Förväntad utveckling
Antal per åldersgrupp med prognos
Befolkningsutveckling och näringsliv
Befolkningen i kommunen minskade med 4 till 6 801 invånare under året. Andelen ålderspensionärer minskade något i Vansbro under året men ökade i riket. Prognosen för 2029 är samma andel ålderspensionärer som nu.
Försörjningskvoten är ett mått som visar försörjningsbördan för invånarna i arbetsför ålder, 20–64 år. I Vansbro kommun ökade den från 91 procent till 92 procent. Det innebär att en person i gruppen 20–64 år ska försörja 0,92 andra invånare i andra åldersgrupper. Kvoten i Dalarna ökade från 89 procent till 90 procent och i riket från 76 procent till 77 procent. Enligt prognosen kommer försörjningskvot för kommunen att öka till 101 procent år 2029.
Bedömningen är att näringslivet i kommunen kommer att anställa många personer de närmaste åren då ekonomin tar fart när vaccinationsinsatserna får effekt, vilket kan ge en inflyttning av invånare i arbetsför ålder. Det minskar i sin tur försörjningskvoten. Det pågår även en lokal utveckling hos flera företag som bidrar ytterligare till en ökning av antalet anställda i kommunen, jämfört med riket som helhet. Hela den positiva utvecklingen är dock beroende av den lokala kompetensförsörjningen. Det behövs många bostäder för att nya invånare ska kunna ta de jobb som erbjuds.
Fysisk planering är en utmaning de kommande åren. Byggbara tomter behövs för såväl flerfamiljshus och villor som för industrimark och tillhörande infrastruktur. Samverkan mellan skola och näringsliv är också viktigt. De unga måste kunna göra val inför fortsatta studier utifrån en god kunskap om vad det lokala näringslivet har att erbjuda i form av intressanta och bra jobb.
I början av 2020 antog Vansbro en ny näringslivsstrategi. Grunden i strategin är att kommunen ska arbeta i fokusgrupper utifrån det lokala näringslivets behov. Arbetet med att genomföra strategin har skjutits upp på grund av pandemin men började komma igång på hösten 2020. 2021 ska alla fokusgrupper vara igång. Kommunen har stor tillförsikt om att den goda utvecklingen av företagsklimatet i kommunen ska fortsätta de kommande åren.
Samtidigt som kommunens företag kommer att anställa, ställer befolkningsförändringar höga krav på kommunsektorns finanser. I juni presenterade Finansdepartementet en analys som visar att med ett oförändrat välfärdsåtagande ökar gapet mellan intäkter och kostnader till 90 miljarder år 2026 för riket som helhet. Skälet är att kostnaderna per invånare för barn, unga och äldre är så mycket högre än för befolkningen i arbetsför ålder och att det är just de äldre och unga som ökar snabbt de närmaste tio åren. Dessutom kommer största delen av intäkterna från skatt på arbete, och den arbetsföra delen av befolkningen ökar mycket långsammare än gruppen barn, unga och äldre. Det gör att kommunen måste hitta nya arbetssätt och effektiviseringar, genom exempelvis digitalisering eller ökad samverkan med andra kommuner. Ett exempel är Brandkåren Norra Dalarna där kommuner ”delar på” kostnader och organisation för räddningstjänst. En ökad samverkan kräver dock en väl fungerande ägarstyrning från kommunens sida.
Investeringsbehov
Ett arbete pågår med en långsiktig investeringsplan för kommunen och koncernen. Under året beslutade kommunen om om- och tillbyggnad av Bäckaskog (ett särskilt boende) och totalt 80 mkr finns avsatt i budget för detta. Samtidigt har kommunen behov av andra lokaler och utreder bland annat lokalbehov för förskolan och årskurs F–3.
Vansbro Teknik AB arbetar med en långsiktig investeringsplan för 2020–2050 för att möta framtida behov av investeringar och reinvesteringar i ledningsnätet. Koncernens lånebehov påverkar kommunens låneutrymme, även om de taxefinansierade investeringar som Vansbro Teknik AB gör påverkar låneutrymmet mindre än kommunens egna skattefinansierade investeringar. Detta eftersom kostnaden för VA-kollektivet ska vara självfinansierad.
Intresseorganisationen Svenskt Vatten räknar med att kapitalkostnaden för kommunalt VA i Sverige kommer att fyrdubblas till år 2040 och att taxorna i Sverige i snitt måste fördubblas till år 2040 för att betala för denna investering i VA-systemen. Kommunens lånetak och kommuninvånarnas betalningsförmåga är viktiga parametrar i diskussionen om VA-taxan.
Vansbrohem har ett eftersatt underhåll på vissa fastigheter och det krävs på sikt relativt stora investeringar för att komma till rätta med detta.
Sysselsättning
Enligt flera bedömare kan arbetslösheten minska markant när återhämtningen tar ny fart. Antalet långtidsarbetslösa (arbetslösa i mer än 12 månader) började öka i den ekonomiska avmattningen som började före pandemin. 2020 steg siffran till 175 000 långtidsarbetslösa av de som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, vilket var 24 000 fler än vid slutet av 2019. Antalet väntas överstiga 200 000 under 2021. Högre arbetslöshet ger i regel ökade kostnader för försörjningsstöd och förvärrade sociala problem, särskilt om långtidsarbetslösheten håller i sig. Efter finanskrisen hade flertalet långtidsarbetslösa svårt att ta sig tillbaka till arbetsmarknaden och den trenden kan kvarstå.
Hur det påverkar Vansbro är oklart. I kommunen ökade arbetslösheten bara med 0,8 procentenheter 2020 och näringslivet behöver arbetskraft. Men det kan påverka inkomstutjämningssystemet som fördelar skatteunderlaget över alla kommuner i landet och kommunen kan få lägre skatteintäkter på grund av ökad arbetslöshet i andra kommuner.
Konjunkturutveckling
Redan innan pandemin hade Sverige passerat toppen på konjunkturen och en konjunkturnedgång hade startat. Prognosen för 2021 är att återhämtningen går på sparlåga en tid framöver. BNP beräknas öka med 2,7 procent och antalet arbetade timmar med 1,4 procent. Det beror givetvis till stor del på vaccinationstillgång, restriktioner och statliga stöd. Prognosen för 2022 är att BNP ökar med 3,6 procent och 2023 med 2,1 procent. Det är oklart när hushåll och företag kommer att klara sig utan understöd och om/hur krisåtgärderna kommer att förlängas eller avvecklas. Det enda säkra är att konjunkturen och ekonomin kommer att präglas av pandemin även framöver.