Utbildningsnämnden
| Ordförande: | Sven Nordlund |
| Förvaltningschef: | Charlotte Sundqvist |
Allmänt om verksamheten
Utbildningsnämnden har ansvaret för Kalix kommuns förskola, grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieskola och vuxenutbildning. Skolans uppdrag är att se till samhällets fortlevnad, tillväxt och utveckling. Grundläggande värden som demokrati, jämställdhet och nödvändigheten av hållbar utveckling måste föras vidare till nästa generation. Uppdraget är också att ge möjligheter för medborgarna att lära och erövra sådana kunskaper och färdigheter så att de kan leva ett rikt och allsidigt liv och ta ansvar för både sig själva, sina närmaste och för samhället. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.
Uppdraget, utifrån kommunens mål, är att varje individ, personal och elev ska känna trivsel och trygghet i skolan och att skolan ska stimulera eleverna att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar så att de kan nå sin fulla potential.
Årets resultat
| Belopp i tkr | |
|---|---|
| Årsbudget | 366 574 |
| Kapitalkostnader | 12 056 |
| Helårskostnader | 379 551 |
| Budgetavvikelse | – 921 |
Driftredovisning
| Verksamhetsområde, tkr | Årsbudget | Resultat | Årsavvikelse |
|---|---|---|---|
| Barnomsorg | 54 954 | 53 676 | 1 278 |
| Fria förskolor | 12 680 | 12 332 | 348 |
| Förskoleklass | 4 833 | 4 994 | – 161 |
| Grundskola 1–9 | 83 888 | 85 726 | – 1 838 |
| Friskola | 19 580 | 20 042 | – 462 |
| Övriga kostnader | 83 230 | 82 870 | 359 |
| Lokalkostnader grundskola | 33 168 | 33 450 | – 282 |
| Gymnasiet | 74 379 | 74 814 | – 435 |
| Vux/Komvux | 11 918 | 11 646 | 272 |
| Summa nettokostnader | 378 630 | 379 550 | – 921 |
Utbildningsnämndens resultat slutade på ett underskott på 921 tkr mot budget för 2021. Av detta stod grundskolan för –758 tkr, gymnasiet för –435 tkr och vux/komvux för +272 tkr.
Verksamheternas resultat i korthet
Inom den övergripande verksamheten grundskola redovisade barnomsorg (förskola och fritids) ett överskott på knappt 1,3 mkr fördelat på fritids 299 tkr och förskolor 979 tkr. Vissa förskoleenheter har haft lediga platser och därför delades inte hela budgeten ut till enheterna utan sparades centralt. Färre barn till följd av covid-19-pandemin gjorde att flera enheter kunde bedriva verksamheten med mindre behov av vikarier trots hög sjukfrånvaro hos personalen.
Fria förskolor redovisade ett överskott på 348 tkr på grund av färre barn än beräknat i budget.
Förskoleklass lämnade ett underskott på 161 tkr på grund av en ojämn fördelning av personalkostnader mellan förskoleklass och fritids då samma personal arbetar i båda verksamheterna.
Resultatet för grundskolan (årskurs 1–9) blev ett underskott på 1,8 mkr. En ökning av den behovsbedömda resursen för att möta skolornas utmaningar stod för ett stort underskott, som till stor del täcktes av småskoletillägg, statsbidrag för likvärdig skola och ett extra statligt bidrag från den så kallade skolmiljarden. Detta gav ett sammanlagt underskott på 2,1 mkr, som i sin tur kompenserades av bland annat ett överskott på 800 tkr på grund av brist på lärare. Omlokalisering av Djuptjärnsskolans undervisning till Innanbäckens skola och gamla förskola samt till Gammelgårdens skola bidrog också till underskottet i form av ökade kostnader för personal och undervisningsutrustning.
Friskolan lämnade ett underskott på 462 tkr på grund av fler inskrivna barn än budgeterat.
Lokalkostnader för förskola och grundskola redovisade ett underskott på 282 tkr som kan hänföras till larm- och bevakningskostnader, lokalanpassningar på grund av en ny förskoleavdelning i Ytterby förskola och renovering av Djuptjärnsskolan.
Övriga kostnader landade på ett överskott på 359 tkr. Elevhälsan lämnade ett överskott på 90 tkr beroende på lägre kostnad för skolläkare. Särskolan redovisade ett överskott på 507 tkr. Färre arrangemang och aktiviteter till följd av pandemin ledde till ett överskott på 141 tkr för kulturskolan. Ordinarie skolskjutsar redovisade ett överskott på 470 tkr beroende på minskade skolskjutsar. Extra elevresor för 1,2 mkr för Djuptjärnsskolans elever bidrog till högre transportkostnader totalt jämfört med budget.
Gymnasiet redovisade ett underskott på 435 tkr, varav gymnasiets verksamheter totalt gav ett underskott på 1,3 mkr. Naturbruksprogrammet hade fler elever i årskurs 1 än budgeterat och en ny, mer resurskrävande timplan. Till följd av pandemin har gymnasiet haft undervisning i delade grupper i yrkesämnen. De interkommunala ersättningarna blev 823 tkr högre än beräknat och beror på fler sökande från andra kommuner.
Vux/komvux redovisade ett överskott på 272 tkr på grund av högre beviljat bidrag.
Under 2021 har förvaltningen sökt och fått statsbidrag för olika perioder. Värt att notera är att alla ansökningar inte godkänns och besked kommer sällan innan förvaltningen gjort verksamhet av pengarna. En viss del av statsbidragen är direkt kopplade till en viss typ av kostnad för verksamheterna, exempelvis lärarlöner.
Sökta bidrag 2021: 33,1 mkr.
Beviljade bidrag 2021: 31,3 mkr.
Sammanfattningsvis har förvaltningen kunnat finansiera extra satsningar med bidrag från Skolverket, som likvärdig skola, den så kallade skolmiljarden och nyanländas lärande, samt med Migrationsverkets bidrag. Det är dock väldigt svårt att rekrytera personal med hjälp av bidrag eftersom det gör att tjänsterna endast kan bli tillfälliga samtidigt som möjligheterna uppstår med kort varsel. Statlig ersättning för delar av sjuklönekostnader under pandemin har bidragit till resultatet med totalt knappt 1,2 mkr för alla skolformer.
Väsentliga händelser
Våren och hösten 2021 påverkades av pandemin. Elevhälsan förstärktes med en psykolog. I projektet Nyanländas lärande har förvaltningen börjat utbilda SKUA-piloter (språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt).
Förskolan
Covid-19-pandemin har fortsatt haft stor påverkan på verksamheten med hög frånvaro bland personal och begränsad tillgång till vikarier.
I slutet av året drabbades förvaltningen, liksom hela kommunen, av it-haveriet med mycket merarbete som följd, men kunde ändå hålla igång verksamheten på ett relativt normalt sätt. Vi har fortsatt utvecklandet och användandet av digital teknik, som vi nu använder på ett mycket bättre sätt, både pedagoger och rektorer. Det är tidseffektivt och inkluderande då pedagogerna inte behöver resa till exempelvis APT och kompetensutvecklingsinsatser. Pedagogerna tycker att det är väldigt positivt, och önskar fortsätta så.
Grundskolan
Djuptjärnsskolans undervisning flyttades relativt snabbt i april under två veckor till Gammelgårdens skola. Även Innanbäckens skola och gamla förskolan på Innanbäcken ställdes i ordning för undervisning, detta på grund av de omfattande skador som upptäcktes på Djuptjärnsskolan. Bussar upphandlades och Djuptjärnsskolans elever skulle nu bli ”skolskjutselever”. Kost och lokalvård planerades om.
Särskolan
Kalix första tillgänglighetsanpassade lekplats finns nu utanför grundsärskolan på Centrumskolan.
Gymnasiet
Dieselpriset har påverkat verksamheten främst på Naturbruksprogrammet. Fler simulatorer har köpts in för att bland annat kunna minska körtimmarna i maskinerna.
Vuxenutbildningen
Vi fick igenom 25 elever inom vårdutbildningen på 100 procent under våren 2021, varav 10 gick ut med VOC-diplom (vård- och omsorgscollege), samt att ett 15-tal elever tog examen inom vårdutbildningen på 75 procent. Avslutningar genomfördes digitalt. Inom SVA uppnådde 17 elever godkända betyg under våren 2021, vilket var högre än förväntat med tanke på pandemiläget, som bidragit till att flertalet elever prioriterat arbetet framför studier. Vi hade förväntat oss ett högre söktryck, framför allt till yrkesutbildningar under 2021 med tanke på pandemin, än det blivit i verkligheten. Detta har medfört att vi haft möjligheten att erbjuda de flesta de utbildningar som de sökt sig till. Arbetsbelastningen har upplevts allmänt relativt hög under hela 2021 och vi har också kunnat notera att målgruppen inom vuxenutbildningen har förändrats, där flera elever behöver olika typer av stöd eller anpassningar för att klara av att slutföra sina påbörjade studier.
Kulturskolan
Vanligtvis har kulturskolan en stor mängd föreställningar av olika slag, särskilt på våren, där så gott som 100 procent uteblev. Därutöver påverkades vi förstås av allt det vardagliga som alla andra, men vår publika verksamhet slogs ut totalt. Kalix kulturskola tillsammans med 11 andra kulturskolor i Norrbotten bedriver ett projekt som heter Kulturstark. Projektet syftar till att stärka den psykiska hälsan hos barn och unga.
Investeringsredovisning
| Utgifter sedan projektens start, flerårsprojekt | Årets investeringar | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Färdigställda investeringsprojekt | Beslutad totalutgift |
Utfall t.o.m. år 2021 |
Totalutgift | Budget 2021 |
Utfall 2021 |
Avvikelse |
| Inventarier förskolor och grundskolor | 800 | 1 003 | – 203 | |||
| Arbetskläder | 150 | 63 | 87 | |||
| Inventarier gymnasiet | 1 700 | 1 622 | 78 | |||
| Inventarier vuxenutbildningen | 200 | 176 | 24 | |||
| IKT | 1 500 | 1 486 | 14 | |||
| Summa färdigställda projekt | 4 350 | 4 350 | 0 | |||
| Pågående investeringsprojekt | Beslutad totalutgift |
Utfall t.o.m. år 2021 |
Beslutad totalutgift |
Budget 2021 |
Utfall 2021 |
Avvikelse |
| Summa pågående projekt | ||||||
| SUMMA INVESTERINGSPROJEKT | 4 350 | 4 350 | 0 | |||
Förvaltningens investeringsbudget för 2021 uppgick till 4,35 mkr och hela ramen har förbrukats.
Inventarier till förskolor och grundskolor har köpts in för 1,0 mkr varav 594 tkr var omprioriterade medel för anpassning av lokaler och nya inventarier till den nya avdelningen på Ytterby förskola. I grundskolorna har inventarier köpts in för totalt 409 tkr.
Inventarier till vuxenutbildningen kostade 176 tkr.
Gymnasiets totala investeringsram har gått till inköp av två simulatorer, en minibuss och en fyrhjuling till Naturbruksprogrammets inriktningar skogsbruk och naturturism, samt övriga inventarier och utbildningsutrustning till både Naturbruks och Furuhed, för sammanlagt 1,6 mkr enligt plan.
Riktade medel på 63 tkr användes enligt plan till arbetskläder för förskolelärare, barnskötare, fritidspedagoger och elevassistenter.
Utvecklingen av datamiljön (IKT) fortsätter enligt den långsiktiga digitaliseringsplanen och som gäller för alla verksamheter. Sammanlagt var årets investering för detta 1,47 mkr enligt plan.
Målredovisning
Måluppfyllelsen bedöms av respektive nämnd med stöd av de indikatorer som är kopplade till målbeskrivningen.
Färgindikator för måluppfyllelse
Färgförklaring för indikator
Utbildningsnämnd
Målredovisning
Befolkning och demografi
| Övergripande mätbara målområden | Indikator | Kommentar |
|---|---|---|
 Ett positivt inflyttningsnetto på 75 personer. |
Ett årligt positivt inflyttningsnetto på 75 personer. |
|
| Kalix invånare ska ha bostad och arbete. Med självständighet kommer självkänsla. |
||
| Befolkningsstrukturen i gruppen 17–24 år, unga kvinnor och män, ska närma sig rikets nivå. |
Befolkningsstrukturen i gruppen 17–24 år, unga kvinnor och män, ska närma sig rikets nivå. |
Hållbar plats
| Övergripande mätbara målområden | Indikator | Kommentar |
|---|---|---|
 Social utveckling, ekologisk hållbarhet och klimatpåverkan utformad för nästa generation. |
 Agenda 2030, invånare 25–64 år med eftergymnasial utbildning, andel, % |
Utbildningsnämnden: perspektiv hållbarhet Invånare 25–64 år med eftergymnasial utbildning, Kalix kommun (NO 1982) 
Av kvinnorna i åldern 25–64 år boende i Norrbottens län har 45,9 procent någon form av eftergymnasial utbildning. Motsvarande andel av männen i länet är 29,4 procent. Riksgenomsnittet för kvinnor är 50,7 procent och för män 38,4 procent. I Kalix har vi en hög andel av eleverna från grundskolan som påbörjar ett yrkesprogram på gymnasiet. I takt med att allt fler jobb kräver högre utbildning har utbildningsnivån inom OECD ökat. I Sverige har drygt två av fem invånare, 25–64 år, en högskole- eller universitetsutbildning 2019. Det är högre än genomsnittet i OECD som ligger på nära 38 procent. Motsvarande siffra för gymnasieutbildning är cirka 84 procent. Källa: OECD, Education at a Glance 2020. |
| Kalix ska vara jämlikt och inkluderande med goda förutsättningar för folkhälsa och livskvalitet. |
 Utbildningsnämnden – rörelse i skolan |
Utbildningsnämnden: perspektiv attraktivitet Utbildningsnämnden mäter denna indikator en gång per läsår. Mätningen görs under vårterminen. Utbildningsnämnden har använt del av statsbidraget för likvärdig skola för att anställa en hälsocoach. Personen har nu arbetat i tre år och det har varit en givande satsning. Fortbildning ges till personal, föräldrar och elever. Man kan skönja i elevhälsosamtalen att Kalix ungdomar rör mer på sig nu än tidigare. I diagrammet nedan, hämtat ur den senaste elevhälsorapporten 2020–2021, syns att Kalix ligger högst gällande rörelse varje dag. Barn och unga är de friskaste individerna i samhället. Det är viktigt att skapa förutsättningar för att de ska fortsätta vara det, och ta med sig goda levnadsvanor in i vuxenlivet. Vi kan konstatera att barn och unga i Norrbotten ligger långt under rekommendationerna för fysisk aktivitet. Vi vet att fysisk aktivitet är en nyckelfaktor för långt mer än den fysiska förmågan i sig. Många studier visar på att fysisk aktivitet är en nyckelfaktor till god psykisk hälsa. I skolan däremot, får alla elever ta del av den gemensamma undervisningen, lunchen och rasterna. Det finns goda möjligheter för regionens skolor att ge alla elever möjlighet till fysisk aktivitet minst 60 minuter varje skoldag. Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Det kan uppnås till exempel genom att ha skolgårdar som uppmuntrar till aktiva raster, organiserade rastaktiviteter, rörelsepauser på lektionerna, mer utomhusundervisning och en högre intensitet på idrottslektionerna. Skolan kan också i högre grad uppmuntra till aktiv transport (gå eller cykla) till och från skolan. (Ur elevhälsorapporten 2020–2021.) 
|
| Öka tryggheten för flickor och kvinnor och verka för en kommun fri från våld. |
Minska antalet kränkningar |
Utbildningsnämnden: perspektiv jämställdhet 
Resultatet för perioden 18 augusti 2021–22 december 2021 visar att de flesta kränkningarna under hösten har skett i årskurs 2, och lågstadiet är överrepresenterad gällande antalet rapporterade kränkningar. En av de åtgärder vi arbetar med är PAX. PAX i skolan är en uppsättning verktyg som syftar till att skapa ett klassrum präglat av lugn, trygghet, glädje och studiero. Internationellt har det använts i alla skolans årskurser, men i Sverige är det i dagsläget främst anpassat för lågstadiet. Elevmedverkan med gemensam PAX-vision. Det första steget i PAX handlar om att läraren tillsammans med eleverna formulerar en gemensam vision för hur de kan skapa världens bästa klassrum. Visionen blir ett verktyg och ramverk för en kontinuerlig dialog mellan lärare och elever om hur alla tillsammans kan bidra till trygghet och studiero i olika arbetsmoment. PAX i skolan skapades ursprungligen 1967 av Muriel Saunders, en lärare i Kansas, USA, med hjälp av psykologen Harriet Barrish. Två år senare publicerades den första vetenskapliga studien, och sedan dess har PAX utvecklats och utprövats i över 50 vetenskapliga studier med många olika åldersgrupper och i flera olika länder. I mitten på 1980-talet gjordes två stora forskningsstudier (RCT) på PAX, som kom att ligga till grund för en exceptionell långtidsuppföljning, cirka 15 år efter att barnen fått ta del av PAX under ett skolår (årskurs 1 eller årskurs 2). Resultaten vid uppföljningen var häpnadsväckande breda. |
| Utbildningsnämndens mätverktyg ”Min utvärdering” för de tre områdena trygghet och trivsel, inflytande samt kunskap och lärande |
Utbildningsnämnden: perspektiv jämställdhet Resultatet är från 2020. Flickor är mer utsatta än pojkar (och av pojkar). Trots det trivs flickorna bättre i skolan än pojkarna. Resultatet kan ses som att pojkarna uttrycker att de inte riktigt trivs genom att kränka andra. Enkäten genomförs i slutet av höstterminen varje år. 
|
Innovativa miljöer
| Övergripande mätbara målområden | Indikator | Kommentar |
|---|---|---|
| Stimulera till innovativa och hållbara lösningar. |
||
| Öka andelen medborgare som har eftergymnasial utbildning. |
Gymnasieungdomar som gått över till universitet eller högskola direkt efter avslutad gymnasieutbildning, andel, % |
Utbildningsnämnden: perspektiv attraktivitet Kalix har lägre andel ungdomar 16–24 år som varken arbetar eller studerar. Diagrammet visar både flickor och pojkar som i Kalix ligger på samma nivå. (N02797) inkluderar personer 16–24 år som under kalenderåret inte haft inkomster som överskridit ett basbelopp, inte haft studiemedel, varit utbildningsregistrerade eller studerat vid SFI mer än 60 timmar. År 2007–2014 exkluderades personer som arbetspendlar till Norge och Danmark. Källa: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). 
(N 17505) Gymnasieelever som gått över till universitet eller högskola direkt efter avslutad gymnasieutbildning, hemkommun, kvinnor, andel, % 
Gymnasieelever som gått över till universitet eller högskola direkt efter avslutad gymnasieutbildning, hemkommun, män, andel, % 
|
 Näringsliv och arbetsmarknad med bredd och attraktivitet. |
Skolans kontakt med det lokala näringslivet |
Utbildningsnämnden: perspektiv jämställdhet Svenskt Näringslivs rankning. Faktorn visar hur företagarna upplever skolans kontakt med det lokala näringslivet. Eftersom dagens unga både är morgondagens arbetstagare och arbetsgivare är det viktigt att skolan förmedlar kunskap om näringslivet och företagande. Frågans formulering är ändrad 2020. Formuleringen 2002–2019 var ”Skolans attityder till företagande”. 
Diagrammet nedan visar andelen elever i procent som driver UF-företag. 
Källa: Skolverket och Ung företagsamhet (UF). |