,55 | 22,55 | 22,55 |
| Haparanda | 22,50 | 22,50 | 22,50 | 22,50 |
| Jokkmokk | 22,95 | 22,95 | 22,95 | 22,95 |
| Kalix | 22,55 | 22,55 | 22,55 | 22,55 |
| Kiruna | 23,05 | 23,05 | 23,05 | 23,05 |
| Luleå | 22,50 | 22,50 | 22,50 | 22,50 |
| Pajala | 23,40 | 23,50 | 23,50 | 23,50 |
| Piteå | 22,25 | 22,25 | 22,25 | 22,25 |
| Älvsbyn | 22,45 | 22,45 | 22,45 | 22,45 |
| Överkalix | 22,80 | 22,80 | 22,80 | 22,80 |
| Övertorneå | 21,75 | 21,75 | 21,75 | 21,75 |
Utveckling skatteunderlag
Skatteunderlaget har återhämtat sig 2021 och SKR bedömer att det underliggande skatteunderlaget ökade med 5,3 procent 2021, vilket är en kraftig återhämtning i jämförelse med det svaga 2020. Ökningstakten var högre 2021 och i prognosen för 2022 högre än genomsnittet för de tio senaste åren. Att lönesumman ökat starkt är den viktigaste orsaken. Pensionerna bidrar också till ökningen genom en ovanligt stor höjning av inkomstindex. Den faktiska ökningen är dock mindre på grund av en höjning av grundavdragen för de som fyllt 65 år. SKR:s scenario för arbetsmarknaden är att Sverige når konjunkturell balans 2023 och då ökar inte antalet arbetade timmar lika snabbt som 2021, däremot innebär det begränsade arbetskraftsutbudet att lönerna ökar snabbare. Den totala effekten på löneinkomsterna är att ökningstakten avtar och skatteunderlaget väntas växa i en långsammare, mer normal takt.
Skatteunderlagstillväxt och bidrag från vissa komponenter
Källa. Skatteverket
Skatteunderlaget utgörs av summan av beskattningsbar förvärvsinkomst för kommunens medborgare. Skattekraften beräknas som skatteunderlag i kronor per invånare vid taxeringsårets ingång. Skatteunderlaget utgörs av summan av beskattningsbar förvärvsinkomst för kommunens medborgare.
Skattekraften beräknas som skatteunderlag i kronor per invånare vid taxeringsårets ingång. I Kalix ökade den genomsnittliga skattekraften för taxeringsåret 2021 till 210 440 kr per invånare från 207 397 kr året innan. Riksmedelvärdet var 225 197 kr och Kalix skattekraft var därmed 93 procent av den. Variationerna mellan kommunernas skatteunderlag är stora. I Norrbotten har Kiruna och Gällivare de högsta skattekrafterna på 252 211 kr respektive 256 164 kr per invånare, vilket överstiger riksmedelvärdet. Högst skattekraft i landet finns i Danderyd, 413 027 kr för 2021, vilket är 183 procent av riksmedelvärdet 2021.
Befolkning
För kommunens ekonomi har befolkningsutvecklingen en avgörande betydelse. Kommunens skatteintäkter och statsbidrag bygger i hög grad på hur stor befolkningen i kommunen är. Från 1980 har kommunen haft en vikande befolkningsutveckling. Födelsenettot har sedan babyboomen i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet varit negativt medan flyttnettot fram till och med 2017 varit positivt. Åren 2018 och 2019 var det negativt för att återigen vända till ett positivt flyttnetto de två senaste åren.
Invånarantalet var vid årsskiftet 15 768 personer, 44 (74) färre än föregående år. Under året flyttade 673 (611) personer till Kalix och antalet utflyttade uppgick till 669 (609). Flyttnettot slutade på +34 personer, vilket ska jämföras med +2 föregående år och –111 personer 2019. Flyttströmmarna till och från kommunen skiljer sig åt mellan olika åldersgrupper. Under 2021 föddes 135 barn, 12 färre än 2020. Antalet avlidna var 229 (226).
Befolkning åren 1970–2020
| År | Befolkning |
|---|---|
| 1970 | 18 199 |
| 1980 | 19 599 |
| 1990 | 19 241 |
| 2000 | 17 995 |
| 2005 | 17 483 |
| 2010 | 16 740 |
| 2015 | 16 248 |
| 2020 | 15 812 |
Åldersstruktur
| Ålder | 2021 | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 |
|---|---|---|---|---|---|
| 0–9 | 1 459 | 1 438 | 1 431 | 1 440 | 1 459 |
| 10–19 | 1 581 | 1 613 | 1 629 | 1 684 | 1 700 |
| 20–29 | 1 483 | 1 508 | 1 556 | 1 646 | 1 686 |
| 30–39 | 1 650 | 1 614 | 1 555 | 1 499 | 1 429 |
| 40–49 | 1 667 | 1 671 | 1 734 | 1 802 | 1 912 |
| 50–59 | 2 196 | 2 226 | 2 246 | 2 266 | 2 224 |
| 60–69 | 2 239 | 2 262 | 2 272 | 2 328 | 2 420 |
| 70–79 | 2 161 | 2 196 | 2 222 | 2 183 | 2 142 |
| 80 år och äldre | 1 332 | 1 284 | 1 241 | 1 210 | 1 197 |
| Totalt | 15 768 | 15 812 | 15 886 | 16 058 | 16 169 |
Befolkningsförändringar
| 2021 | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Antal födda | 135 | 147 | 141 | 132 | 144 |
| Antal döda | 229 | 226 | 206 | 235 | 233 |
| Födelseöverskott | – 94 | – 79 | – 65 | – 103 | – 89 |
| Antal inflyttade | 673 | 611 | 581 | 619 | 767 |
| Antal utflyttade | 639 | 609 | 692 | 629 | 735 |
| Flyttningsnetto | 34 | 2 | – 111 | – 10 | 32 |
| Justering | 16 | 3 | 4 | 2 | 3 |
| Befolkningsförändring | 44 | – 74 | – 172 | – 111 | – 54 |
Flyttningsnetto
| 2021 | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 | |
|---|---|---|---|---|---|
| 0–9 år | 20 | 28 | – 9 | 12 | 27 |
| 10–24 år | – 24 | – 61 | – 69 | – 39 | – 25 |
| 25–64 år | 41 | 53 | – 20 | 57 | 28 |
| 65–69 år | 6 | – 1 | 5 | – 10 | 4 |
| 70 år och uppåt | – 9 | – 17 | – 18 | – 8 | – 2 |
| Totalt | 34 | 2 | – 111 | – 10 | 32 |
Riskbedömning
Omvärldsrisker och verksamhetsrisker
I Kalix kommuns budgetprocess ingår en omvärldsbevakning där varje nämnd beskriver hur omvärlden förändras vad gäller deras verksamheter och vilka hot och möjligheter, styrkor och svagheter som verksamheterna har, exempelvis möjlig samverkan med andra kommuner, regionen eller andra aktörer, klimathot och klimatanpassning, digitalisering och ny teknik. Sist i detta kapitel kommenteras den aktuella omvärldsrisken som utgörs av Rysslands invasion av Ukraina.
Socialnämnden lyfter att demografin påverkar verksamheten då andelen äldre i befolkningen ökar. Den största ökningen sker fram till 2030. En utredning kring särskilda boenden (säbo) i Kalix är beslutad i socialnämnden och skickad till fullmäktige hösten 2021. I utredningen om att bygga ett nytt särskilt boende framfördes att nämnden inte har medel för att kunna säkra driften av fler säboplatser. Blir det aktuellt att öppna ett nytt särskilt boende 2023 och framåt behöver äldreomsorgen tillföras medel, vilket generellt kräver besparingar i andra verksamheter.
Kommunens nya fordonspolicy innebär att stora delar av förvaltningens bilflotta ska bytas ut till elbilar 2022 och 2023. Elbilar är dyrare att köpa eller leasa, men driftkostnaderna beräknas bli lägre. Vinsterna är naturligtvis också miljömässiga. Det behövs dock laddningsinfrastruktur för förvaltningens laddning av de nya elbilarna. En verksamhetsrisk kan finnas om det inte finns tillräckligt med reservkraft så att bilar kan laddas och användas i hemtjänsten vid elavbrott. En annan risk är att verksamheten inte lyckas med rotationen av bilar för att maximera den kostnadsbesparande effekten av billigt drivmedel, som ska balansera de ökade kapitalkostnaderna på grund av dyrare anskaffning.
Kommunen har även stora socioekonomiska utmaningar. Psykisk ohälsa ökar i alla åldrar, unga vuxna med samsjuklighet ökar, liksom komplexiteten med psykisk sjukdom i kombination med missbruk eller beroende av alkohol och narkotika. Samsjuklighet ställer större krav på utbudet av insatser och olika boendeformer. En tydlig generationsväxling syns där det går att urskilja två skilda grupper: Den ena gruppen är de som tidigare vistats på institution och/eller levt mindre integrerat i samhället. Den andra är det som socialförvaltningen kallar integrationsgenerationen, det är den yngre generationen som har svårare att godta och att bli identifierade eller klassificerade som funktionsnedsatta och att acceptera dagens samhälle. Det är inte en självklarhet att de tar emot det stöd socialförvaltningen kan erbjuda, trots att de har svårt att klara sig och även riskerar att råka illa ut. Förvaltningen ser att de behöver utveckla stöd och hjälp till individer som har komplexa behov i en form av öppen verksamhet utan biståndsbeslut där människor kan få en meningsfull vardag och stärka förmågor och färdigheter.
Individ- och familjeomsorgens ekonomi påverkas i hög grad av kostnader för placeringar. Det är en stor utmaning att hitta lämpliga placeringar. Antalet ärenden där det förekommer våld ökar, vilket medför fler placeringar av både barn och vuxna. Antalet grova våldsbrott är högt och eskaleras av en ökad mängd droger i omlopp. Från 15 våldsrelaterade ärenden 2019, ökade antalet till 28 år 2020. Ökningen har fortsatt 2021 till 39 ärenden per den 17 november 2021. Antalet anmälningar om prostitution och ”sugardejting” ökar, något som uppmärksammats i större städer och som nu sprider sig till Kalix.
Bostadsbristen har minskat men kvarstår. Socialförvaltningen kan fortsatt få svårt att tillhandahålla bostäder till vuxna med funktionshinder, missbruk och psykisk ohälsa. Försörjningsstödet ökar, främst i gruppen ensamstående män.
Utvecklingen av en nära vård pågår på lokal, regional och nationell nivå. Det är ett nytt sätt att arbeta med hälsa, vård och omsorg. Den närmaste vården är den som patienten/brukaren kan ge sig själv – egenvården – samt det stöd kommuner och regioner kan ge för att möjliggöra det. En mer tillgänglig, närmare vård kan tillsammans med nya arbetssätt i vården innebära att resurserna inom vård och omsorg kan användas bättre och därmed räcka till fler. Utgångspunkten måste vara individens behov och upplevelse av närhet till stöd. Kalix kommun kommer att påverkas av reformen och en styrgrupp är skapad för en nära-vård-modell i Östra Norrbotten där Kalix är representerade. Målbilden är antagen och en projektplan för Östra Norrbotten är politiskt antagen.
Kompetensförsörjningen är ett fortsatt stort problem. Det är tidvis svårt att rekrytera socionomer till barn och unga, en utmaning kommunen arbetat med i många år. För att klara de lagstiftade utredningstiderna krävs att förvaltningen periodvis hyr in personal, vilket ökar kostnaderna. En av kommunens stora utmaningar är att säkerställa kompetensförsörjningen för hela socialförvaltningen och andra verksamheter i framtiden.
Skolan har svårt att rekrytera personal till alla verksamheter. Kommunen kan inte konkurrera med lönerna hos statliga Johannisberg som bygger ut sin verksamhet, med folkhögskolan, Norrskenets friskola samt kringliggande kommuner. I Lärarförbundets senaste rankning hamnade Kalix på plats 228 vad gäller lönenivå.
Lärarbristen illustreras i diagrammet nedan som visar beräknat examinationsbehov och beräknad examination 2021–2035, efter program och inriktning på lärarutbildningen.
Det finns en bristande matchning mellan utbud och efterfrågan på yrkesutbildade från gymnasiet, samtidigt som behovet är stort av yrkesutbildade för att klara kompetensförsörjningen till välfärd och näringsliv. En ny princip i skollagen innebär att arbetsmarknadens behov ska vägas in när huvudmän, såväl offentliga som enskilda, bestämmer vilka utbildningar som ska erbjudas och antalet platser på dessa. För ett godkännande av enskilda huvudmän i gymnasieskolan ska utbildningen bidra till kompetensförsörjningen. Kommunerna ska samverka med minst två andra kommuner om planering, dimensionering och erbjudande av utbildning.
En likvärdig tillgång till digitala verktyg och resurser ska finnas inom skolan och skolan ska främja daglig rörelse. Om skolan inte lyckas med detta innebär det naturligtvis risker för barn som växer upp utan de båda delarna.
Vatten och avlopp (VA) och gator och vägar bedöms kräva vardera en investeringsram på 20 mkr årligen för att upprätthålla service och följa underhållsplaner. Persontrafiken med tåg mellan Haparanda och Luleå startade 2021, och kommunen behöver vara aktiv gentemot Trafikverket i frågan om att upprusta stationen i Morjärv.
Den digitala utvecklingen är en mycket stor möjlighet men också en utmaning, att ställa om verksamheterna i den takt som krävs för att tillgodose medborgarnas behov av digitala tjänster, lättillgänglig information via rätt plattformar och vid rätt tidpunkt. Säkerhetsaspekten är en stor risk med digitaliseringen och samhället måste hitta vägar för säkrare lösningar som inte lika lätt kan angripas av hackare och med en hög och jämn driftsäkerhet.
De ökade oroligheterna i världen antas öka säkerhetsenhetens arbetsuppgifter. Nya överenskommelser 2023 för krisberedskap och civilt försvar medför även nya prioriterade arbetsuppgifter som kontinuitetshantering, krishantering och säkerhetsskydd. Kommunen behöver förbättra förmågan att hantera extraordinära händelser där flera viktiga samhällsfunktioner slås ut, vilket kräver att kommunen strategiskt bygger upp en reserv av följande beroenden:
- Reservbränsle (diesel): Kommunens räddningstjänst och reservkraftverk behöver reservbränsle för att kunna fungera. I dagsläget förlitar sig kommunen på dagliga leveranser till tankstationer som själva inte har någon beredskap.
- Reservkraftverk: Detta finns inom vissa verksamheter men kommunen behöver kraftigt öka tillgången till nödkraft inom till exempel skola och strategiska platser i samhället och i byarna.
- Livsmedel: I nuläget finns ingen beredskap inom livsmedel. För att kunna förse verksamheterna med mat vid bristande leveranser föreslår kommunen en krismatsedel med lagerhållen mat för en vecka. Maten införlivas sedan i den ordinarie matsedeln för att få ett flöde i den lagerhållna maten.
Om kommunen inte klarar att genomföra detta strategiska arbete förblir leveransen av välfärd sårbar.
Ukrainakrisen
Samhället får förbereda sig på att de spänningar som råder i Europa och Sveriges närområde kommer att pågå lång tid framåt, och myndigheter och andra aktörer med ansvar för samhällsviktig verksamhet måste vara vaksamma, säkerställa sin uthållighet och minska sårbarheter för att kunna klara stora påfrestningar. Åtgärder som kan stärka det civila försvaret behöver tidigareläggas. När detta skrivs, i början av mars 2022, beskrivs läget Sverige befinner sig i som en allvarlig säkerhetspolitisk situation, men Försvarsmakten bedömer att risken för ett väpnat angrepp på kort sikt är låg. Hos befolkningen finns en ökad upplevd oro och otrygghet. Den mest sannolika händelseutvecklingen i Sverige är för närvarande fler migranter till landet, länet och kommunen, fortsatt stigande drivmedels- och elpriser, påverkan på livsmedelsförsörjning och försörjningskedjan, risk för hot mot människor med ryskt ursprung, information kan påverkas och störningsaktioner kan ske mot banker, myndigheters webbplatser med mera. Cyberattacker mot samhällsviktig verksamhet får stor påverkan om de inträffar.
EU har beslutat att aktivera massflyktsdirektivet och antalet människor på flykt ökar för varje dag. Migrationsverket börjar få fullt i sina boenden och presenterar scenarion där många tiotusentals boendeplatser kan krävas de närmaste månaderna. För kommunen är en flyktingkris en stor utmaning och kräver att organisationen snabbt kan växa för att ta hand om flyktingar. Svårigheter med kompetensförsörjningen är en risk även i detta sammanhang.
Om kriget drar ut på tiden innebär det en konjunkturnedgång. Olje- och livsmedelspriser slår mycket hårt mot samhällsekonomin genom att hushållens köpkraft försämras och det leder till lägre produktion hos företagen.
Övergripande om finansiella risker
Finanspolicyn är ett övergripande ramverk som reglerar och styr Kalix kommuns finansverksamhet. Policyn beskriver hur de olika riskerna kopplade till finansiering (ränterisk, refinansieringsrisk, valutarisk samt motpartsrisk) såväl vid upplåning som placering av överskottslikviditet ska godkännas och hanteras av Kalix kommun. Policyn utgår från kommunallagen 11 kap. 2 § som anger att kommunen ska förvalta sina medel på ett sätt som tillgodoser krav på god avkastning och betryggande säkerhet. Lagen säger också att kommunfullmäktige ska besluta om riktlinjer för medelsförvaltningen och för förvaltningen av medel avsatta för pensionsförpliktelserna. Riktlinjerna ska ange hur medlen ska förvaltas, tillåten risk vid placering av medlen, samt hur kommunen ska följa upp och kontrollera förvaltningen.
Risken för att räntekostnaderna för kommunens långfristiga lån ska öka är nu reell. Ränteläget har varit lågt under en lång tid och räntan väntas nu vända uppåt. Vad gäller kommunens finansiella tillgångar, placeringen av framtida pensionsmedel, följer placeringarna kommunens policy och riktlinjer som tillåter en exponering mot aktiemarknaden. Normalfördelningen är 40 procent mot aktier och 60 procent i räntebärande instrument. Här finns en risk för nedgång av värdet på grund av volatilitet på aktiemarknaden. Pandemins utbrott i början av 2020 påverkade finansmarknaden väldigt starkt och värdet på placeringarna gick ner med 14 procent, men återhämtade sig redan under sommaren. År 2021 har börsen stigit kraftigt, men redan i början av 2022 har den vänt neråt och när Ukraina invaderades dök den ytterligare. Det är alltid en påtaglig risk vid exponering mot aktiemarknaden och med den nya lagen om kommunal bokföring och redovisning från och med 2019 påverkar såväl ned- som uppgångar kommunens resultaträkning även som orealiserade förluster eller vinster. I kommunens balanskravsutredning exkluderas dock dessa, vilket innebär att ett negativt resultat på grund av en nedgång på aktiemarknaden normalt inte behöver återställas inom tre år.
Borgensåtaganden
Kommunens totala engagemang i borgensåtaganden uppgick per den 31 december 2021 till 820,6 mkr (797,9 mkr), vilket är en ökning med nästan 23 mkr jämfört med föregående år. De kommunala bolagen har förändrat sina lån på följande sätt: Stiftelsen Kalixbostäder har utökat sina lån med 20 mkr under året, Kalix Industrihotell AB har amorterat med 3 mkr och Brandstationen Kalix 21:1 AB har tagit nya lån med 7 mkr. Bostadsrättsföreningarna har sammanlagt minskat de lån kommunen borgar för med 1 mkr och det totala åtagandet till de fyra föreningarna uppgick till 45,0 mkr vid årsskiftet.
Kommunfullmäktige har beslutat om en borgenspolicy, förutom den mer övergripande finanspolicyn, där det framgår vilka förutsättningar som ska uppfyllas för att kommunen ska bevilja en kommunal borgen. Det är också kommunfullmäktige som fattar dessa beslut.
Tillsammans med pensionsförpliktelser intjänade före 1998 uppgick kommunens samlade ansvarsförbindelser till 1 229,4 mkr (1 220,8 mkr), det vill säga 1,2 miljarder. Pensionsförpliktelserna som inte upptagits i balansräkningen uppgick till 408,8 mkr inklusive löneskatt. Motsvarande förpliktelse för 2020 var 422,9 mkr. Minskningen beror på att pensioner plockats ut och att diskonteringsräntan legat fast.
Riskbedömning
Ett kommunalt borgensåtagande är ett stöd från kommunen till en icke kommunal verksamhet. Ett sådant borgensåtagande är inte obligatoriskt eller tvingande för kommunen. Stöd i form av borgen får kommunen bara ge för verksamhet som kommunen skulle kunna bedriva i egen regi. Kommunal borgen ska dock tillämpas restriktivt, eftersom ett borgensåtagande alltid innebär ett risktagande. Kommunens beslut att ingå ett borgensåtagande ska alltid föregås av en noggrann analys och bedömning av den risk som borgensåtagandet medför för kommunen.
Vid tecknande av kommunal borgen bör kommunen, om möjligt, kräva säkerhet från låntagaren/gäldenären för hela eller delar av borgensåtagandet.
Stora borgensåtaganden medför en viss finansiell risk. Kalix kommun har infriat borgensåtaganden tidigare år, senast i oktober 2018 med 14,7 mkr till Kalix Golf AB i samband med bolagets konkurs.
Borgensåtagandena till de kommunägda bolagen Kalix Industrihotell AB (Kiab), Stiftelsen Kalixbostäder (Kalixbo), Kalix Nya Centrum KB (KNC) och Brandstationen Kalix 21:1 AB (BKAB) uppgår till 768,3 mkr (744,3 mkr). Det innebär att 94 procent av borgensåtagandena är säkerheter för lån i kommunens egna bolag. Borgensåtagandet till Kiab uppgick vid årsskiftet till 155,2 mkr, till Kalixbo 464,0 mkr och till KNC 142,1 mkr. Borgensåtagandena till de egna bolagen har ökat med 24 mkr. KNC har en hög skuldsättning och finansiella poster påverkar bolagets resultat kraftigt negativt. Då bolagets skuldsättning var oförändrad 2021 och förmodligen även i ett längre perspektiv poängterar KNC i sin rapportering att det är viktigt att jobba med affärsutveckling för att om möjligt öka intäkterna.
Av de totala borgensåtagandena avser 0,3 mkr (0,4 mkr) åtaganden för egna hem. Det är en minskning av riskexponeringen till privatpersoner med 32 tkr sedan föregående år. Det kommunala förlustansvaret utgör 40 procent av de beviljade krediterna för egna hem. Borgensåtagandena till bostadsrättsföreningarna uppgår till 45,0 mkr (46,0 mkr). De övriga borgensåtagandena avser säkerheter för lån till föreningar och övriga bolag med 7,1 mkr. Kommunen har för närvarande borgensåtaganden gentemot en förening respektive ett övrigt bolag och fördelningen är 50 tkr respektive 7,05 mkr (KF 2015-10-05 § 181).
Valutarisk
Med valutarisk avses risken att valutakursförändringar påverkar koncernens resultat och/eller kassaflöden på ett negativt sätt. Risken uppstår vid upplåning eller placering i utländsk valuta. Valutamarknaden har många aktörer, valutaaffärerna har låga transaktionskostnader och prisinformationen är ögonblicklig. I och med att priset på en marknad bestäms av utbud och efterfrågan är det svårt att förutse åt vilket håll priset förändras.
Lån upptas i svenska kronor i kommunkoncernen. År 2018 exponerades kommunen ändå för en betydande valutakursrisk, då Kalix Golf AB fortfarande hade sina lån i japansk valuta, och Kalix kommun hade ett borgensåtagande gentemot bolaget. Fram till att borgensåtagandet infriades per den 31 oktober 2018 på grund av Kalix Golf AB:s konkurs, ökade borgensåtagandet med 1,6 mkr på grund av växelkursförändringar.
Näringsliv och arbetsmarknad
Näringslivet i Kalix är differentierat och liknar på många sätt den moderna storstaden med en relativt jämn fördelning mellan tillverkande företag, företagsstödjande tjänster och ortstjänster. Näringslivet är i tillväxt och ligger i topp i länet i beviljade investeringsstöd. Det speglas även i andra sammanhang där enskilda Kalixföretag hävdar sig väl i olika jämförelser och ett antal företag har de senaste åren prisats för sina framgångar. Antalet aktiva aktiebolag har de senaste fem åren ökat med omkring 10 procent. Tillväxten i näringslivet har en relativt jämn fördelning mellan branscherna och bidrar till en differentierad arbetsmarknad som efterfrågar alla typer av kompetenser på alla nivåer. Sammantaget bidrar detta till kommunens stora attraktivitet som boendeort.
Branschbalans och fördelning av sysselsättningen
Branschbalans: Olika typer av kommuner
Fördelning av anställda i de olika sektorerna – exempelbild på olika fördelningar
| Storstadkommun | Industrikommun |
|---|---|
|
|
I Kalix ser branschbalansen ut på följande sätt:
Branschbalans
Andel anställda inom respektive sektor 2019
| Kalix kommun | Kalix kommun exkl BillerudKorsnäs AB | Kalix kommun (0-3 år) |
|---|---|---|
|
|
|
|
Kommentar: |
||
De största privata arbetsgivarna
| Antal anställda* | |
|---|---|
| Partbyggen i Kalix AB | 407 – 445 |
| Kalix Tele24 AB | 147 – 163 |
| Hö Allbygg AB | 101 – 116 |
| Byggmästare S.A. Englund AB | 103 – 123 |
| Anva Components AB | 65 – 79 |
| Forslund & Malmström AB | 47 – 55 |
| Modulsystem i Kalix AB | 40 – 51 |
* Lägsta och högsta antalet anställda i företagens bokslut tre år tillbaka.
Arbetsmarknad Norrbotten
Den öppna arbetslösheten i Norrbotten som andel av den registerbaserade arbetskraften i åldern 16–64 år, uppgick 2021 till 2,6 procent (3,5 procent 2020), eller 3 121 personer vid årets slut, en minskning med 1,3 procentenheter sedan förra årsskiftet. Andelen öppet arbetslösa i riket som helhet uppgick till 3,5 procent (4,6), vilket innebär att andelen öppet arbetslösa i Norrbotten var lägre än riket. Fler män än kvinnor är arbetslösa i Norrbotten, både till antal och som andel av arbetskraften per kön. Förhållandet är detsamma för riket.
I december 2020 hade Norrbotten 3 678 personer i olika program med aktivitetsstöd, vilket motsvarar 3,0 procent av arbetskraften. Motsvarande siffra för riket var 3,7 procent.
Lägst öppen arbetslöshet i länet har Gällivare med 1,5 procent (2,0), följt av Kiruna med 1,6 procent (2,4). Högst öppen arbetslöshet hade Haparanda med 4,2 procent (5,8) och därefter Överkalix med 3,6 procent (4,5).
Arbetsmarknad Kalix
Andelen öppet arbetslösa av den registerbaserade arbetskraften 16–64 år i Kalix var 2,9 procent per december 2021, vilket kan jämföras med 4,2 procent 2020. Antalet öppet arbetslösa i Kalix var 215 personer, 74 kvinnor och 141 män, vilket var 106 personer färre än föregående år.
Totalt 229 personer, 82 kvinnor och 147 män, deltog i olika program för arbetslösa, en minskning med 20 personer sedan 2020.
Den öppna arbetslösheten på 2,9 procent i Kalix är högre än Norrbottens 2,6 procent men under genomsnittet för riket på 3,5 procent. Arbetslösheten inklusive åtgärder i Kalix, 6 procent, var över länsgenomsnittet 5,6 procent och under riksgenomsnittet 7,2 procent.
Öppet arbetslösa 2012–2021 i åldern 16–64
| År | % i Kalix | % i riket |
|---|---|---|
| 2021 | 2,9 | 3,5 | 2020 | 4,2 | 4,6 |
| 2019 | 4,6 | 3,7 |
| 2018 | 2,9 | 3,8 |
| 2017 | 3,1 | 4,0 |
| 2016 | 3,7 | 4,0 |
| 2015 | 3,7 | 4,1 |
| 2014 | 3,4 | 4,3 |
| 2013 | 4,5 | 4,5 |
| 2012 | 4,8 | 4,6 |
Ungdomsarbetslöshet i Kalix
Antalet öppet arbetslösa ungdomar i Kalix, 18–24 år, minskade med 26 personer och uppgick i december 2021 till 28 personer, vilket är 3,8 procent (6,4) av åldersgruppen. I Norrbotten var motsvarande siffra 3,0 procent (4,1) och för riket 3,5 procent (4,8). Högst andel arbetslösa ungdomar bland de norrbottniska kommunerna hade Arjeplog med 6 procent (3,6).
Antalet arbetssökande ungdomar i programåtgärder i Kalix minskade med 15 till 38, vilket var 5,1 procent (6,3) av den registerbaserade arbetskraften. Haparanda hade högst andel ungdomar i programåtgärder i länet med 8 procent (10,1).
I december hade Kalix 66 arbetslösa ungdomar inklusive de som är i åtgärdsprogram med aktivitetsstöd, 41 ungdomar färre än 2020.
In- och utpendling
Enligt den senaste statistiken som avser 2020 pendlade 682 personer in till kommunen för att arbeta, jämfört med 744 personer 2019. Totalt 1 249 personer reste till en annan kommun för att arbeta (1 213 året innan). Av inpendlarna var 406 män och 276 kvinnor medan 862 av utpendlarna var män och 387 kvinnor.
Efter beslut i fullmäktige 2014 har de som studerar vid universitet möjlighet att få sina resekostnader subventionerade till 100 procent vid dagpendling. Detta gäller även studenter på folkhögskola som går utbildningar som inte finns på hemorten. Syftet är att uppmuntra fler Kalixbor att studera på universitet eller högskola och därmed öka kommunens konkurrenskraft. Under 2021 såldes 60 stycken 40-resors busskort via Luleå tekniska universitet för pendling mellan Kalix, Sangis, Töre och Luleå. Därutöver har 39 bidrag betalats ut för andra studier än vid Luleå tekniska universitet. Antalet busskort och bidrag har minskat mycket under åren 2020–2021, vilket troligen har att göra med restriktionerna på grund av pandemin.
Folkhälsa
Begreppet folkhälsa omfattar alla människor i Kalix kommun. Innebörden är att alla ska ha goda förutsättningar att vara friska och må bra. Det gäller inte bara den fysiska hälsan, utan även psykisk och social hälsa. Att få möjlighet att uppnå och bibehålla en god hälsa är en mänsklig rättighet. Det systematiska folkhälsoarbetet är viktigt för att förbättra folkhälsan i kommunen. Det handlar om att arbeta systematiskt och utifrån kunskap om vilka miljöer och faktorer som påverkar befolkningens hälsa besluta om och använda beprövade metoder. Det krävs också kunskap om ojämlika förutsättningar för god hälsa i befolkningen och ett folkhälsoarbete som kan kompensera för detta. Hälsans bestämningsfaktorer är många – kön, arv, ålder, sociala nätverk, inflytande, barns vuxenkontakt, relationer, socialt stöd, levnadsvanor, levnads- och arbetsvillkor, natur, miljö, ekonomi, kultur med mera.
Hälsoutmaningar i Kalix kommun är bland annat högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar, övervikt, fetma och låg fysisk aktivitet bland vuxna. Positivt för Kalix kommun är bland annat trygghet att gå ut själv, relativt få våldsbrott, lägre alkoholriskbruk än riket, bättre fysiskt välbefinnande, färre unga som har provat att röka cigaretter och hög andel i årskurs 9 som klarar kunskapsproven.
Kalix kommun har goda förutsättningar för en god hälsa då kommunen har blivit årets friluftskommun i Norrbotten vid flera tillfällen. År 2021 blev Kalix kommun än en gång utsedd till årets friluftskommun i Norrbotten, och dessutom nummer två i landet. Det finns även ett starkt föreningsliv som ökar tillit och delaktighet i samhället. Det bedrivs ett aktivt folkhälsoarbete med fokus på riskfaktorer och friskmiljöer inom förvaltningar och politikområden. Kommunen arbetar med ett gemensamt folkhälsoråd tillsammans med kommunerna i Östra Norrbotten. Folkhälsoarbetet utgår från kommunens förutsättningar, behov och ekonomi. En god folkhälsa i Kalix kommun innebär inte bara att invånarnas hälsa är så god som möjligt, utan även att de förebyggande friskvårdsinsatserna blir rättvist och jämlikt fördelade. Regelbunden fysisk aktivitet bidrar till ökat välbefinnande och ökad möjlighet att bevara funktionsförmågorna när man blir äldre. Det ger skydd mot många av de vanligaste sjukdomarna och bidrar till att minska övervikt.
Fritids- och kulturnämnden
Fritids- och kulturnämnden med förvaltning (FoK) bidrar med sin verksamhet till att öka kommunens attraktionskraft, ge ökad livskvalitet, utveckla kreativitet, integration och samhällsengagemang. Uppdraget är att öka Kalix kommuns attraktivitet genom att möjliggöra ett rikt kultur-, fritids- och idrottsliv som i sin tur bidrar till utveckling och tillväxt. FoK ska stärka Kalix kommuns identitet som en kultur-, fritids- och idrottskommun som lockar boende, inflyttare och besökare. Fritids- och kulturliv är en konkurrensfaktor när människor väljer var de vill bosätta sig. Människors krav på utbud av spännande fritid och kultur ökar. Mångfald är viktig för utveckling av både fritid, kultur och det civila samhället.
FoK är pådrivare och samordnare för kommunens folkhälsoarbete och arbetar ständigt med att öka tillgängligheten till fritids- och kulturaktiviteter. Särskilt barn- och ungdomsfrågorna är en prioriterad fråga i Kalix. Genom att samverka internt och externt nås målet att alla barn och unga ska kunna växa till hela människor.
Allmänna friskvårdssatsningar sker i olika former inom kultur, fritid, idrott och friluftsliv, liksom förebyggande insatser. I Kalix kommun finns ett rikt utbud av idrotts- och fritidsaktiviteter, upplevelser och rekreation under alla årstider. Friluftsliv, rekreation och folkhälsa går hand i hand. För att stärka människors fritids- och kulturaktiviteter samverkar FoK med kommunens andra förvaltningar, ideella föreningar, organisationer, entreprenörer och privatpersoner. Något som verkligen stärker folkhälsan är kommunens förebyggande arbete för en drogfri framtid. FoK ingår också i Kalix kommuns brottsförebyggande råd, som planerar och genomför förebyggande insatser.
Målgrupperna i folkhälsoarbetet är framför allt barn och unga. Levnadsvanor under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för hälsan under hela livet. En satsning som vänder sig till medborgare i samhället är Fritidsbanken, en samverkan med socialförvaltningen, där sport- och fritidsutrustning kan lånas kostnadsfritt. Det är en värdefull och uppskattad satsning för folkhälsan.
Kommunen har särskilda friskvårdserbjudanden för sina anställda i form av gymkort, fritt bad samt andra evenemang som Strandruset och Lilla Midnattsolstrampen. Kulturella evenemang som Kulturnatta och Sommarfesten är andra delar i friskvårdsarbetet.
Vid sidan av ett fokus på barn och unga är äldre en målgrupp som behöver mer riktade insatser.
Fritidsgården Frizon i Kalix jobbar målmedvetet med jämlikhet, integration och jämställdhet. Aktiviteterna är öppna för alla ungdomar från 13 till 20 år. Målet är att alla ska kunna delta i alla aktiviteter. Om ett kön är överrepresenterat i en aktivitet jobbar Frizon aktivt för att jämna ut skillnaden. År 2021 hade Frizon en jämn könsfördelning bland sina besökare. Att ha tillgång till många aktiviteter är en skyddsfaktor för att förebygga både ohälsa och risker för utsatthet, brottslighet med mera.
Utbildningsnämnden
Skolan är den enskilt viktigaste skyddsfaktorn för barn och unga och utbildningsnämnden arbetar systematiskt för att öka alla elevers måluppfyllelse. Inom CMAR-projektet sker även riktade insatser med att minska skillnaden mellan flickors och pojkars resultat.
En sammanställning av skolsköterskornas årliga hälsosamtal med elever i förskoleklass, årskurs 4, årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasieskolan visar på en försämring av flickors psykiska hälsa i årskurs 7 och gymnasiet årskurs 1. Samtidigt upplever många flickor en ökad stress och nedstämdhet, dålig sömn och dåliga kostvanor. Samma trend finns för pojkar även om den inte är lika markant. För pojkar ökar övervikt och fetma i gymnasieåldern. Skolans elevhälsa arbetar med flera hälsofrämjande och förebyggande insatser för att komma tillrätta med hälsoproblemen i samverkan med Region Norrbotten och Luleå tekniska universitets ”Hälsoskolan”. Andra förebyggande och främjande insatser som elevhälsan själv ansvarar för är Pax, ABC, Föräldrastöd för nyanlända, Värsta bästa nätet, Mindfulness, kost och sömn. Elevhälsan har även genomfört utbildningar i NPF-säkrad skola och i psykisk ohälsa för pedagoger. Tobaksfri duo är en återkommande insats. Elevhälsan har en hälsoinspiratör som arbetar brett med att få elever att röra sig mer, men också med att öka kunskapen om ergonomi hos både elever och personal.
Socialnämnden
Inom socialnämndens område arbetar verksamheterna med att främja folkhälsan. Senior alert är ett förebyggande arbetssätt vad gäller näringstillstånd, munhälsa, fall och trycksår. Inom äldreomsorgen erbjuds brukare munhälsobedömning som är en mycket viktig del i välmående och nutrition. En röd tråd inom socialnämnden är vardagsträning som sker både inom äldreomsorg och stöd och omsorg. Där är genomförandeplan ett viktigt verktyg som ska upprättas och följas upp tillsammans med brukaren. Aktiviteter kan vara träning i vardagen, även i grupp, samt kulturella inslag, på särskilt boende. Detta görs även i samarbete med andra aktörer. Stöd och omsorg jobbar med en aktiv vardag och ett hälsosammare och mer rörligt liv. Det kan vara friskvård för brukare flera gånger i veckan, schemalagda dagliga promenader samt en sundare kosthållning genom att äta gemensamma måltider. Ett visningsrum har skapats där medarbetare och medborgare kan bekanta sig med välfärdteknik som kan användas i förebyggande syfte. I visningsrummet har även grupper av medborgare haft rörelse- och sittgympa. Välfärdstekniken kan också förebygga ensamhet och öka tryggheten för individen. GPS-larm finns att tillgå som ger ökad trygghet vid promenader.
En ny boendeform för 65+ har också startats, Tallkronan. Där är innehållet uppbyggt utifrån att bevara och ta tillvara det friska utifrån evidensbaserade metoder. En fysioterapeut arbetar där och skapar aktiviteter för att främja folkhälsan tillsammans med de boende.
Informationsträffar har erbjudits till föräldrar, med personal från socialtjänsten, polisen, skolan och BUP kring barn och unga. Omfattningen är tre träffar med olika innehåll per grupp samt ABC-träffar med föräldrar.
Bekymringssamtal är gemensamma möten med polisen, för att i ett tidigt skede fånga upp ungdomar som befinner sig i riskmiljöer.
Medling för att undvika fortsatt brottslighet innebär att polisen informerar personer som gripits för brott om möjlighet till medling. Medling är ett frivilligt möte mellan en ung person under 21 år som begått brott och den som blivit utsatt för brottet. Den sker på neutral plats och leds av en opartisk person. Behandlare ansvarar för att informera om medlingsverksamheten, förmedla medlingsärenden och där parterna önskar, genomföra medling vid brott.
Familjerådgivning är en förebyggande insats och en självständig verksamhet utan myndighetsutövning. Familjerådgivning syftar till att bearbeta samlevnadskonflikter i parförhållanden och familjer.
Samverkan mot alkohol och droger i trafiken (SMADIT) är ett sätt att erbjuda personer med förmodad beroendeproblematik snabbt stöd. Polisen skickar omgående rapport när en person gripits för rattfylleri och individ- och familjeomsorgen kallar då snabbt in personen för samtal.
Rådgivande samtal via öppenvården syftar till att i ett tidigt skede hjälpa personer som önskar stöd och rådgivning om missbruk och medberoende.
Ungdomsmottagningen arbetar också med att snabbt fånga upp ungdomar med olika svårigheter. Mottagningen hålls två gånger i veckan tillsammans med regionen.
Familjecentralen är en samverkan för att i ett tidigt skede fånga upp familjer med olika behov av stöd och hjälpa dem till fortsatt stöd av rätt aktör.
Norrbus är ett koncept för att samverka och fördela ansvaret samt erbjuda rätt stöd tidigt.
Fältvandringar görs för att fånga upp ungdomar i riskmiljöer, särskilt under ”riskkvällar” som skollov och sommarfesten.
Samhällsbyggnadsnämnden
För personal inom räddningstjänsten finns lagkrav på fysisk arbetsförmåga. Den heltidsanställda brandpersonalen har schemalagd fysisk träning under sin ordinarie arbetstid. Deltidsanställd brandpersonal erbjuds möjligheter att upprätthålla sin fysiska arbetsförmåga genom att träna på fritiden i räddningstjänstens träningslokal. Den fysiska statusen på all operativ räddningspersonal kontrolleras två gånger per år av egna utbildade testledare, all personal genomgår även årliga hälsokontroller.
Driftledare inom park har arbetat med styrning och ledning där följande aktiviteter planeras: riktad medborgardialog mot flickor/kvinnor (aktuellt vid bland annat anläggning av skejtpark) samt aktiviteter för att skapa trygghet i det offentliga rummet. De verksamheter inom samhällsbyggnadsförvaltningen som har praktikplatser arbetar för att rikta dessa mot det kön som är underrepresenterat.
Kommunens drog- och alkoholpolitiska arbete och resultat
Trygghets- och preventionssamordnaren och fritids- och kulturförvaltningen har utarbetat ett förslag på en kommunövergripande ANDT-plan (alkohol, narkotika, dopning, tobak). Kalix kommun är en part i Östra Norrbottens folkhälsoråd som hösten 2019 antog en gemensam ANDT-handlingsplan. Arbetet med att verkställa planen fortsätter. Även riktade insatser till föräldrar har genomförts, samt en antilangningskampanj gemensamt med polisen.
Under 2021 genomförde förvaltningen månadsvisa digitala föreläsningar, ”Hej vuxen”, med möjlighet att chatta om ämnen som psykisk hälsa, föräldraskap, information om alkohol och narkotika, våld, vikten av fysisk aktivitet med mera.
Under våren genomförde kommunen en friskvårdssatsning till medborgarna i form av en tävling där fysisk aktivitet belönades med utlottning av olika priser.
Inför skolavslutningen har kommunen även tagit ett gemensamt tag med föreningar som hyr ut lokaler att tänka sig för innan de hyr ut till ungdomar inför examen.
Trygghets- och preventionssamordnaren har handlagt Ungdomsfonden och folkhälsobefrämjande bidrag till pensionärsföreningar.
Under våren och sommaren har förvaltningen initierat pilotprojektet ”Tunnelprojektet”, där ungdomar är med och påverkar utformning och genomförande av en gångtunnel i Djuptjärn.
Hela året har kommunen gjort olika utskick med information och tips till föräldrar via Schoolsoft och sociala medier. Även i det brottsförebyggande arbetet pågår en utveckling.
Kalix kommun har arrangerat ”En vecka fri från våld” för andra året, vilket är en viktig del i arbetet med en kommun fri från våld.
Pensionsförpliktelser och pensionsmedelsförvaltning
Kommunen tillämpar blandmodellen, vilket innebär att pensioner intjänade före 1998 utbetalas löpande och redovisas i resultaträkningen. För Kalix kommuns del innebar det en kostnad på drygt 26,7 mkr (27,7 mkr) exklusive löneskatt 2021. Utanför balansräkningen ligger ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser som intjänats före 1998 och som ännu inte betalats ut. Den beräknas enligt RIPS, Riktlinjer för pensionsskuldsberäkning, vilket är den beräkningsmodell som SKR antagit för pensionsförpliktelser, och uppgick per balansdagen till 329,0 mkr (340,3 mkr) exklusive löneskatt 2021.
Pensionsavgiften för den avgiftsbestämda ålderspensionen (för närvarande 4,5 procent av lönesumman) redovisas på det år som avgiften avser, alltså det år som den pensionsgrundande lönen som ligger till grund för beräkningen är intjänad. Förmånsbestämd del för inkomster över tak redovisas också löpande i resultaträkningen i form av en pensionsförsäkringsavgift. Löneskatt på 24,26 procent tillkommer för båda dessa poster.
Slutligen har kommunen en avsättning i balansräkningen som uppgick till 56,2 mkr (56,1 mkr) 2021. Denna minskar i takt med utbetalningarna men räknas upp årligen, därmed finns det en finansiell kostnad för denna balanspost redovisad i resultaträkningen.
| Total pensionsförpliktelse i balansräkningen, (mkr) | 2021 | 2020 | 2019 |
|---|---|---|---|
| Avsättning inklusive särskild löneskatt (pensioner intjänade från och med 1998) | 56,1 | 56,1 | 57,5 |
| Ansvarsförbindelse inklusive särskild löneskatt (pensioner intjänade till och med 1997) | 408,8 | 422,9 | 443,2 |
| Pensionsförpliktelse som tryggats i pensionsförsäkring | 73,6 | 66,0 | 68,5 |
| Pensionsförpliktelse som tryggats genom pensionsstiftelse | 0 | 0 | 0 |
| Summa pensionsförpliktelse | 538,5 | 545,0 | 569,2 |
| Förvaltade pensionsmedel – marknadsvärde, mkr | 2021 | 2020 | 2019 |
| Totalt pensionsförsäkringskapital | 96,8 | 88,9 | 82,5 |
| varav överskottsmedel | 11,8 | 6,6 | 6,1 |
| Totalt kapital pensionsstiftelse | 0 | 0 | 0 |
| Finansiella placeringar avseende pensionsmedel (egna förvaltade pensionsmedel) | 61,0 | 53,8 | 51,5 |
| Summa förvaltade pensionsmedel | 157,8 | 142,7 | 134,0 |
| Finansiering | 2021 | 2020 | 2019 |
| Återlånade medel, mkr | 380,7 | 402,3 | 435,2 |
| Konsolideringsgrad, % | 0,29 | 0,26 | 0,24 |
Beräkningar och underlag till ovan utförs av Skandikon respektive KPA.
Egna förvaltade pensionsmedel
| Belopp i mkr | Anskaffningsvärde 2021 | Marknadsvärde 2021 | Avkastning 2021 | Anskaffningsvärde 2020 | Marknadsvärde 2020 | Avkastning 2020 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Aktier svenska | 5,7 | 14,3 | 8,6 | 7,9 | 14,4 | 6,5 |
| Utländska placeringar | 12,4 | 14,4 | 2,0 | 4,4 | 10,4 | 6,0 |
| Summa aktier | 18,1 | 28,7 | 10,6 | 12,3 | 24,8 | 12,5 |
| Obligationer | 27,0 | 28,0 | 1,0 | 23,3 | 24,5 | 1,2 |
| Kort placering | 4,4 | 4,3 | – 0,1 | 4,4 | 4,4 | 0,0 |
| Summa räntebärande | 31,4 | 32,3 | 0,9 | 27,7 | 28,9 | 1,2 |
| Summa aktier och räntebärande fondandelar | 49,5 | 61,0 | 11,5 | 40,0 | 53,7 | 13,7 |
Kommunen gav i slutet av år 2000 Öhmans kapitalförvaltning AB i uppdrag att placera 20 mkr i pensionsmedel för att skapa långsiktig värdetillväxt. Marknadsvärdet på innehavet uppgick till 61,0 mkr (53,7 mkr) vid årsskiftet. Avkastningen under året uppgick till 13,59 procent (4,37 procent 2020).
De placerade pensionsmedlen har klassificerats som en finansiell anläggningstillgång eftersom innehavet enligt kommunfullmäktiges beslut har ett långsiktigt perspektiv. Placeringar av pensionsmedel tas numera upp till marknadsvärdet på balansdagen. De placerade pensionsmedlen har i balansräkningen därför redovisats till marknadsvärdet 61,0 mkr. De orealiserade vinsterna uppgick till 11,5 mkr (13,7 mkr) på balansdagen. Redovisningsprinciperna ändrades den 1 januari 2019. Före detta datum togs placeringar av pensionsmedel upp till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen. Den 31 december 2021 uppgick detta värde till 49,5 mkr (den 31 december 2018 uppgick detta värde till 36,1 mkr).
Finansiell analys
Budgetförutsättningar
Fullmäktige beslutade för budgetåret 2021 om ett utgiftstak på 99,5 procent, vilket baserades på beräknade skatteintäkter och utjämning i SKR:s senaste skatteunderlagsprognos inför budgetbeslutet i november 2020. I utgiftstaket inräknas alla verksamheters nettokostnader och det budgeterade resultatet uppgick till 5,0 mkr. I april 2021 beslutade fullmäktige i Kalix om en tilläggsbudget på 2 mkr, vilket höjde utgiftstaket till 99,7 procent.
Som kompensation för löneökningar finns en lönepott på 20 000 tkr som fördelas ut till nämnder och styrelse. Budgeten innehåller ingen kompensation för allmän prisstegring. Minskning av låneskulden sker via likviditeten.
Särskilda anslag har tilldelats kommunstyrelsen med 1,5 mkr för förstudie Malören och utveckling av webbplatsen www.kalix.se, till samhällsbyggnadsnämnden med 1,35 mkr för insamling av skrotbilar samt för att täcka de höjda försäkringskostnaderna tills internhyran kunde revideras. Socialnämnden fick tilläggsanslag på 100 tkr för kvinnojouren och fritids- och kulturnämnden fick 50 tkr för bidrag till Nyborgs SK.
Inför 2021 minskades kommunstyrelsens budgetram med 50 tkr och utbildningsnämndens ram minskades med 4 mkr, samhällsbyggnadsnämnden fick utökad ram med 3,88 mkr, fritids- och kulturnämnden +500 tkr, och socialnämnden fick ramökning med 4,4 mkr. Alla nämnder utom socialnämnden har också haft effektiviseringskrav inkluderade i ramförändringarna.
Investeringsbudget
Den totala investeringsbudgeten 2021 exklusive VA uppgick till 87 448 tkr (87,4 miljoner) fördelade på samhällsbyggnadsnämnden 70,4 mkr, utbildningsnämnden 4,35 mkr, socialnämnden 3,75 mkr, kommunstyrelsen 4,25 mkr samt fritids- och kulturnämnden 4,65 mkr. Utöver detta har VA-försörjning och renhållning tilldelats 31 mkr. Investeringarna i de avgiftsfinansierade verksamheterna VA och renhållning liksom nyinvesteringar och underhåll (20 + 10 mkr) kan lånefinansieras om det finns likviditetsbehov, enligt beslut i kommunfullmäktige. Inga nya lån har dock upptagits 2021.
Årets resultat
Årets redovisade resultat var ett överskott på 61,6 mkr (mer detaljerad analys finns i avsnittet Driftredovisning). Det justerade balanskravsresultatet (se vidare i avsnittet Balanskravsresultat) var ett överskott på 53,3 mkr, vilket medför att kommunen uppfyllde lagens balanskrav eftersom intäkterna översteg kostnaderna. Kommunen har inga tidigare underskott att återställa. Årets redovisade resultat innebär att kommunen höll sig under fullmäktiges antagna utgiftstak på 99,7 procent (inklusive tilläggsbudgeten på 2 mkr) då årets nettoutgifter slutade på 94,5 procent (95,2 procent enligt måttet för balanskravsresultat) i förhållande till skatteintäkter och bidrag.
Redovisat resultat enligt resultaträkningen, mkr
| År | Belopp i mkr |
|---|---|
| 2021 | 61,6 |
| 2020 | 48,9 |
| 2019 | 28,3 |
| 2018 | 6,9 |
| 2017 | 74,9 |
| 2016 | 33,7 |
Resultatutjämningsreserv
År 2013 beslutade kommunfullmäktige (KF § 155–156 2013-09-16) att införa en resultatutjämningsreserv (RUR) och avsättning till reserven för åren 2010, 2011 och 2012. Beslutet för de tre åren visade att det fanns 10 mkr som kunde avsättas. Resultatet 2013 medgav ingen avsättning till RUR medan resultatet 2014 innebar att 7,3 mkr togs i anspråk och då återstod 2,7 mkr. Det var möjligt eftersom kommunallagen säger att medel från RUR får användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Ett sätt att ta reda på var det enskilda året befinner sig i konjunkturcykeln är att jämföra utvecklingen av det årliga underliggande skatteunderlaget för riket med den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren. Enligt SKR:s cirkulär 15:7 understeg det årliga värdet för 2014 det tioåriga genomsnittet, vilket gjorde det möjligt att använda dessa medel för att täcka underskottet. Det positiva resultatet 2015 medgav dock inga nya avsättningar till RUR.
Möjligheten till avsättning begränsas av 1-procents- respektive 2-procentsregeln. Det innebär att en reservering till RUR får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringarna som överstiger 1 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Om kommunen har ett negativt eget kapital, inklusive ansvarsförbindelsen och pensionsförpliktelser, är gränsen istället 2 procent av ovan nämnda poster.
För Kalix kommun gäller 1-procentsregeln. Det innebar att 22,7 mkr var aktuella för avsättning 2016 men enligt KF-beslut § 156 2013-09-16 begränsades reserven till 20 mkr. Det innebar att ytterligare 17,3 mkr avsattes för 2016. År 2017 beslutade kommunfullmäktige att maximera RUR till 4 procent av skatteintäkter och bidrag. För 2017 uppgick denna summa till 40,9 mkr och det årets resultat medförde därmed en avsättning på ytterligare 20,9 mkr. År 2018 skedde ingen avsättning då resultatet inte översteg 1 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning, medan 1 mkr avsattes 2019 och 1,5 mkr 2020.
Årets balanskravsresultat uppgick till 53,3 mkr, vilket var 4,8 procent av intäkterna. Därmed var 42,2 mkr möjliga att avsätta enligt kommunallagen. Enligt de lokala föreskrifterna i KF-beslutet från 2017 var den maximala summan som kan avsättas till RUR i Kalix kommun 44,7 mkr för 2021. Vid ingången av 2021 uppgick RUR till 43,4 mkr. Det ger en möjlig avsättning till RUR med 1,3 mkr för 2021.
Varifrån kommer pengarna?
Fördelning intäkter
| % | |
|---|---|
| Skatter | 56,0 |
| Statsbidrag | 21,7 |
| Räntor | 0,0 |
| Försäljning | 5,1 |
| Taxor, avgifter | 5,9 |
| Hyror, arrenden | 1,9 |
| Bidrag, övriga | 9,3 |
| Övriga intäkter | 0,1 |
Vad används pengarna till?
Fördelning kostnader
| % | |
|---|---|
| Personal | 60,1 |
| Avskrivning | 4,6 |
| Räntor | 0,2 |
| Material | 2,4 |
| Bidrag | 3,0 |
| Entreprenader | 7,6 |
| Lokaler | 2,8 |
| Förbrukningsmaterial | 4,2 |
| Kommunikation | 2,0 |
| Inköp tjänster | 4,5 |
| Bränsle, energi och vatten | 1,9 |
| Köp av huvudverksamhet | 6,3 |
| Övrigt | 0,4 |
Driftredovisning
Resultaten gäller per den 31 december 2021, de största budgetavvikelserna inom varje nämnd redovisas nedan. Siffror inom parentes är motsvarande post föregående år.
Kommunstyrelsen lämnade ett överskott på 2,6 mkr mot budget (+12,7 mkr). De största budgetavvikelserna uppstod inom it-enhetens budget med –1,1 mkr och totalt –1 mkr (+0,8 mkr) för hela stabens verksamhetsområde. Kommundirektören och näringslivsenheten bidrog med överskott på 1,0 mkr (0 mkr) respektive 0,6 mkr (+0,8 mkr), budgetposten för pendlingsbidrag under ekonomienheten gav +0,3 mkr, totalt +0,5 mkr (–0,3 mkr) för hela enheten och den centrala lönepotten under kommunstyrelsen lämnade överskott på 1,4 mkr (+2,5 mkr) av kommunstyrelsens totala överskott 1,5 mkr (+3,4 mkr). Övriga verksamheters budgetavvikelser adderade sammanlagt till –0,2 mkr (+0,3 mkr). Den stora skillnaden mot förra årets stora budgetavvikelse var krisledningsnämndens budget som 2020 hade 7,4 mkr kvar av tilläggsbudgeten på 12 mkr vid årets slut. Den enskilt största påverkan på kommunstyrelsens budgetavvikelse 2021 hade naturligtvis it-kraschen i december som innebar stora kostnader för externa konsulter och egen personal under långa dagar och hela julhelgerna för att återställa kommunens it-miljö och återuppbygga den med en högre säkerhetsnivå.
Fritids- och kulturnämnden redovisade ett underskott på 0,7 mkr mot budget (–2,0 mkr). Överlag har verksamheterna haft lägre kostnader än budgeterat, till stor del beroende på årets restriktioner på grund av covid-19-pandemin. Föreningsstrategen lämnade överskott på grund av färre ansökningar om föreningsbidrag. Intäktsberoende verksamheter som lämnat underskott mot budget var Folkets hus och Folkets hus café samt Sportcity. De hade drygt 60 respektive 50 procents lägre intäkter än budgeterat. Inkomstbortfallen beror på restriktionerna som gällt stora delar av året. Under hösten blev intäkterna mer normala. Anläggningar som Rudträskbacken, ridhuset på Björknäs, golfbanan samt bandyplanen har haft fortsatt höga kostnader under året och översteg också budget, den sistnämnda anläggningen på grund av ett haveri för kylanläggningen.
Utbildningsnämnden redovisade ett underskott på 0,9 mkr mot budget (7,6 mkr). Budgetavvikelserna fördelades på grundskolan –0,8 mkr (7,8 mkr), gymnasiet –0,4 mkr (–0,3 mkr) och vux/komvux +0,3 mkr (0 mkr). Barnomsorgen, som ingår i grundskolan ovan, lämnade ett överskott på 1,3 mkr där färre barn till följd av pandemin ledde till mindre behov av vikarier trots hög sjukfrånvaro hos personalen. Friskolan redovisade ett underskott på 0,5 mkr, vilket beror på fler inskrivna barn än budgeterat. Utöver flera mindre budgetavvikelser var kostnaden på 1,2 mkr för extra elevtransporter av Djuptjärnsskolans elever, på grund av den pågående reparationen av de ordinarie lokalerna, den största orsaken till den totala budgetavvikelsen. Under 2021 har utbildningsförvaltningen sökt och fått statsbidrag i olika perioder, vilket redovisas nedan. Viktigt att veta är att alla ansökningar inte godkänns och besked om detta kommer sällan innan förvaltningen gjort verksamhet av pengarna. En viss del av statsbidragen är direkt kopplade till motsvarande del av de kostnader verksamheterna har, det gäller exempelvis lärarlöner.
Sökta under 2021: 33,1 mkr.
Beviljade under 2021: 31,3 mkr.
Sammanfattningsvis har förvaltningen kunnat finansiera extra satsningar med bidrag från Skolverket, som likvärdig skola, den så kallade skolmiljarden och nyanländas lärande samt med Migrationsverkets bidrag. Det är dock svårt att rekrytera personal vid denna typ av finansiering eftersom tjänsterna endast kan bli tillfälliga samtidigt som möjligheterna uppstår med kort varsel. Statlig ersättning för del av sjuklönekostnader under pandemin har bidragit till resultatet med totalt 1,2 mkr för alla skolformer.
Samhällsbyggnadsnämnden redovisade ett överskott på 0,5 mkr mot budget (0 mkr). Teknisk försörjning redovisade ett underskott på 0,9 mkr (–3,4 mkr) hänförligt till stora återbetalningar i början av året, främst inom industriabonnemang som haft en för hög inrapporterad beräknad förbrukning samt att sluttäckningen av deponin kunnat genomföras snabbare än planerat, vilket lett till högre kostnader. Fastighetsavdelningen redovisade ett överskott på 0,3 mkr (+2,2 mkr), kost- och lokalvårdsenheten ett överskott på 2,3 mkr, bostadsanpassningen ett överskott på 1,4 mkr medan fastighetsdriften redovisade ett underskott på 3,4 mkr. Den största enskilda posten i underskottet var kostnaden för takskottning. Övriga avvikelser är ökade energikostnader för den kalla perioden november och december, kostnader för sanering vid Djuptjärnsskolan, underhåll och driftstörningar vid fritidsanläggningar samt vattenskada vid Rosengården. Energikostnaden för december var 24,2 procent högre än 2019 och 33,2 procent högre än 2020. Underskotten ovan uppvägdes av mindre överskott för nämnd och stab, bygg- och miljöavdelningen samt räddningstjänsten.
Socialnämnden redovisade ett överskott på 2,1 mkr mot budget (+0,3 mkr). Pandemin har medfört höga kostnader under året. Förvaltningen har tvingats använda större delen av det statliga bidraget för äldreomsorgssatsningen, 9,1 mkr, till att täcka merkostnader relaterade till pandemin. Detta för att förebygga och minska smittspridningen. Statsbidraget har oavkortat gått till äldreomsorgen. Kohortvård och fortsatt hög sjukfrånvaro framför allt inom äldreomsorgens särskilda boenden har lett till övertid men även behov av timanställd extrapersonal. I början av året behövdes en extra MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska) liksom övertid och förstärkt bemanning inom enhetschefsledet. Även inköpen av skyddsmaterial har medfört höga kostnader, både på grund av kraftiga prisökningar och större volymer. Äldreomsorgen, exklusive statsbidraget, lämnade ett underskott på 10,6 mkr (–7,4 mkr). Individ- och familjeomsorgens resultat blev ett underskott på 1,4 mkr mot budget (–3,9 mkr). Placeringskostnaderna gav ett underskott på 4,7 mkr. Inom barn och unga ser nämnden fortsatt långa placeringar av barn, ungdomar med svår problematik i placeringar samt våld i familjer där barn blir utsatta. Även inom vuxengruppen befaras vårdbehovet öka, främst bland unga vuxna och i våldsärenden. Under året har många tjänster inom individ- och familjeomsorgen varit vakanta, främst inom barn och unga, vilket på kort sikt sparar pengar, men på längre sikt innebär att det förebyggande arbetet blir lidande. Arbetsmarknadsenheten inklusive ferieverksamheten redovisade ett överskott på 2,3 mkr mot budget (+3,2 mkr), vilket kompenserade för försörjningsstödets underskott på 2,3 mkr (–2,7 mkr). Integrationens verksamhet lämnade ett överskott på 1,9 mkr (+1,7 mkr). Kalix kommun har för 2021 tagit emot 11 nyanlända från 2020 års kvot och 10 från 2021 års kvot. Kommuntalet 2021 var 22, men på grund av pandemin nådde kommunen inte kvoten. Resterande från kommuntalet 2021 anländer 2022. Stöd och omsorg om personer med funktionshinder lämnade ett budgetöverskott på 5,1 mkr (+6,6 mkr), vilket främst härrör från dagverksamheten (LSS/SoL) och personlig assistans. Den dagliga sysselsättningen har haft ett lägre bemanningsbehov och verksamheten har väntat med rekryteringar. Genomlysningen för två år sedan blev starten på ett omställningsarbete som gett effekt. Inom personlig assistans har färre ärenden lett till ett budgetöverskott. Övriga verksamhetsområden och centrala budgetposter redovisade endast mindre budgetavvikelser.
Tillsammans redovisade nämnderna en total positiv budgetavvikelse på 3,6 mkr (18,6 mkr) per den 31 december 2021
Pensioner med mera redovisade ett överskott på 12,1 mkr (+5,3 mkr) mot budget. I resultatet ingår denna periods förändring av semesterlöneskulden, som bokförs här för hela kommunen, vilket innebär en negativ resultatpåverkan med 0,9 mkr (4,7 mkr). En ökning av semesterlöneskulden innebär att de anställda inte tagit ut all sin semester under året. År 2020 var ökningen ovanligt stor, vilket kan bero på pandemin i form av hög sjukfrånvaro, men även på att de anställda förmodligen inte tagit ut semester för att åka iväg på semesterresor. År 2021 var resultatet mer som ett normalår, men pandemin har i högsta grad haft sitt grepp och det märks ännu ingen effekt som att de anställda tagit ut de dagar som inte nyttjades 2020. Pensionsutbetalningarna för pensioner intjänade före 1998 gav ett underskott på 1,7 mkr mot budget (–2,9 mkr) inklusive löneskatt. Avräkningen av personalomkostnadspålägget (PO-pålägget), som debiteras förvaltningarna gentemot de verkliga kostnaderna, innebär en stor positiv resultatpåverkan på alla ingående poster. De största avvikelserna återfinns inom arbetsgivaravgifterna med +6,7 mkr (+1,7 mkr), tack vare tillfälliga regler med lägre avgifter för unga, samt den förmånsbestämda ålderspensionen (FÅP), där kostnaderna varit låga både 2020 och 2021 och skillnaden mellan årets debiterade PO-pålägg enligt SKR:s rekommendation och verkligt utfall var +4,3 mkr (+4,7 mkr). Förändringen av pensionsskulden gav en positiv resultatpåverkan med +0,8 mkr men innebar en negativ budgetavvikelse (budget läggs utifrån senaste pensionsprognosen från Skandikon) på 1,5 mkr för perioden exklusive de finansiella posterna som bokförs inom finansnettot. Ludvikamomsen, kommunkontosystemet som skapats för att säkerställa konkurrensneutralitet i valet mellan att bedriva en viss verksamhet i egen regi eller att upphandla tjänster och där kommuner kan få ersättning för vissa inköp till icke momspliktig verksamhet, förbättrade resultatet med +3,4 mkr (+3,5 mkr).
Avskrivningarna, exklusive finansiell leasing som ingår i nämndernas resultat, gav ett resultat som understeg budget med 5,4 mkr (–0,7 mkr). Det är en stor positiv budgetavvikelse som beror på de stora investeringsbudgetar som fullmäktige tilldelat de senaste åren för bostadsbyggande, gång- och cykelvägar, underhåll av fastigheter och VA samt nybyggnationer där verksamheterna inte hinner med i budgeterad takt. Därför blir en stor del av beslutade medel kvar och flyttas till nästkommande år. När investeringarna inte slutförs och tas i bruk, startar inte heller avskrivningarna. Ett arbete pågår med att förfina styrning och uppföljning på området. Ett första steg är att från och med 2022 lägga ut även avskrivningsbudget och avskrivningskostnader på nämnder och budgetansvar till att ansvara för budgetering utifrån äskade och beviljade investeringsmedel, och sedan följa upp under året istället för att som tidigare behålla posterna centralt i en enda stor budgetpost.
Skatteintäkter och generella statsbidrag gav ett överskott på 26,9 mkr (+27,9 mkr) per den sista december. Skatteslutavräkningarna är periodiserade enligt SKR:s senaste prognos i cirkulär 21:50 från den 21 december 2021 och förbättrade resultatet med 26,3 mkr. År 2020 beslutade riksdagen om extra statsbidrag av engångskaraktär till kommunsektorn för att dämpa pandemins negativa effekter på skatteintäkterna, vilket innebar en stor förbättring av kommunernas resultat. År 2021 var det istället den snabba återhämtningen av den svenska ekonomin, jämfört med prognoserna under 2020 och budgetarbetet för 2021, som ökat skatteintäkterna och förbättrat kommunernas resultat. Skatteunderlagsprognoserna (från SKR) har justerats upp allteftersom under 2021 och de ekonomiska förutsättningarna har ändrats oerhört snabbt under de två pandemiåren.
Finansnettot (hänförligt till den centrala budgeten, nämndernas del exkluderas här) uppgick till +5,8 mkr (+1,4 mkr). Det var en positiv budgetavvikelse med 10,8 mkr (+7,4 mkr) som beror på låga räntekostnader samt främst att finansplaceringarna per balansdagen totalt redovisade realiserade och orealiserade vinster på totalt 7,1 mkr (1,3 mkr). När covid-19-krisen eskalerade i början av 2020 sågs en kraftig nedgång av värdet på upp till –14 procent i samband med aktiemarknadens fall, sedan återhämtades detta snabbt fram till föregående årsskifte och under 2021 har det skett en rekordartad utveckling.
Totalt resultat för Kalix kommun blev +61,6 mkr (+48,9 mkr) per den 31 december 2021. Det innebär ett överskott på 58,6 mkr för perioden då budgeterat resultat för året var 3,0 mkr inklusive tilläggsbudgeten på 2 mkr från april 2021.
Skatteintäkter och bidrag
I 2021 års resultat har den definitiva slutavräkningen för 2020 och en preliminär slutavräkning för 2021 bokförts enligt RKR:s rekommendation R2. När det gäller den definitiva slutavräkningen för 2020 uppgick den till –550 kr per invånare den 1 november 2019. Den preliminära avräkningen som gjordes vid bokslutet 2020 uppgick till –715 kr per invånare. Av den anledningen har mellanskillnaden, +165 kr per invånare, redovisats i 2021 års resultat. Det motsvarar en ökad skatteintäkt med 2,6 mkr. Den preliminära slutavräkningen för 2021 beräknas bli 1 143 kr per invånare den 1 november 2020, vilket är 18,0 mkr totalt. Det är SKR:s decemberprognos som ska användas vid bedömningen av 2021 års slutavräkning.
| Belopp i mkr | 2021 | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 |
|---|---|---|---|---|---|
| Skatteintäkter | 806,5 | 781,4 | 796,2 | 775,7 | 768,1 |
| Statsbidrag | 311,6 | 304,9 | 252,3 | 259,2 | 253,3 |
Nettokostnader inklusive finansnettots andel av skatteintäkter och statsbidrag
År 2021 uppgick nettokostnaderna inklusive finansnettot till 94,5 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Nyckeltalet är viktigt eftersom det visar sambandet mellan intäkts- och kostnadsutvecklingen för den löpande verksamheten över åren. Skatteintäkterna och statsbidragen är den största inkomstkällan och används för att finansiera verksamheternas kostnader och räntekostnader, för att skapa utrymme för att egenfinansiera investeringar och skapa en långsiktigt stabil ekonomi.
| Andel av skatteintäkter och statsbidrag, % | 2021 | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettokostnader | 94,5 | 95,5 | 97,8 | 99,0 | 92,7 |
| Finansnetto | – 0,5 | – 0,1 | – 0,5 | 0,2 | 5,2 |
Finansnetto
Finansnettot består främst av räntekostnader, realiserade och orealiserade realisationsvinster och -förluster samt övriga finansiella intäkter och kostnader och uppgick till +5,4 mkr 2021 inklusive nämnderna. Det kan jämföras med +0,7 mkr 2020. De finansiella kostnaderna uppgick till 10,0 mkr, varav 1,5 mkr var räntekostnader för de långfristiga lånen. De finansiella intäkterna uppgick till 15,4 mkr, varav 4,1 mkr var orealiserade vinster i värdepapper och 9,3 mkr realiserade vinster i värdepapper. Jämförelsevis försämrade orealiserade vinster och förluster i värdepapper finansnettot med 0,4 mkr 2020.
Likviditet
Likviditet är ett mått på kortsiktig betalningsförmåga, vilket är viktigt för att kunna betala skulderna i rätt tid när de förfaller. Kassalikviditeten utgör förhållandet mellan omsättningstillgångar (exklusive förråd) och kortfristiga skulder. Det är bra att ha en kassalikviditet på runt 100 procent. Kassalikviditeten har varit lägre åren 2018–2019 men ökade 2020 och var då 108,4 procent per balansdagen. År 2021 var den på samma nivå, 108,5 procent. Likviditeten stärktes via tillfälliga generella statsbidrag 2020 och upptagandet av ett lån för bostadsbyggande. År 2021 hade kommunen ett högt positivt resultat, men främst av orsaker som inte stärker likviditeten under innevarande år, som redovisade slutavräkningar för skatteintäkterna (regleras likvidmässigt i januari året efter den slutliga slutavräkningen redovisats) och positiva budgetavvikelser för låga avskrivningskostnader samt orealiserade finansiella realisationsvinster.
Ett annat mått på likviditeten är betalningsberedskapen. Betalningsberedskapen för 2021 var 56,2 dagar. De likvida medlen, det vill säga tillgångarna i kassa, bank och på plusgiro, hade minskat per balansdagen med 4,8 mkr till 210,6 mkr för kommunen.
Likviditet
| 2021 | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Likvida medel, mkr | 210,6 | 215,3 | 147,2 | 143,8 | 174,2 |
| Betalningsberedskap, dagar | 56,2 | 59,0 | 40,5 | 39,5 | 49,4 |
| Kassalikviditet, % | 108,5 | 108,4 | 90,4 | 93,2 | 104,2 |
Kassaflöde
Enligt 8 kap. 1 § i lagen om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) ska kommunens in- och utbetalningar under räkenskapsåret redovisas i kassaflödesanalysen. RKR utfärdade i november 2018 rekommendation R13 som gäller kassaflödesanalysen och som rekommenderar att redovisa betalningsflöden i en kassaflödesrapport uppdelat på löpande verksamhet, investeringar och finansiering. Rapporten utmynnar sedan i förändringen av likvida medel. Kassaflödesrapporten visar hur verksamhetens investeringar är finansierade. De likvida medlen minskade med 4,7 mkr under året.
Kassaflödesrapport
| Belopp i mkr | 2021 | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 |
|---|---|---|---|---|---|
| Medel från den löpande verksamheten | 127,0 | 138,4 | 100,6 | 66,3 | 131,6 |
| Medel från investeringsverksamheten | – 128,4 | – 104,6 | – 90,2 | – 83,8 | – 90,9 |
| Medel från finansieringsverksamheten | – 3,3 | 34,3 | – 7,0 | – 12,9 | – 5,9 |
| Årets kassaflöde | – 4,7 | 68,1 | 3,4 | – 30,4 | 34,8 |
Leasing
Finansiella leasingavtal i kommunens balansräkning, mkr
| Avtalstidpunkt | Typ av avtal | Löptid, antal år | Anskaffningsvärde | Ackumulerade avskrivningar | Justering bokfört värde | Redovisat restvärde, UB |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2021 | Personbilar | 3–5 | 23,5 | 10,2 | – 1,1 | 12,2 |
| 2021 | Övriga fordon, maskiner | 5–7 | 5,8 | 1,6 | 4,2 |
Leasing- och hyreskostnader som belastat resultaträkningen
| Leasing- och hyreskostnader som belastat resultaträkningen | 2020 | 2020 | 2019 |
|---|---|---|---|
| Lokalhyror | 41,8 | 45,2 | 42,6 |
| Tekniska hjälpmedel | 3,5 | 3,7 | 3,6 |
| Bilar | 0,1 | 0,7 | 1,3 |
| Maskiner | 1,3 | 2,4 | 2,4 |
| Inventarier | 4,9 | 6,2 | 6,1 |
| Summa hyror och operationella leasingavtal | 51,6 | 58,2 | 56,0 |
Operationell leasing
Kommunen redovisar hyresavtal och operationella leasingavtal i resultaträkningen. Leasingavtal med en avtalstid om högst tre år redovisas som operationell leasing även om de uppfyller kriterierna för ett finansiellt avtal. Alla leasingavtal ingångna efter den 1 januari 2016 av fordon redovisas dock som finansiell leasing. Under året har 51,6 mkr i hyreskostnader belastat resultatet. Det omfattar bland annat lokalhyror, tekniska hjälpmedel och inventarier som exempelvis datorer, kopieringsmaskiner och porslin.
Finansiell leasing
Personbilar och maskiner har under 2021 utökats med ett anskaffningsvärde på 2,2 mkr. Kostnaderna redovisas hos nämnderna som avropat bilarna och maskinen och löptiden är vanligen tre år för bilar men kan variera mer för enskilda maskiner.
Avsättning
I balansräkningen uppgick avsättningar för pensioner inklusive löneskatt till 56,2 mkr. Avsättningen för återställande av deponin ianspråktogs i sin helhet 2019. Inga andra avsättningar redovisas i balansräkningen för kommunen.
Långfristiga skulder
Med långfristiga skulder avses skulder som har en löptid som överstiger ett år. Kommunens banklån uppgick på balansdagen till 306,5 mkr. För hela kommunkoncernen uppgick banklånen till 1 074,8 mkr (1,1 miljarder).
Skulden för finansiella leasingavtal för personbilar uppgick till 9,3 mkr och för maskiner och övrigt till 2,5 mkr i balansräkningen. 3,6 mkr är omförda från långfristig skuld till kortfristig del av leasingskuld.
Statliga investeringsbidrag och anslutningsavgifter redovisas också som långfristig skuld under tiden upplösning sker, i balansräkningen uppgick denna post till 63,8 mkr.
Genomsnittsräntan för kommunens lån (inklusive räntesäkringar) uppgick 2021 till 0,47 procent (0,59 procent 2020). Kommunen har inga skulder i utländsk valuta.
Soliditet och skuldsättningsgrad
Soliditeten är det egna kapitalet i förhållande till det totala kapitalet och visar kommunens långsiktiga finansiella styrka. Soliditeten är förknippad med skuldsättningsgraden och anger hur stor del av de totala tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Om kommunen finansierar större delen av exempelvis investeringar med lånade medel, minskar soliditeten och skuldsättningsgraden ökar. En alltför låg soliditet minskar utrymmet för att låna mer pengar och en på sikt sjunkande soliditet kan få till följd att kommunen måste höja skatter och avgifter eller minska sina verksamhetskostnader.
Alltsedan de goda resultaten åren 2016 och 2017 har soliditeten förbättrats. År 2021 uppgick den till 50,9 procent, vilket innebär att den förbättrats från 48,9 procent 2020. Skuldsättningsgraden beräknas till 89,0 procent och har minskat från föregående års 96,3 procent tack vare att kommunen stärkt det egna kapitalet med det positiva resultatet på 61,6 mkr, skulderna har dock bara minskat marginellt.
| % | 2021 | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 |
|---|---|---|---|---|---|
| Soliditet | 50,9 | 48,9 | 48,9 | 47,3 | 46,9 |
| Skuldsättningsgrad | 89,0 | 96,3 | 95,7 | 100,3 | 100,1 |
Soliditet definieras som eget kapital dividerat med tillgångar.
Skuldsättningsgrad definieras som skulder dividerat med eget kapital.
Investeringar
För 2020 uppgick den totala investeringsbudgeten till 203,7 mkr inklusive överflyttningar av outnyttjade investeringsmedel från tidigare år i enlighet med kommunens riktlinjer för investeringar samt beslut om tilläggsanslag. Huvuddelen av kommunens investeringsbudget ligger under samhällsbyggnadsnämnden som tilldelats 182,4 mkr. Kommunstyrelsen hade en budget på 6,8 mkr, utbildningsnämnden 4,4 mkr, fritids- och kulturnämnden 4,8 mkr och socialnämnden 5,4 mkr.
Under året uppgick nettoinvesteringarna i anläggningstillgångar till 118,1 mkr exklusive finansiell leasing, året innan var motsvarande total 95,2 mkr. I tabellen nedan inkluderas finansiell leasing.
| Belopp i mkr | 2021 | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoinvesteringar | 120,2 | 99,7 | 90,6 | 83,3 | 64,5 |
Största investeringsprojekten
| Investeringsobjekt | Belopp i mkr |
|---|---|
| Bostadsbyggande (Tor 8) | 32,0 |
| Resecentrum | 8,1 |
| Furuhedsskolan F-huset | 4,7 |
| Fordon finansiell leasing | 4,4 |
| Upprustning fritidsanläggningar | 4,4 |
| Komponentbyten utvändiga | 2,9 |
| Norra Parkgatan VA, dagvatten | 2,2 |
Vatten och avlopp
Resultatet för den taxefinansierade VA-verksamheten var ett överskott på 225 tkr. Det innebär att VA-taxan 2021 har en kostnadstäckningsgrad på 100,5 procent.
VA:s intäkter var lägre än budgeterat, vilket beror på stora återbetalningar i början av året, främst inom industriabonnemang som haft en för hög inrapporterad beräknad förbrukning. På kostnadssidan finns överskott mot budget vad gäller personalkostnader, vilket beror på vakanser. Överskott mot budget finns även vad gäller entreprenadkostnader till följd av återhållsamhet. Vidare uppstod överskott mot budget rörande energikostnader.
| Resultaträkning, VA-enheten, tkr | Budget | Resultat | Återstår |
|---|---|---|---|
| Verksamhetens intäkter | 46 675 | 44 797 | 1 878 |
| Verksamhetens kostnader | – 30 615 | – 29 298 | – 1 317 |
| Avskrivningar | – 12 367 | – 12 578 | 211 |
| Verksamhetens nettokostnader | 3 693 | 2 921 | 772 |
| Skatteintäkter | |||
| Generella statsbidrag och utjämning | |||
| Finansiella intäkter | 0 | 111 | – 111 |
| Finansiella kostnader | – 17 | – 43 | 26 |
| Internränta | – 2 683 | – 2 764 | 81 |
| Resultat efter finansiella poster | 993 | 225 | 768 |
| Extraordinära poster | |||
| Årets resultat | 993 | 225 | 768 |
| Balansräkning VA-enheten, tkr | 2021 | 2020 | 2019 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | |||
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Mark, byggnader och tekniska anläggningar | 395 193 | 380 568 | 377 297 |
| Maskiner och inventarier | 4 239 | 4 239 | 4 239 |
| Övriga materiella anläggningstillgångar | |||
| Summa anskaffningsvärde | 399 432 | 384 807 | 381 536 |
| Ackumulerade avskrivningar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | |||
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Mark, byggnader och tekniska anläggningar | |||
| Maskiner och inventarier | – 250 363 | – 238 944 | – 227 238 |
| Övriga materiella anläggningstillgångar | – 3 872 | – 3 815 | – 3 779 |
| Summa ackumulerade avskrivningar | – 254 235 | – 242 759 | – 231 017 |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Summa anläggningstillgångar | 145 197 | 142 048 | 150 519 |
| Bidrag till infrastruktur | |||
| Omsättningstillgångar | |||
| Förråd med mera | |||
| Kundfordringar VA | 1 841 | 3 007 | 2 720 |
| Kortfristiga placeringar | |||
| Kassa och bank | 8 215 | ||
| Summa omsättningstillgångar | 10 056 | 3 007 | 2 720 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 155 253 | 145 055 | 153 239 |
| EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| IB eget kapital | – 16 848 | – 15 867 | – 15 543 |
| Årets resultat | 226 | – 981 | – 324 |
| Eget kapital | – 16 622 | – 16 848 | – 15 867 |
| Avsättningar | |||
| Skulder | |||
| Långfristiga skulder | 787 | ||
| Kortfristiga skulder Kalix kommun, leverantörsskulder med flera | 171 088 | 161 903 | 169 106 |
| Summa skulder | 171 875 | 161 903 | 169 106 |
| SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER | 155 253 | 145 055 | 153 239 |